Annons

Pojkar och flickor reagerar olika på smärta

Flickor som har ont ältar medan pojkarna aktiverar sig, vilket är en bättre strategi.

Det visar en avhandling vid Uppsala universitet, av fysioterapeuten Sara Holm. I en delstudie har hon bett 133 barn mellan 8 och 16 år att fylla i ett frågeformulär i väntrummet på vårdcentralen. 96 av deltagarna var flickor och 37 var pojkar, och de led av värk i bland annat leder, huvud, nacke och rygg.

Hennes resultat visar på en könsskillnad, där flickorna i högre grad ägnar sig åt så kallat katastroftänkande. Smärtan förstoras, ältas och den skapar känslor av hjälplöshet. Enligt tidigare forskning gör det patienten både mer deprimerad och mer passiv.

I kontrast till det visade studien att pojkar oftare aktiverade sig fysiskt för att distrahera sig från värken. Det är enligt forskningen ett bättre sätt att hantera smärtan.
– Det här gör flickorna mer utsatta. När vi fysioterapeuter möter barn så bör vi därför bemöta dem olika beroende på om de är pojkar eller flickor, även om förstås individen är den viktigaste, säger Sara Holm i ett pressmeddelade.

Det visar en avhandling vid Uppsala universitet, av fysioterapeuten Sara Holm.

Laserljus via en fiberkabel i hjärnan kan aktivera nervceller kopplade till ett specifikt minne. Bild: Inbal Goshen och Karl Deisseroth.

Ljus gör skrämmande minnen mysiga

Forskare i USA har påverkat hjärnkopplingar hos möss så att minnet av en elchock i foten blir lustfyllt.

Minnet av händelser brukar ha känslofärger – som kan förändras med tiden. Efter ett svek är minnet av den första dejten kanske inte längre så ljuvt. Själva scenen finns kvar, men känslan är förbytt.

Nu har en grupp forskare i USA studerat hur minnen formas och omformas i ett samspel mellan två områden i hjärnan hos mushannar: hippocampus (som håller reda på var och hur något sker) och amygdala (som bidrar med positiva eller negativa känslor).

Susumu Tonegawa, hjärnforskare vid Massachusetts Institute of Technology, och hans medarbetare använde en metod som kallas optogenetik. De placerade ett slags ljusstyrda molekylära strömbrytare i nervceller som var aktiva när en mushanne fick en elstöt i foten.

Senare fick musen röra sig fritt i en testbur. Varje gång han kom till en viss plats vid ena långsidan slog en dator på de molekylära strömbrytarna i hans hjärna så att nervcellerna kopplade till minnet blev aktiva. Snabbt lärde han sig att undvika platsen.

I nästa steg fick hannen träffa två honor i sin hembur under några minuter – samtidigt som forskarna aktiverade celler märkta av elchocken i hans hjärna på nytt. Minnet av den smärtsamma stöten hamnade på så vis mitt i en lustfylld situation. Forskarna tänkte sig att nya kopplingar skulle uppstå mellan nervceller som är aktiva samtidigt. I så fall borde elchockens hjärnaktivitet få kontakt med nervceller inblandade i njutningen som hannen upplever i mötet med honorna.

Mycket riktigt. När forskarna upprepade experimentet i testburen reagerade musen tvärtom. Gång på gång sökte han sig till platsen där datorn aktiverade nervceller i hans hippocampus kopplade till minnet av elstöten. Minnet av själva händelsen verkade finnas kvar, men känslan var förbytt.

Forskarna lyckades även koppla om minneskretsar från lust till olust genom att byta ordning i experimentet: först honor, sedan elstötar.

Susumu Tonegawa understryker att det handlar om grundforskning. Men han hoppas att resultaten, som publiceras i tidskriften Nature, på sikt ska hjälpa människor med besvärande minnen.

Minnet av händelser brukar ha känslofärger – som kan förändras med tiden. Efter ett svek är minnet av den första dejten kanske inte längre så ljuvt.

Annons

Mest kommenterade

Arapaiman, Arapaima gigas, är en sydamerikansk art och en av världens största sötvattensfiskar.  Bild: Sergio Ricardo de Oliveira

Amazonas jättefiskar hotade

En av världens största sötvattensfiskar, arapaiman, är både lättfångad och eftertraktad. Det har medfört att många lokala bestånd har utrotats.

Kommersiellt fiske kan leda till att fiskbestånd överutnyttjas men inte till att fiskarter utrotas, det visar de ekonomiska modeller som används inom fiskeförvaltningen. När fiskebestånden minskar så ökar nämligen kostnaden för fisket och därför blir det olönsamt att fånga de allra sista fiskarna.

Men nu ifrågasätter ett team med amerikanska och brasilianska forskare de vedertagna modellerna och hävdar att det är fullt möjligt att utrota vissa arter, med relativt enkla fiskemetoder.

I Amazonas floddelta lever arapaiman, Arapaima gigas, en fisk som kan bli ett par meter lång och väga 200 kilo. Arapaiman rör sig på grunt vatten där den jagas med harpun. Fisken utgör en viktig resurs för lokalbefolkningen som jagar de stora exemplaren oavsett tillgången. Samtidigt bedrivs fiske efter mindre arter med nät. Näten fångar även de små exemplaren av arapaima, vilket förhindrar återväxten av de lokala bestånden.

Forskarna beräknade antalet arapaima på ett 40-tal platser i Amazonasdeltat. De fann att 19 procent av de lokala bestånden var utrotade och att 57 procent riskerade utrotning.

Forskarna, som publicerade rönen i Aquatic conservation, påpekar att många tropiska fiskbestånd är bristfälligt studerade, och att det kan finnas fler arter som hotas av utrotning.

Kommersiellt fiske kan leda till att fiskbestånd överutnyttjas men inte till att fiskarter utrotas, det visar de ekonomiska modeller som används inom fiskeförvaltningen.

Fritt skolval utan förlorare

Det fria skolvalet verkar inte ha missgynnat några grupper, snarare gynnat elever från svaga hem.

I och med friskolereformen 1992 har elever fått större möjlighet att välja skola. Tidigare forskning har visat att friskolereformen inte hade någon större påverkan på skolresultat för den genomsnittlige eleven. Nu har forskarna undersökt olika grupper för att se vilka som kan ha påverkats.

Genom att jämföra elever från både före och efter friskolereformen i områden med många skolor (i främst storstadsområden) och i områden där man i praktiken inte kan välja skolor (främst i glesbygdsområden), så har forskare försökt se konsekvenser för eleverna. De jämfördes utifrån faktorer som föräldrarnas utbildning och inkomst, om föräldrarna var födda i utlandet eller Sverige och så vidare. Sedan undersöktes elevernas långsiktiga utfall av skolgången, mätt i betyg, mönstringsresultat (för män), högskoleutbildning och om de hade arbete vid 25 års ålder.

Det visade sig att forskarna inte kunde se några tecken på att elever från hushåll med låga inkomster eller med lågutbildade eller utrikes födda föräldrar hade förlorat på reformen: ”I den mån vi ser skillnader mellan eleverna, så tyder dessa på att det är elever från svagare familjebakgrund, till exempel där föräldrarna har låga inkomster, som tjänar på möjligheten att välja skola”, skriver forskarna.

Analysen bygger på registerdata över alla skolelever i Sverige födda åren 1972–1990 samt deras föräldrar. Studien är utförd vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

I och med friskolereformen 1992 har elever fått större möjlighet att välja skola.

Nervcellen till höger kommer från en person med autism. Den har fler kontaktpunkter än den vänstra från en genomsnittlig person. Bild: Guomei Tang och Mark S. Sonders/Columbia University Medical Center

Personer med autism har extra kopplingar

Försenad gallring i hjärnan kan ligga bakom autism.

Under uppväxten försvinner ungefär hälften av alla kopplingar – synapser – i vissa delar av hjärnan. Hos personer med autism är motsvarande andel bara en sjättedel.

Forskare i USA antog att en försenad gallring bland hjärnans kopplingar bidrar till symtomen på autism. De gav läkemedlet rapamycin, som påskyndar gallringen, till möss med ett beteende som liknar autism. Behandlingen ledde till att mössen blev mer lika vanliga möss, enligt en rapport i Neuron.

Under uppväxten försvinner ungefär hälften av alla kopplingar – synapser – i vissa delar av hjärnan. Hos personer med autism är motsvarande andel bara en sjättedel.

Syskon

Täta syskonkullar ger mamman sämre löneutveckling. Bild: Istock photo

Tätt mellan barnen ger lägre lön

Allt fler kvinnor blir mammor senare i livet. Det betyder också att många får barn tätare, vilket missgynnar karriären.

Kvinnors löner påverkas av när och om de får barn, och att få barn senare i livet gör att det andra barnet ofta kommer tätare inpå det första. Men detta påverkar mammans inkomster. Forskare som har undersökt detta har kommit fram till att ett års senareläggning av det första barnet minskar moderns inkomster med 15 procent på lång sikt. ”Detta tycks bero på att kvinnor vars första barn fördröjts ett år får barn nummer två tätare, medan antalet barn inte tycks påverkas av att familjebildningen senarelagts. Det kortare mellanrummet mellan de två barnen minskar i sin tur inkomster och löner på lång sikt”, skriver forskarna. Orsaken är att de täta barnafödslarna ofta medför en längre sammanhängande föräldraledighet, vilket minskar anknytningen till arbetsmarknaden.

Forskarna har valt att undersöka de kvinnor som fått missfall vid sin första respektive andra graviditet, eftersom dessa grupper fått en slumpmässig fördröjning av sitt barnafödande. Genom dessa urval kan man analysera hur barnafödandet påverkat löneutvecklingen.

Analysen bygger på registerdata över alla kvinnor i Sverige som fick sitt första barn mellan 1988 och 2006 samt var över 21 år vid det första barnets födelse, och är genomförd av forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Kvinnors löner påverkas av när och om de får barn, och att få barn senare i livet gör att det andra barnet ofta kommer tätare inpå det första. Men detta påverkar mammans inkomster.

Rymdfarkosten sedd från rymdstationen

Europas sista obemannade rymdfarkosten för varutransport närmar sig rymdstationen. Bild: Roscosmos/O.Artemyev

Europas sista lyft mot rymdstationen

I augusti kom den sista europeiska varuleveransen fram till den internationella rymdstationen, ISS.

Rymdfarkosten ATV5, eller Georges Lemaître, efter big bangs upphovsman, försåg i somras astronauterna på rymdstationen med luft, bränsle, vatten, kläder och annat som kan behövas däruppe. Farkosten förblir dockad vid rymdstationen och fylls på med skräp fram till februari nästa år för att sedan brinna upp i jordatmosfären någonstans över världshaven.

– Georges Lemaître är den mest komplexa farkosten som ESA och europeisk industri har utvecklat och tillverkat någonsin, säger Esa-chefen Jean-Jacques Dordain.

Även svenska RUAG Space har byggt delar till ATV5. Men nu är det slut. Kommande transporter kommer att skötas av Ryssland, samt flera privata amerikanska aktörer på uppdrag av Nasa.

Rymdfarkosten ATV5, eller Georges Lemaître, efter big bangs upphovsman, försåg i somras astronauterna på rymdstationen med luft, bränsle, vatten, kläder och annat som kan behövas däruppe.

Namnstatistik

Över- eller underrepresentation av olika typer av efternamn i den svenska läkarkåren under 1900-talet. Positionerna över respektive under 1,0 på den stående axeln innebär över- respektive underrepresentation. Notera den logaritmiska skalan. Den liggande axeln syftar på födelseår bland läkarna. Bild: The son also rises

Efternamnens sega struktur

Klassresor går mycket långsamt, enligt en analys av svenska efternamn under flera sekler.

I en tid av växande ekonomiska klyftor så hamnar den sociala rörligheten i fokus, eftersom många kan acceptera ekonomiska skillnader om de beror på kompetens och inte på arv.

Den amerikanske nationalekonomen Gregory Clark har undersökt social rörlighet, det vill säga möjlighet till klassresor, i ett stort antal länder under lång tid genom analyser av efternamn. En grov metod, men dock talande, och resultaten har nyligen presenteras i boken The son also rises (Princeton university press 2014). Han menar att den sociala rörligheten i Sverige har varit påtagligt liten, särskilt med åtanke på den utjämningspolitik som förts under 1900-talet.

Tidigare forskare har främst använt sig av taxeringsstatistik, vilket i regel kan ge tillförlitlig information en tre-fyra generationer tillbaka. Gregory Clarks analyser går tillbaka till 1700-talet, det vill säga uppåt tio generationer bakåt. Hans analys av svenska efternamn bygger på kategorierna adliga efternamn, latiniserade (som slutar på -ius eller -eus), namn med naturkomponent (Lund- eller -berg) och efternamn som slutar på -son. En analys av dagens taxeringskalender visar tyliga och fallande löneskillnader mellan dessa efternamnskategorier. Samma mönster ger analyser av namnen i svenska advokatsamfundet och svenska läkarförbundet. Sett över tid går utjämningen mycket långsamt, och än idag är de med -sonnamn kraftigt underrepresenterade bland svenska läkare och advokater. Även en analys av matriklarna av de nio kungliga akademierna i Sverige visar en sedan 1700-talet långsamt fallande överrepresentation av adliga och latiniserade efternamn – och en lika långsamt minskande underrepresentation av -sonnamn.

Också bland de som går magisterutbildning vid Uppsala universitet på 2000-talet framkommer samma mönster, om än inte lika tydligt. På lång sikt har överrepresentationen av ”fina” efternamn minskat, men den är långt ifrån utjämnad.

Gregory Clark menar att dessa mönster visar att Sverige är ett samhälle med en förvånansvärd låg social rörlighet, och att den var lika liten under den förindustriella tiden som under det socialdemokratiska välfärdsbygget på 1900-talet. Han betonar dock att hans material främst bygger på en liten elit, och inte fångar upp rörelser i folkdjupet. Han menar ändå att dessa sega strukturer är påtagliga, särskilt i ett land där man länge fört en aktiv utjämningspolitik genom fri utbildning. Sverige skiljer sig inte särskilt mycket från andra länder som inte fört en sådan utjämningspolitik.

I en tid av växande ekonomiska klyftor så hamnar den sociala rörligheten i fokus,