Annons

F&F:s julkalender 2014

Lista ut vilket ord som gömmer sig i andra änden av ledtrådarna – vinn en lyxig helg i herrgårdsmiljö.

Varje dag fram till julafton kan du öppna en ny ledtråd i vår gran (Spirobranchus giganteus). Alla ledtrådar leder till ett och samma ord. Den som först gissar rätt vinner en lyxweekend. Bland alla andra som gissar rätt lottar vi ut fem stycken handplockade bokpaket.

Lycka till!

Vi lever längre och längre

Sedan början av 1990-talet har medellivslängden ökat dramatiskt över hela världen. Utvecklingen beror bland annat på minskad barnadödlighet och att färre dör i hjärt- och kärlsjukdomar. 

Ett barn som föds någonstans i världen i dag har en förväntad livslängd på 72 år, vilket är en ökning med sju år sedan 1990. I Sverige har medellivslängden ökat med 4 år till nästan 82 år under samma period. Orsaken är bland annat den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar, infektioner som lunginflammation eller mag-tarmsjukdomar och en minskad barnadödlighet. Att allt fler har rent dricksvatten spelar även in i denna utveckling.

Analysen bygger på projektet Global burden of disease där hälsoutvecklingen i 188 länder mellan 1990 och 2013 undersökts.  

Förutom de stora framstegen i folkhälsa så framgår även att olyckor, självmord, drunkning, trafikolyckor, naturkatastrofer och krig skördar allt färre dödsoffer sedan 1990, även om de siffrorna är rätt marginella i sammanhanget.

Men framstegen är inte lika stora i alla delar av världen. I Afrika söder om Sahara är problemen fortfarande stora.

Resultatet har publicerats i The Lancet.

Ett barn som föds någonstans i världen i dag har en förväntad livslängd på 72 år, vilket är en ökning med sju år sedan 1990.

Annons

Mest kommenterade

Mini-antikroppar i lamans blod slår ut hiv. Bild: iStock

Lamans antikroppar biter på hiv

Lamor som får vaccin mot hiv tillverkar mycket kraftfulla antikroppar. Det beror på en egenhet i kameldjurens immunsystem.

Ännu finns inget effektivt vaccin mot hiv. Ett problem är att viruset lurar immunsystemet genom att ständigt byta skepnad. Men en bit av höljet förändras sällan: en hålighet som viruset använder för att fästa vid utstickande mottagare på kroppens immunceller. Tyvärr är håligheten så trång att antikropparna har svårt att komma åt.

Däggdjurens antikroppar består av fyra så kallade peptidkedjor. Hos lamor och andra kameldjur finns dessutom en mindre variant som bara innehåller två. Dessa mini-antikroppar är mycket bättre på att fästa vid viruset.

Nu har en internationell forskargrupp gett lamor vaccin mot hiv och kartlagt antikropparna i deras blod. I provrörsförsök kunde fyra slags antikroppar från lamorna slå ut samtliga av 60 testade hiv-stammar.

– Det är tänkbart att överföra den här typen av antikroppar för att se om de skyddar mot en infektion, säger Laura McCoy, biokemist vid University College London.

Men hon understryker att det först behövs noggranna säkerhetstester eftersom en spruta med antikroppar från en lama skulle kunna utlösa en farlig immunreaktion.

Laura McCoy och hennes medarbetare publicerar sina resultat i tidskriften Plos Pathogens.

Ännu finns inget effektivt vaccin mot hiv. Ett problem är att viruset lurar immunsystemet genom att ständigt byta skepnad.

Piprankan Aristolochia rotunda har blommor som fångar insekter, som blir frisläppta om de pollinerar blomman.  Bild: Wikipedia

Växter utnyttjar snyltande insekter

Genom att sprida doften av ”ond bråd död” kan piprankan locka till sig pollinerande flugor som lever att av att stjäla byten från rovinsekter.

Många växter sprider väldofter som lockar pollinerande insekter, som ofta får nektar som belöning för sitt arbete. Det finns även växter som sprider doften av ruttnande kött. Denna lukt lockar bland annat flugor som lägger ägg i djurkadaver. I det här fallet så luras alltså växten. Den lockar till sig pollinatörer, flugorna, men erbjuder dem ingen belöning för deras jobb. Nu har ett team av tyska och österrikiska forskare hittat en ny variant av sådant lurendrejeri, hos en pipranka som kallas ”rund hålfot” Aristolochia rotunda.

Piprankans blommor sprider samma luktämnen som finns i vissa skalbaggars kroppsvätskor – som utsöndras när skalbaggarna faller offer för spindlar och rovinsekter. Växten luktar alltså mer som ”ond bråd död ” än som ruttet kött.

De här dofterna lockar till sig till sig fritflugor som är specialiserade på att stjäla mat från rovinsekterna. De är dessa flugor som piprankan vill åt.

Fritflugan lockas att krypa in i piprankans trattformade blomma, i hopp om att hitta en färsk skalbaggekropp därinne. Insidan av blommorna är täckta av hår som hindrar flugan från att krypa ut igen. Men när blomman har pollinerats så förtvinar hårstråna. Om flugan gör sitt jobb så återfår den alltså friheten, men den får ingen mat för besväret.

Detta är det enda kända fallet där växter lockar till sig pollinerande insekter med doften av färskt kött och inte av ruttet kött, menar forskarna som publicerade rönen i New phytologist

Många växter sprider väldofter som lockar pollinerande insekter, som ofta får nektar som belöning för sitt arbete. Det finns även växter som sprider doften av ruttnande kött. Denna lukt lockar bland annat flugor som lägger ägg i djurkadaver. I det här fallet så luras alltså växten.

Äldsta syskonet får flest barn

Personer med många syskon får i regel många egna barn. Flest barn får storasystern.

Är du äldsta syskonet? Du får du sannolikt många barn. Mellanbarn får färre barn, och småsyskon ännu färre. Ensambarn får minst antal egna barn.
Effekten är störst bland kvinnor. Storasystrar får sju procent fler barn än lillasystern, medan storebröder får fem procent fler barn än lillebrodern. Det rapporterar SCB, där man analyserat barnafödandet bland män och kvinnor födda på delar av 1950- och 60-talen i Sverige.
Är du äldsta syskonet? Du får du sannolikt många barn. Mellanbarn får färre barn, och småsyskon ännu färre. Ensambarn får minst antal egna barn.

Din snabbguide till årets Nobelpriser

F&F hjälper dig att få koll inför eftermiddagens prisutdelning. 

Här hittar du genvägar till […]

Filfisken Oxymonacanthus longirostris är en korallätande art som lever i Indiska oceanen. Bild: Tane Sinclair-Taylor

Korallfisk kamouflerar sig med lukt

Fiskar som äter koraller luktar som koraller och det gör dem svåra att upptäcka för rovfiskar som jagar med hjälp av luktsinnet.

Filfisken Oxymonacanthus longirostris lever bland koraller av släktet Acropora i Indiska oceanen. Fisken äter av korallen och den kan även maskera sig som en korall. Fisken hakar fast ryggfenan i korallen och placerar sin smala kropp i en ställning som får den att likna en av korallens grenar. Intrycket förstärks av att filfiskens färgteckning matchar korallens färg och struktur.

Australiensiska forskare har tidigare visat att filfiskens kamouflage skyddar mot rovfiskar som jagar med hjälp av synen. I en ny studie visar samma forskarteam att filfisken även luktar som korallen den äter av, och att detta skyddar mot rovfiskar som jagar med hjälp av luktsinnet. Det är första gången en sådan skyddsmekanism beskrivs hos ryggradsdjur.

Forskarna matade filfiskar med deras favoritkorall i akvarier. Sedan undersökte de om en krabbart som också lever på acroporakoraller kunde känna skillnad på doften från korallen och från filfiskarna som hade ätit av korallen. Det visade sig att krabborna var lika intresserade av fiskar som av koraller – båda luktade alltså som "hemma". Men om filfiskarna fick äta av en annan korallsort så kunde krabborna avgöra vilka dofter som kom från filfiskar respektive koraller. Försöken visar alltså att filfisken tar upp doftämnen från korallerna och att dessa sedan utsöndras i vattnet. Forskarna släppte även ut rovfiskar i akvarierna – men de kunde känna inte skillnad mellan doften från acroporakoraller och filfiskar, vilket försvårade deras jakt.

– Eftersom vår studie är den första som visar att en fiskart kan skydda sig med hjälp av ett kemiskt kamouflage, så vet vi inte om det är en vanlig företeelse hos fiskar. Men nu när vi vet att det finns hos en art så kommer man säkert hitta den här skyddsmekanismen hos andra fiskarter, säger professor Philip Munday vid James Cook university i Australien, som tillsammans med forskarkollegorna publicerade de nya rönen i Proceedings of the royal society B

Filfisken Oxymonacanthus longirostris lever bland koraller av släktet Acropora i Indiska oceanen. Fisken äter av korallen och den kan även maskera sig som en korall.

Forskarna är eniga – SD är inte fascister

En enkät med några Sveriges tyngsta forskare inom området nationalism och högerextremism visar att det inte finns anledning att kalla Sverigedemokraterna fascister.

Forskning & Framsteg har kontaktat ett drygt halvdussin ledande forskare inom ämnen som statsvetenskap, sociologi och historia via e-post med frågan om Sverigedemokraterna är fascister/nyfascister. Alla svarade nej. Det gäller såväl specialister på högerextremism som tunga ämnesföreträdare med bred överblick över forskningsläget, som till exempel statsvetaren Sören Holmberg och historikern Dick Harrison.  

– Enligt min uppfattning finns det inte fog för att kalla SD något som innefattar fascism. Partiets program har inte ett innehåll som är förenligt med något sånär stringenta definitioner av fascism, skriver Anders Widfeldt, som är statsvetare vid University of Aberdeen och som forskar om högerextrema rörelser i Europa.

Han menar också att om man vill förhindra att SD får politiskt inflytande så är fascismstrategin förenad med stora risker. För om man inte lyckas driva hem fascistargumentet så kommer det att ytterligare stärka SD.

– SD är enligt min uppfattning en ideologisk blandform av en rad olika strömningar, skriver Heléne Lööw, som är docent i historia vid Uppsala universitet och expert på högerextremism. Hon har bland annat skrivit böckerna Hakkorset och Wasakärven, Nazismen i Sverige och Med sökarljuset på vitmaktsrörelsen. Heléne Lööw menar att vi inte har någon bra benämning på rörelsen ännu.

– Sverigedemokraterna är ett nationalistiskt parti, inte ett fascistiskt. Det är oseriöst att låtsas som att nationalism och fascism är synonymer. Det är olyckligt om betydelsen av begrepp som fascism och rasism devalveras. Vi behöver också vara vaksamma med begreppen så att vi verkligen känner igen en fascistisk rörelse när den uppstår. Menar man allvar med att Sverigedemokraterna är ett nyfascistiskt parti – och därmed per definition ett hot mot demokratin i Sverige – borde den logiska följden vara att det blir Säpos, inte de övriga partiernas, uppdrag att bekämpa dem. Skulle ett antidemokratiskt fascistiskt parti få 13 procent av rösterna i Sverige skulle jag själv överväga att emigrera. Det skriver Andreas Johansson Heinö, som är statsvetare vid Göteborgs universitet och författare till boken Gillar vi olika? Hans forskar om nya högerextrema partier i Europa.

– Något fascistiskt parti är det inte, men Sverigedemokraterna har ändå revolutionerat det ideologiska fältet i svensk politik genom att högervänsterdimensionen, som varit död i decennier, har återuppstått. Det skriver Alf W Johansson, som är professor emeritus i historia vid Södertörns högskola. Han har bland annat skrivit standardverket Den nazistiska utmaningen. Han menar att fascism är det starkaste brännmärkningsbegrepp som finns. Ett fascistiskt parti ställer sig utanför den samhälleliga gemenskapen

– Benämningen är helt fel. Jag har undervisat om SD vid Köpenhamns universitet. Vi studerade partiets eget material och inget ger belägg för rasism eller fascism. Fråga Stefan Löfven eller Magdalena Andersson om de studerat SD primärmaterial – för jag tror inte det. Den ene citerar den andre som citerar den tredje… Det skriver Göran Adamson, forskare i socialt arbete vid Malmö högskola, och som forskar om multikulturalism och populism.

– Nej, fascister är inte en rimlig benämning. Det är bättre att beskriva partiet som främlingsfientligt, nationalistiskt, konservativt och populistiskt. Det påpekar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Han menar att den dagen Sverigedemokraterna börjar beteckna sig som revolutionära manschauvinister, yrkar på korporativism, kräver att alla partier utom det egna ska avskaffas, går till angrepp mot alla som tolkas som "svaga", vill återupprätta ett rasbiologiskt institut, uttrycker en önskan att återställa Sveriges gränser till vad som gällde före freden i Nystad 1721 och genomför en militant marsch mot Stockholm med idel partimedlemmar i folkdräkt i syfte att gripa makten – den dagen är de att betrakta som fascister.

De forskare som vi fått tag i är alltså samstämmiga. Andra forskare med en eventuellt motsatt ståndpunkt är välkomna att kontakta Forskning & Framstegs redaktion, så fördjupar vi bevakningen av frågan.

Forskning & Framsteg har kontaktat ett drygt halvdussin ledande forskare inom ämnen som statsvetenskap, sociologi och historia via e-post med frågan om Sverigedemokraterna är fascister

Fascismen, Sverigedemokraterna och socialdemokratin

För snart tjugo år sedan disputerade Marcos Cantera Carlomagno på Historiska institutionen i Lund på en avhandling betitlad Ett folk av mänsklig granit. Sverige i den italienska utrikespolitiken 1932­–1936. Temat väckte den intressanta frågan huruvida italiensk fascism och svensk socialdemokrati hade gemensamma drag. Fakultetens opponent gick hårt åt Canteras bok, framför allt för att denne hade valt att låta italienska diplomater i Stockholm analysera dessa likheter i stället för att vidga och fördjupa dokumentationen så att han själv skulle kunna göra denna jämförande analys.