Annons
Vintergatan

Vår del av Vintergatan, den Lokala armen, är betydligt större än astronomerna hittills har trott. Bild: NASA

Vintergatan är större än vi tidigare anat

Nya mätningar förändrar bilden av vårt hem i universum.

 

Det är inte lätt att överblicka vår egen hemgalax Vintergatan. Det är lite som att försöka göra sig en bild av skogen när man vandrar bland träden. Galaxen är egentligen en platt, spiralmönstrad disk som innehåller gasmoln, stoft och miljarder stjärnor. Ju närmare mitten, desto snabbare kretsar stjärnorna runt den. En av dem är vår sol, som gör ett helt varv på 240 miljoner år.

Vår plats i galaxen har länge ansetts ligga på en liten armstump mellan två giganter: Perseus- och Sagittariusarmarna. Fast nu visar nya mätningar att den Lokala armen, som är vår galaxadress, förmodligen är en sidogren till Perseusarmen eller till och med en helt egen galaxarm. Den sträcker sig hela 16 000 ljusår – vilket är en rejäl del av hela Vintergatan, som är cirka 100 000 ljusår på tvären.

En fråga som astronomerna fortfarande brottas med är hur galaxarmarna har bildats, och hur de har kunnat hålla ihop så länge.

Det är inte lätt att överblicka vår egen hemgalax Vintergatan. Det är lite som att försöka göra sig en bild av skogen när man vandrar bland träden.

Skelett från Sigtuna med lepra

Fotbenen hos en man som levde i Sigtuna på medeltiden är förtvinade på grund av lepra. Bild: Anna Kjellström

Medeltida skelett avslöjar välbevarad spetälska

Under de senaste tusen åren har arvsmassan hos leprabakterien, som orsakar spetälska, sett ungefär likadan ut. 

Mellanfotsbenen hos en man som levde i Sigtuna för mer än 600 år sedan är märkligt förtvinade.

­­– Jag tänkte direkt att det var lepra, säger Anna Kjellström, osteoarkeolog vid Stockholms universitet.

En dna-analys bekräftade att Sigtunamannen var smittad av bakterien Mycobacterium leprae, som orsakar spetälska.

En internationell forskargrupp har nu kartlagt bakteriens arvsmassa hos Sigtunamannen och ytterligare fyra medeltida lepraoffer från Danmark samt Storbritannien. De medeltida bakterierna visade sig vara påfallande lika de stammar av bakterien som cirkulerar i dag.

Under 1500-talet minskade antalet fall av lepra tvärt i Europa. Det berodde knappast på att själva bakterien blev mindre smittsam, skriver forskarna i tidskriften Science. I stället tänker det sig att nedgången berodde på bättre levnadsförhållanden, eller på att andra smittor som pest och tuberkulos tog över och kanske påverkade människors immunsystem.

I hela världen smittas varje år drygt 200 000 människor av lepra, de allra flesta i tropiska delar av Afrika och Asien.

Mellanfotsbenen hos en man som levde i Sigtuna för mer än 600 år sedan är märkligt förtvinade.

­­– Jag tänkte direkt att det var lepra, säger Anna Kjellström, osteoarkeolog vid Stockholms universitet.

Annons

Mest kommenterade

prematurt barn

Efter en för tidig födsel måste barnet sondmatas, i väntan på att amningen kommer i gång. Bild: istockphoto

Tydligt samband mellan övervikt och för tidig förlossning

En ny svensk studie med data från 1,5 miljoner förlossningar slår fast sambandet mellan högt BMI och för tidig födsel.

En kvinna med lätt övervikt (BMI över 25) löper 25 procent högre risk än normalviktiga att föda före vecka 28, vilket räknas som extremt mycket för tidigt. Det visar en studie vid Karolinska institutet. Risken ökar med ökande vikt och sambandet finns även för tidig födsel från vecka 28 till 36.

– Framförallt beror detta på att övervikt ger en ökad risk för havandeskapsförgiftning. Då måste förlossningen sättas igång för att mamman blivit sjuk, säger Sven Cnattingius, professor vid Institutionen för medicin vid Karolinska institutet.

Han tycker att man ska förebygga fetma hos hela befolkningen, eftersom det är ett växande folkhälsoproblem.

Studien bygger på data från 1,5 miljoner förlossningar mellan 1992 och 2010 och publiceras i JAMA.

Av de cirka 100 000 barn som föds i Sverige varje år är ungefär 4 250 för tidigt födda, varav 250 barn föds mer än tre månader för tidigt.

En kvinna med lätt övervikt (BMI över 25) löper 25 procent högre risk än normalviktiga att föda före vecka 28, vilket räknas som extremt mycket för tidigt. Det visar en studie vid Karolinska institutet.

Tankestyrd helikopter

Personen i mitten styr den lilla helikoptern med sina tankar. Hans mössa innehåller 64 elektroder som läser av hjärnvågorna. Bild: University of Minnesota

Radiostyrd helikopter manövreras med tankekraft

Amerikanska forskare har utvecklat ett system som gör det möjligt att manövrera en radiostyrd helikopter med tankekraft. Tekniken skapar nya möjligheter att utveckla hjälpmedel för personer med muskelsjukdomar eller förlamningar. 

Ett filmklipp visar hur en helt stillasittande person manövrerar en radiostyrd helikopter genom en hinderbana i en gymnastisksal – utan att röra en muskel. Helikoptern styrs med tankekraft. När "piloten" tänker på att knyta höger näve, svänger helikoptern åt höger. Om piloten föreställer sig att båda nävarna knyts så stiger helikoptern. Genom att fokusera tankarna på en kroppsdel som inte är muskelstyrd, kan piloten få helikoptern att sjunka.

˗ Styrsystemet ska användas till att kontrollera hjälpmedel som rullstolar och proteser och på så sätt förbättra livskvaliteten för personer med förlamningar eller muskelsjukdomar, säger professor Bin He vid University of Minnesota i Minneapolis, USA, vars forskarteam har utvecklat tekniken.

Styrsystemet består av en mössa med 64 elektroder som läser av pilotens hjärnvågor. En dator tolkar hjärnvågorna och skickar kommandon till helikoptern via ett trådlöst nätverk. 

Styrsystemet är förhållandevis enkelt att bemästra. Forskarna lät fem försökspersoner träna på att manövrera en virtuell helikopter i ett viljestyrt datorprogram. När de lärt sig tekniken fick de börja öva med den riktiga, radiostyrda, helikoptern. Efter drygt sex timmars träning kunde samtliga försökspersoner manövrera minihelikoptern genom hinderbanan.

Projektet beskrivs i Journal of neural engineering.

Ett filmklipp visar hur en helt stillasittande person manövrerar en radiostyrd helikopter genom en hinderbana i en gymnastisksal – utan att röra en

nervceller i hippocampus

En ny studie visar att människor får cirka 1 400 nya nervceller i hjärnan varje dag. Här syns nybildade nervceller i hippocampus (gröna och rosa) hos en mus. Bild: Grigori Enikolopov@CSHL

I dag får du 1 400 nya hjärnceller

Svenska forskare har för första gången räknat ut hur många nya nervceller som bildas i en vuxen människas hjärna.

För femton år sedan visade Göteborgsneurologen Peter Eriksson att människans hjärna kan bilda nya celler även i vuxen ålder. Det var en stor upptäckt, men vissa forskare har sedan dess tvivlat på att de nya cellerna är tillräckligt många för att betyda något i praktiken.

Hos människan är det bara känt att nya nervceller bildas i hippocampus, ett område innanför vardera tinningen som bidrar till att lagra nya minnen.

– Där bildas i genomsnitt 1 400 nervceller per dygn, vilket är förvånansvärt mycket, säger Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning vid Karolinska institutet i Solna.

Hans forskargrupp har räknat de nya cellerna med ett slags kol-14-analyser. Fram till år 1963 sprängde världens kärnvapenländer sina bomber ovan jord, vilket höjde halten av isotopen kol-14 i atmosfären – och i människor. Efter ett provstoppsavtal klingade halten av.

Genom att mäta halten av isotopen i cellkärnor kunde forskarna åldersbestämma cellerna. I hippocampus hos avlidna är en del av cellerna yngre än den avlidna personen.

Forskarna räknar med att ungefär en tredjedel av nervcellerna i hippocampus ständigt förnyar sig i en takt som bara avtar sakta med åren.

Nu planerar Jonas Frisén och hans medarbetare att försöka ta reda på om en minskad förmåga att bilda nya celler i hjärnan kan vara en orsak till depressioner och andra psykiska sjukdomar.

För femton år sedan visade Göteborgsneurologen Peter Eriksson att människans hjärna kan bilda nya celler även i vuxen ålder.

Svenska flaggan

Sedan 1983 firas nationaldagen den 6 juni, till minne av Gustav Vasas val till kung 1523 och antagandet av ny författning 1809. År 2005 blev nationaldagen dessutom en helgdag.  Bild: istockphoto

Den svenska nationaldagen firas främst av invandrare

Nationaldagen är en ung helgdag som firas i måttlig utsträckning av en blandad skara – främst invandrare, kristdemokrater och äldre män.

Enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet firar omkring 25 procent av befolkningen den svenska nationaldagen, vilket kan jämföras med att 86 procent firar midsommar och att 3 procent deltar i en första maj-demonstration.

Vilka är det då som firar Sverige den 6 juni? Framför allt är det personer som är äldre än 65 år. Om man ser till partisympatier så är kristdemokrater mest entusiastiska, följda av centerpartister, folkpartister och sverigedemokrater. Vänsterpartister är minst benägna att fira.  

Män firar något mer än kvinnor, och landsortsbor mer än stortstadsbor. Och de från högre tjänstemannahem firar mer än de från arbetarhem. Men mest av alla firar invandrare – särskilt de som kommer från ett utomeuropeiskt land. De som invandrat från något av våra närmaste grannländer firar däremot nästan lika lite som vänsterpartister.

Det framgår av rapporten I framtidens skugga (2012), som bygger på SOM-undersökningarna från Göteborgs universitet.

Enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet firar omkring 25 procent av befolkningen den svenska nationaldagen, vilket kan jämföras med att 86 procent firar midsommar och att 3 procent deltar i en första maj-demonstration.

Solatmosfärens magnetiska fält kartlagt. De orange fältlinjerna sträcker sig ut mot rymden, de blå böjer tillbaka mot solytan. Den rosa linjen är kometens bana. Bild: NASA

Solens korona studerades med hjälp av komet

Kometens svansföring avslöjade solens magnetfält.

Kometen Lovejoy, som föll mot solen i december 2011, gav viktiga upplysningar om solens atmosfär – den så kallade solkoronan, som sträcker sig miljoner kilometer ut i rymden. Den är så het och så våldsam att inga rymdsonder kan vistas i dess närhet. Men när kometen föll in mot solytan följde forskarna vid Nasa uppmärksamt kometens svans, vars rörelser påverkades av koronas magnetiska fält. På så sätt kunde två olika sorters fältlinjer urskiljas – sådana som sträcker sig ut mot rymden (orange), och sådana som böjer tillbaka mot solytan (blå).

Forskare tror att solens magnetfält ligger bakom hettan i koronan – upp till tre miljoner grader jämfört med solytans ”ynka” 6 000 grader. Att vi ändå ser den gula solytan och inte koronan beror på att koronan är mycket glesare. Den syns däremot väl vid en solförmörkelse.

Kometen Lovejoy, som föll mot solen i december 2011, gav viktiga upplysningar om solens atmosfär – den så kallade solkoronan, som sträcker sig miljoner kilometer ut i rymden.

matematikern Yitang Zhang

Matematikern Yitang Zhang beskrivs som ett geni från ingenstans. Bild: UNH

Omtumlande lösningar på klassiska mattegåtor

Två matematiker har överraskande presenterat banbrytande förslag på hur två svårknäckta gåtor om primtal – som beskrevs för flera hundra år sedan – kan lösas.

Under en och samma vecka i maj annonserades två dellösningar på matematiska problem som har stötts och blöts i åratal. Problemen är inte besläktade, men båda handlar om primtal – sådana tal som är delbara bara med 1 och sig själva. Det ena problemet är den så kallade Goldbachs förmodan och den andra är förmodan om primtalstvillingar.

Goldbachs förmodan, som tyske Christian Goldbach ursprungligen formulerade i ett brev 1742, säger i sin så kallade svaga form att alla udda heltal större än 5 kan uttryckas som en summa av tre primtal.

Förmodan om primtalstvillingar är ännu äldre. Den brukar tillskrivas greken Euklides från Alexandria, vilket gör den till ett av matematikens äldsta olösta problem. Primtalstvillingar är par av primtal där differensen mellan dem är 2, till exempel talen 5 och 7, 17 och 19 eller 41 och 43. Förmodan säger att det finns oändligt många sådana par – ett påstående som, liksom Goldbachs förmodan, nog anses stämma av de flesta matematiker, utan att någon hittills kunnat presentera några bevis.

Nu hävdar Yitang Zhang, matematiklärare vid University of New Hampshire, att han har bevisat att det finns oändligt många par av primtal som skiljer sig från varandra som mest med 70 miljoner. Och även om 70 miljoner är rätt mycket större än 2 så ses resultatet som den milstolpe många väntat på.

– Steget från 2 till 70 miljoner är ingenting jämfört med steget från 70 miljoner till oändligheten, sade Dorian Goldfeld, matematiker från Columbia university i New York.

Han och andra imponeras av det fyndiga beviset, och av mannen som fram till nu var okänd för de flesta inom fältet.

Till skillnad från Yitang Zhangs arbete, som dök upp helt oväntat, förvarnade Harald Helfgott från det franska toppuniversitetet, École normale supérieure i Paris, länge om sitt stundande resultat. ”Goldbachs förmodan har nu fått sin dödsstöt”, skrev den unge Peru-födde matematikern på en blogg.

– Helfgott fullföljde lösningen som man egentligen redan visste fanns för stora udda heltal, men de var så stora att datorer inte kunde kontrollera riktigheten upp till denna gräns, 1043 000 senast, säger Juliusz Brzezinski, professor i matematik vid Chalmers i Göteborg.

Den stora frågan är om det även går att bevisa Goldbachs starka förmodan som säger att alla jämna tal större än två kan uttryckas som en summa av två primtal. De flesta matematiker, med Crafoordpristagaren Terence Tao i spetsen, är rätt säkra på att Helgfotts metoder inte räcker till för det.

Däremot är Yitang Zhangs bevis helt sensationellt.

– Han gjorde något som ingen dator i världen skulle kunna göra, det är en fantastisk prestation, säger Juliusz Brzezinski.

Flera matematiker har nu lyckats minska Zhangs gräns på 70 miljoner. Dagens rekord är 59 470 640, som det högsta avståndet mellan par av primtal, som alltså är oändligt många.

Nu gäller det att se om hans tillvägagångssätt kan tillämpas även på de ursprungliga primtalstvillingarna, där avståndet mellan de två efterföljande primtalen bara är 2.

Under en och samma vecka i maj annonserades två dellösningar på matematiska problem som har stötts och blöts i åratal. Problemen är inte besläktade, men båda handlar om primtal – sådana tal som är delbara bara med 1 och sig själva.

Historiekrigets vinnare - och förlorare

Vilket land har den mest konfliktfyllda historien, i den meningen att dess förflutna innehåller flest eldfängda frågor som engagerar och skapar motsättningar i eftervärlden? Det finns naturligtvis en lång rad pretendenter, som Tyskland, Sovjetunionen/Ryssland och andra länder som präglats av krig, revolutioner, folkmord och andra gränssättande händelser. Mitt svar på denna tiotusenkronorsfråga är Ukraina.