Annons
Brita Planck

Brita Planck. Historiker vid Göteborgs universitet. Bild: Privat

Podd: Kärlekens historia

Vad vet vi om kärlekens historia? Brita Planck vid Göteborgs universitet har forskat om detta och läst ett stort antal kärleksbrev från 1700- och 1800-talen. Hon menar att även om kärleken verkar evig, så tar den sig olika uttryck i olika tider.

Artin Ashamian

Artin Ashamian forskar om människans luktsinne: om varför en lukt kan väcka upp barndomsminnen och varför vi har så svårt för att sätta ord på lukter. Bild: Ulrika Engström

Podd: Människans bästa sinne – lukten

Nyligen upptäcktes att den mänskliga näsan – lågt räknat – kan urskilja 1000 miljarder lukter. Det gör luktsinnet till vårt i särklass allra bästa sinne. Ändå är vi människor dåliga på att prata om lukter. Kanske har det varit så att vi inte vill kännas vid våra känsliga näsor eftersom vi har förknippar luktsinnet med djuriska egenskaper?

Annons

Mest kommenterade

Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik – båda Uppsala universitet. Bild: Håkan Elofsson / Mikael Wallerstedt

Sommarpodden: Är universum skapat bara för att vi ska kunna vara här och fråga?

Är allting skapat bara för att vi ska kunna vara här och fråga? Idén, den så kallade antropiska principen, är kontroversiell inte bara för att den sätter stopp för fysikens strävan att finna en exakt lösning på universums gåta. Det antropiska resonemanget har också utnyttjats av fundamentalister som stöd för den religiösa världssynen. Men i en mängd av olika universum, i ett multiversum, är det inte så svårt att förstå varför just vi bor just här.

En stjärna och en pulsar

En illustration av diamantstjärnan och dess kompanjon, pulsaren PSR J2222-0137. Bild: B.SAXTON (NRAO/AUI/NSF)

Som en diamant i skyn

En slocknad stjärna kan vara en diamant av jordens storlek.

En kallaste vita dvärgstjärna hittills har upptäckts av en grupp amerikanska astronomer på ungefär 900 ljusårs avstånd från jorden i Vattumannens stjärnbild. Dvärgstjärnans temperatur är knappt 3 grader över den absoluta nollpunkten. Det är så kallt att stjärnans kol har fått kristallstruktur liknande diamantens.

En vit dvärg är vad som blir kvar av solliknande stjärnor när bränslet tar slut. Då kollapsar stjärnan till en dvärg stor som jorden, men med en massa som solen. Den slocknade stjärnan kyls långsamt av under årmiljarderna och blir allt dimmigare.

Den nyupptäckta diamantstjärnan lyser tio gånger svagare än någon hittills känd vit dvärg, och skulle nog varit svår att finna om inte dess kompanjon, en pulsar, hade upptäckts först. Pulsar är en extremt tung och snabbt roterande rest efter en kollapsad stjärna. Den vita dvärgen och pulsaren kretsar kring varandra med ett varv på 2,45 dagar. När pulsaren regelbundet förmörkades av sin dvärgkompanjon kunde astronomerna lista ut den vita dvärgens egenskaper.

En kallaste vita dvärgstjärna hittills har upptäckts av en grupp amerikanska astronomer på ungefär 900 ljusårs avstånd från jorden i Vattumannens stjärnbild.

Isis statistik över terrordåd

Infografik från ISIS senaste årsrapport som visar hur många insatser av olika slag som genomförts. Bild: Institute for the study of war

Isis enligt sin egen statistik

En analys av Isis självbild visar en militär organisation som agerar med en tydlig och målinriktad styrning.

Många uttalar sig om Isis för tillfället. Men vad säger de om sig själva? Amerikanska forskare vid Institute for the study of war har analyserat gruppens självbild, så som den ser ut i de egna dokumenten. I våras publicerades Isis andra årsrapport. Denna publikation på arabiska är på över 400 sidor och är den andra i raden av kända årsrapporter.

Där framgår att de är välorganiserade och har en tydlig militär ledning och en central styrning. Organisationen ska inte uppfattas som en terrororganisation utan som en militär styrka, vilket de senaste veckornas nyheter har visat – men redan 2013 kontrollerade de åtta irakiska städer i framför allt västra Irak.

Isis statistikenhet analyserar noggrant den egna verksamheten. Med verksamhet menas politiska mord, bombdåd, självmordsattacker, knivdåd och vägspärrar, men även fritagande av fångar från fängelser eller städer som intagits. Enligt rapporten ligger Isis bakom långt över 1 000 mord i Irak under åren 2012 och 2013, liksom tusentals vägbomber och hundratals väpnade attacker.

Isis taktiska analytiker är extra intresserade av självmordbombarnas verksamhet, vilket enligt forskarna kan ha att göra med att merparten självmordbombare i Irak har varit globala jihadister från andra länder, som förtjänar att lyftas fram för att visa hur effektiva de är. Isis statistiker beräknar även hur många shiiter man har fördrivit samt hur många ”avfällingar” som har omvänts, vilket inskärper den religiösa dimensionen i verksamheten.

Av statistiken framgår även att Isis är verksamma i alla Iraks regioner. Men enligt rapporten används främst bilbomber i Bagdad och i det shiadominerade södra Irak, medan självmordsbombarna varit mer aktiva i norra Irak, där man även utförde flest väpnade attacker, och så vidare.

Rapporten skrevs innan Isis blixtkrig i norra Irak i juni, men hela det senaste året har organisationen varit mycket aktiv i framför allt västra Irak, som gränsar till Syrien.

Slutligen ska det understrykas att Isis inte verkar i ett vakuum. Bland många av Iraks sunniter finns ett stort missnöje med det shiadominerade styret i Bagdad. Det är ett missnöje som ISIS underblåser, vilket ger ytterligare bränsle i den växande konflikten mellan sunniter och shiiter som präglar hela regionen. Dessutom är Irak ett land där extremistiska tolkningar av islam är vanliga. Det är ett av de länder där stödet för sharialagar är som starkast i världen.

Många uttalar sig om Isis för tillfället. Men vad säger de om sig själva?

Rebell i Syrien

Rebellsoldat i Syrien, världens farligaste land. Bild: Istock photo

Världen har blivit mer instabil

De senaste åren har världen drabbats av allt mer våld. Det är bland annat följderna av den arabiska våren som drivit på utvecklingen.

De senaste sju åren har världen blivit våldsammare. De är framför allt länder som Syrien, Sydsudan, Afghanistan och Irak som ligger bakom utvecklingen. Det framgår av den senaste årsrapporten från Global peace index, som rankar 162 länder efter 22 parametrar för fredlighet. De mäter allt från mordtal och dödstal i konflikter till hur många som är fängslade och vapenexportens omfattning. Indexet framställs av forskare vid The institute för economics and peace i Sydney.

De faktorer som mest bidragit till ofred är den ökande vapenhandeln, den växande terrorismen och de allt högre mordtalen. Däremot har världen färre kärnvapen och mindre arméer.

Europa är fredligast i världen, och listan toppas av länder som Island, Danmark och Österrike. Största klättraren är Georgien, som bara för sex år sedan låg i krig med Ryssland. De länder som faller snabbast är Sydsudan och Egypten.

En liknande trend kan man hitta i Uppsala universitets årliga siffror från Uppsala Conflict Data Program. De konstaterar att även om antalet konflikter varit konstanta de senaste tio åren så har antalet dödsoffer ökat. Det är det blodiga inbördeskriget i Syren som ligger bakom merparten av denna ökning.

På lång sikt har dock världen blivit fredligare – dödstalen i 1900-talets många krig var långt högre än i dagens. Men utvecklingen efter finanskrisen 2008 kombinerat med de våldsamma efterdyningarna av den arabiska våren 2011 och ett alltmer aggressivt Ryssland har gjort världen mer instabil. Fortsätter denna olycksbådande trend kan de två fredliga decennierna efter murens fall 1989 framstå som en ljus parentes. 

De senaste sju åren har världen blivit våldsammare. De är framför allt länder som Syrien, Sydsudan, Afghanistan och Irak som ligger bakom utvecklingen.

Jordens yta sedd från en satellit

Över 70 procent av jordens yta är täckt av världshaven. Nya forskningsrön tyder på att vattnet kom från mineralerna långt nere i jordskorpan. Bild: NASA

Allt vatten i världshaven kan ha kommit inifrån jorden

Det finns mer vatten instängt i mineralerna djupt under jordytan än vad som behövs för att fylla alla världshaven.Amerikanska forskare har mätt jordbävningsvågor och kommit fram till att vattenhaltiga mineraler finns långt nere i jordskorpan i den så kallade övergångszonen på mellan 410 och 660 kilometers djup.

Samtidigt har de undersökt den konstgjorda ringwoditen, en mineral uppkallad efter geologen Ted Ringwood. Ringwodit har hittats naturligt bara en enda gång på jorden, gömd inne i en liten diamantklump från en vulkan i Brasilien.

Laboratorieexperiment visar att ringwoditen, till skillnad från många andra mineraler, håller sig stabil under extrema tryck och temperaturer som råder djupt nere i jorden ända till en tiondel avståndet mot centrum. Ringwoditen kan kapsla in vatten upp till ett par procent av sin egen vikt. Vattnet är dock inte i någon för oss bekant form, som flytande, is eller ånga. Inne i mineralernas kristaller finns istället vattenkomponenterna – väte och syre.

– Övergångszonen, som börjar på drygt 400 kilometer ner i jordmanteln, är 250 kilometer tjock. Så det ryms upp till fem gånger mer vatten därnere än i alla världshaven, säger Henrik Skogby, professor i mineralogi vid Naturhistoriska museet i Stockholm.

Upptäckten stödjer hypotesen om att vattnet fanns på jorden från början, och inte den konkurrerande synen att det har färdats hit med kometerna. Det låter också mer sannolikt, menar Henrik Skogby.

– De stora bombardemangen mot den unga jorden utifrån rymden svepte bort både jordens atmosfär och haven, så det kan ha varit svårt med påfyllning. Men har vattnet funnits i mineralerna i jordens inre, så har vår glob haft en buffert att regelbundet fylla oceanerna på nytt.

Transporten av de vattenhaltiga mineralerna upp till jordytan må vara väldigt långsam, berättar Henrik Skogby. De rör sig kanske med några centimeter om året. Men har man tio till hundra miljoner år på sig så fylls oceanerna på nytt ändå.

Det finns mer vatten instängt i mineralerna djupt under jordytan än vad som behövs för att fylla alla världshaven.Amerikanska forskare har mätt jordbävningsvågor och kommit fram till att vattenhalt

När vi får i oss feromoner så börjar vi ladda omgivningen sexuellt. Bild: Istockphoto

Näsan styr blicken

Så påverkar feromoner hur vi ser andra.

När vi andas in feromoner förändras sättet vi tolkar kroppsrörelser. Det visar en studie, publicerad i Current biology, där deltagarna fick se på en film med så kallade point-light walkers, där allt är svart utom prickar som markerar kroppens olika leder.


Sedan tidigare vet man att det finns könsspecifika feromoner, som tas upp av näsan utan att vi känner någon lukt. När deltagarna fick sniffa på ett manligt feromon uppfattade heterosexuella kvinnor fotgängaren på filmen som mer maskulin, medan heteromännen inte märkte någon skillnad. På samma sätt tolkade heterosexuella män gestalten som mer feminin efter att de luktat på ett kvinnligt feromon.

Homosexuella män hade samma tolkningsmönster som heterosexuella kvinnor, medan lesbiska och bisexuella kvinnor landade i mitten av skalan.
Enligt forskarna är det här första gången som man kunnat bevisa att feromoner påverkar  vår visuella tolkning av världen ur ett sexuellt perspektiv.

När vi andas in feromoner förändras sättet vi tolkar kroppsrörelser.

Naturvetenskap vs humaniora

Steven Pinker är psykolog och kognitionsvetare. Han är mycket flitig i debatten och sticker ofta ut hakan. För det mesta applåderar jag det han skriver. Hans bok Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur var på det hela taget ett nöje att läsa. Han går där till storms mot John Lockes gamla tes om tabula rasa, att människan föds som ett oskrivet blad där inget är givet på förhand. Man kan möjligen undra om det inte är en kamp mot väderkvarnar att 400 år senare, när vi känner till gener och DNA, kritisera Lockes idé om det oskrivna bladet.