Annons
hand i kläm

När personer med psykopatiska drag ser andra människor skadas är aktiviteten i amygdala onormalt låg. Bild: istockphoto

Psykopatisk hjärna inte kopplad för empati

En ny studie visar särskilda mönster i hjärnaktiviteten hos psykopater när de ser bilder som normalt väcker empati.

Personer med psykopatiska drag saknar en ”empatisk koppling” i hjärnan. Det menar forskare vid universitetet i Chicago, USA, efter att ha jämfört fängelseinterner med varierande grad av psykopatiska drag.

Fängelseinternerna, män mellan 18 och 50 år, fick titta på bilder som bör väcka empati. Under tiden mättes deras hjärnreaktioner. Först visades foton av situationer där en människa utsätter en annan för smärta. Personen på bilderna fick sina händer, fötter, tår eller ben skurna eller krossade. I ett nästa steg tittade deltagarna på videoklipp föreställande människor som uttrycker smärta.

Hos de mest psykopatiska internerna var aktiviteten låg i bland annat hjärnans amygdala när tortyrbilderna visades. Hos kontrollgruppen var aktiviteten betydligt högre. Amygdala förmedlar känslor och har betydelse för moraliska överväganden och omsorgen om andra.

I nästa steg, när försökspersonerna såg människor som uttryckte smärta, var däremot aktiviteten i hjärnans insula högre hos de psykopatiska internerna än hos kontrollgruppen. Det förvånade forskarna, eftersom insula också anses spela roll i känsloförmedlingen. En förklaring skulle kunna vara att denna del av hjärnan medverkar till förståelsen av den iakttagna situationen, snarare än själva känsloupplevelsen.

Psykopati är ingen egen diagnos, men många som lider av antisocial personlighetsstörning har psykopatiska drag. Bristande empati, samt en överdriven tro på den egna kapaciteten tillhör symtomen. Psykopatiska personer är vanligtvis även risktagande. Eftersom de i hög grad saknar empati är det möjligt att de utnyttjar andra människor, utan att bry sig om konsekvenserna. Antisociala och psykopatiska drag är överrepresenterade bland fängelseinterner. I Sverige antas 50 procent av internerna lida av störningen.

Text: Anette Lindh

Personer med psykopatiska drag saknar en ”empatisk koppling” i hjärnan.

Några av de senaste solutbrotten, avbildade av Nasa:s solsatellit. Bild: NASA/SDO

Högaktiv solfläck kommer snart att peka rakt mot jorden

Forskarna följer just nu en solfläck som kopplats till rekordmånga utbrott den senaste tiden. Konsekvenserna kan bli dramatiska när den inom kort vänds mot jorden. 

Ett tredje utbrott på solen under ett och samma dygn överraskade nyligen solforskarna. Solfläcken som kopplas till kanonaden vänder sig snart mot jorden. Så eventuella kommande utbrott skulle kunna dränka oss i en ström av högenergetiska partiklar. De processer i solen som ligger bakom solfläckarna tros även ligga bakom solvinden, den partikelstrålning som solen sänder ut.

Aktiva solfläckar frigör stora moln av laddade partiklar från solatmosfären, koronan, som far genom rymden med hastigheter på miljoner kilometer i sekunden. Det kan ta några dygn för molnet att komma till oss, men när partiklarna anländer ger de upphov till störningar i jordens magnetiska fält. Till den behagliga sidan hör imponerande norrskensuppvisningar, som ibland kan ses till och med i södra Sverige. Men den elektriskt laddade partikelströmmen kan även förstöra satelliter och kapa av radiokommunikationer.

Den mest aktiva solfläcken, som döpts till AR 1748, har under en enda vecka legat bakom flera utbrott än alla andra solfläckar på solen under det senaste året. Aktuella bilder på solen går att hitta på sajten spaceweather.com, där också aktiviteten hos AR 1748 kan följas fortlöpande, liksom nio andra solfläckar som för närvarande syns på solytan.  

Text: Joanna Rose

Ett tredje utbrott på solen under ett och samma dygn överraskade nyligen solforskarna. Solfläcken som kopplas till kanonaden vänder sig snart mot jorden.

Annons

Mest kommenterade

Thomas Insel

Thomas Insel, NIMH

"Patienterna förtjänar bättre"

Största amerikanska forskningsfinansiären, NIMH, avfärdar den nya diagnosmanualen.

I helgen släpps den nya psykiatriska diagnosmanualen DSM-5 på det amerikanska psykiatriförbundets årsmöte. Men i sista stund har världens största finansiär av psykiatrisk forskning, National institute of mental health, meddelat att man tänker lyfta bort sitt stöd från studier kopplade till manualens symtombaserade diagnoser, som i dag används världen över.

”Patienter med psykisk sjukdom förtjänar bättre”, slår NIMH:s chef Thomas Insel fast på organisationens hemsida.

I stället menar han att forskningen – och diagnostiken – måste styras om mot mer biologiska förklaringar till psykiska sjukdomar, något som NIMH redan påbörjar sedan något år i projektet Research Domain Criteria, RDoC. Det är än så länge ett forskningsramverk, men med målet att lägga grunden till en psykiatrisk ”precisionsmedicin”.

Till dem som påpekar att vi än så länge har en bra bit kvar till att förstå alla människans tankar, känslor och beteende utifrån genetik och biologiska markörer – och ännu längre innan vi kan hitta behandlingar enbart baserade på den kunskapen – har NIHM- chefen en hälsning:

”Tänk er att man bestämde sig för att EKG är oanvändbart eftersom många patienter har bröstsmärtor som inte syns i EKG. Det är vad vi har gjort i decennier när vi ignorerat biomarkörer för att de inte går att koppla till en DSM-kategori.”

Läs hela Thomas Insels artikel här: Transforming Diagnosis

Text: Jonas Mattsson

I helgen släpps den nya psykiatriska diagnosmanualen DSM-5 på det amerikanska psykiatriförbundets årsmöte. Men i sista stund har världens största finansiär av psykiatrisk forskning, National i

Ett mänskligt ägg töms på kromosomer genom ett tunt glasrör till höger. Med nya kromosomer blir cellen ett embryo som bildar stamceller. Bild: OHSU Photos

Klonat människoembryo ger stamceller

Forskare i USA har isolerat mänskliga stamceller från ett klonat embryo. Tidigare har sydkoreanska forskare rapporterat samma genombrott. Men den gången var det lögn.

Den sydkoreanske forskaren Woo Suk Hwang slog världen med häpnad i februari 2004. Han hade använt delar av metoden som ledde till kloningen av fåret Dolly för att tillverka ett mänskligt embryo. Syftet var aldrig att klona en människa, utan att ta fram stamceller som skulle kunna bota en lång rad sjukdomar – allt från Parkinson till hjärtsjukdomar och diabetes. Problemet var bara att resultaten senare visade sig vara påhittade.

Nu rapporterar forskare vid Oregon Health & Science University i USA att de har lyckats göra vad sydkoreanerna bara fabulerade om. Outi Hovatta, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, har läst deras rapport i tidskiften Cell.

– Den här gången är det på riktigt, det kan vi lita på, säger hon.

Man kan lätt tänka sig att tidskriftens fackgranskare har gått igenom alla data extremt noga före publiceringen för att undvika nya pinsamheter.

Huvudförfattaren Shoukhrat Mitalipov och hans medarbetare överförde kärnan från en hudcell till ett mänskligt ägg tömt på kromosomer. Den nya cellen fick ligga i en näringslösning och började dela sig.

Tidigare har den här typen av embryon sällan bildat fler än 8 celler – långt under de cirka 150 som behövs för att ge upphov till en så kallad blastocyst med användbara embryonala stamceller.

Men den här gången gick det bättre. Forskarna i USA kunde utvinna celler som på alla sätt liknar stamceller från ett vanligt mänskligt embryo. Sådana embryonala stamceller kan ge upphov till alla slags vävnader i kroppen.

– Våra resultat erbjuder nya sätt att tillverka stamceller åt patienter med skadade vävnader eller organ, säger Shoukhrat Mitalipov.

Om cellkärnan kommer från patienten själv är risken för avstötning minimal. Därmed går det att skräddarsy embryonala stamceller så att de passar en viss person.

Sydkoreanen Woo Suk Hwang publicerade sin lögnaktiga rapport om samma sak i den ansedda tidskriften Science år 2004. Efter avslöjandet bad han tårögd om ursäkt och blev senare dömd till villkorligt fängelse i två år.

Experiment med mänskliga embryon har alltid varit omstridda. Vissa religiösa grupper anser att embryon har mänskliga rättigheter och därför inte ska användas i experiment. Efter skandalen blev forskare som arbetade med embryonala stamceller ännu mer ifrågasatta. Somliga tappade sugen och valde i stället att satsa på andra projekt.

En oväntad upptäckt år 2006 väckte nytt hopp om skräddarsydda stamceller. Japanen Shinya Yamanaka förde in några nya gener i mogna hudceller så att de backade tillbaka till ruta ett i sin utveckling. Resultatet blev så kallade inducerat pluripotenta stamceller (iPS) som är påfallande lika embryonala stamceller. Och det går att tillverka dem utan att förstöra vare sig ägg eller embryon.

Den nya metoden spred sig snabbt till stamcellslaboratorier runt om i världen. I fjol belönades upphovsmannen Shinya Yamanaka med ett Nobelpris i medicin eller fysiologi.

Samtidigt kämpade ett fåtal forskare vidare med att framställa embryonala stamceller ur klonade embryon. En av orsakerna är att den Nobelprisbelönade iPS-tekniken leder till genförändrade celler. I värsta fall kan ingreppen i arvsmassan orsaka tumörer.

Kloningstekniken, däremot, gör det möjligt att tillverka embryonala stamceller helt utan extragener. Sådana celler anses vara genetiskt stabila. Men länge kunde de bara framställas från möss och apor.

Forskarna i USA har gjort en lång rad försök med celler från apor för att förfina sina metoder. De flyttade kärnan från en mogen hudcell till ett tömt ägg och odlade embryot i olika näringslösningar. Därefter gick de vidare till mänskliga celler. Enligt pessimistiska prognoser skulle de behöva tusentals mänskliga ägg för att få fram en enda så kallad embryonal stamcellinje.

– I ett fall lyckades vi efter försök på bara två ägg, så metoden är mycket effektiv, säger Shoukhrat Mitalipov.

Text: Per Snaprud

Den sydkoreanske forskaren Woo Suk Hwang slog världen med häpnad i februari 2004. Han hade använt delar av metoden som ledde till kloningen av fåret Dolly för att tillverka ett mänskligt embryo.

Spansk skogssnigel aka mördarsnigel

Den spanska skogssnigelns aptit minskar när det finns många daggmaskar i jorden, enligt en ny studie. Bild: Lvova Anastasiya

Bromsa mördarsnigeln – med daggmask

Vill du skydda trädgården mot mördarsniglar bör du ha gott om daggmask i jorden och många olika växtarter. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften BMC Ecology. 

Den spanska skogssnigeln, även kallad mördarsnigel, är en plåga för många trädgårdsentusiaster. Men en ny österrikisk studie ger tips om hur man kan minska angreppen.

Forskarteamet odlade gräs, örter och legymer i lådor i ett växthus. Alla lådor innehöll lika många plantor, men antalet arter skilde sig åt. I vissa lådor fanns det bara tre olika arter, i andra lådor odlades tolv olika arter. När plantorna hade växt till sig, tillsattes daggmaskar i hälften av de två typerna av lådor. Slutligen lade forskarna spanska skogssniglar i samtliga odlingslådor.

Försöken visade att andelen snigelangripna blad minskade med i genomsitt 60 procent när det fanns daggmask i jorden. Forskarna tror att daggmaskarna frigjorde näringsämnen i jorden, som växterna kunde använda till att förstärka sitt kemiska försvar mot snigelangrepp. Men även artrikedomen bland växterna påverkade mördarsniglarnas aktivitet. I odlingarna med 12 växtarter åt sniglarna 40 procent mindre av bladen än i odlingarna med bara tre växtarter. Detta kan enligt forskarna bero på att sniglarnas effektivitet minskade i de artrika odlingarna, eftersom de tvingades byta diet oftare.

Forskarna såg dessutom att sniglarna föredrog örter och legymer framför gräs. I odlingarna med tre arter, varav en art var ett gräs, gynnade daggmaskarna grästillväxten. I dessa odlingar konsumerade därför sniglarna proportionellt mer örter och legymer än i de daggmaskfria odlingarna.

Vill du rädda din trädgård bör du alltså satsa på att ha en hög artrikedom av växter samt daggmask i jorden. 

Text: Jesper Nyström

Den spanska skogssnigeln, även kallad mördarsnigel, är en plåga för många trädgårdsentusiaster. Men en ny österrikisk studie ger tips om hur man kan minska angreppen.

 

Förtidspensionering avgörs inte av hälsan

Förtidspensioneringarna i Sverige har mer med regelverk och informella faktorer än med mätbar hälsa att göra.

Mellan åren 1985 och 2008 ökade andelen förtidspensionärer bland människor i åldern 30–64 år från 8 till 12 procent. Men inflödet till denna grupp har varierat mycket över tid. Under tidigt 1990-tal och under de första åren på 2000-talet förtidspensionerades dubbelt så många personer årligen som under sent 1990-tal och åren 2007–08.

Dessa kraftiga svängningar har fått forskare att fråga sig om hälsan verkligen kan förändras så snabbt. Med tanke på att kvinnor förtidspensioneras i större omfattning än män och att olika regioner har olika grad av förtidspensioneringar, så verkar annat än rena hälsobedömningar spela in.

Genom att använda framtida dödsrisk som hälsomått har forskarna kunnat jämföra hälsan hos nybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer. Forskarna har jämfört hur många i åldersspannen 60–64 år och 30–59 år som dör bland förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer. Detta ger ett grovt mått på hälsan hos dessa grupper, så att de kan jämföras över den studerade perioden. Forskarnas jämförelse visar att när många förtidspensioneras så är gruppens hälsa bättre än när färre förtidspensioneras.

Därför menar forskarna att ”variationerna i inflödet till förtidspensionen inte i huvudsak beror på förändringar i befolkningens underliggande hälsa”. I stället beror skiftningarna främst på informella hälsobedömningar och förändringar i regelverk. 

Analysen bygger på registerdata över alla personer som varit mellan 30 och 64 år under åren 1985 till 2008, och är utförd av forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering vid Uppsala universitet.

Text: Henrik Höjer

Mellan åren 1985 och 2008 ökade andelen förtidspensionärer bland människor i åldern 30–64 år från 8 till 12 procent. Men inflödet till denna grupp har varierat mycket över tid.

Den ultraviloetta strålningen från denna närbelägna starburst-galax, där stjärnor skapas i hög takt, kartläggs av en grupp svenska forskare. Bild: HST

Svenska forskare granskar galaxljus

Ultraviolett strålning går inte raka vägen från galaxerna till oss. Det gör att bilden av galaxerna förvrängs. Forskare vid Stockholms universitet kartlägger nu ljuset för att bättre kunna tolka de avlägsna galaxernas egenskaper.

Forskare vid Stockholms universitet har för första gången närstuderat så kallad Lyman-alfastrålning, som är det vanligaste verktyget för observationer av avlägsna galaxer. Strålningen kommer från vätgasatomerna och sänds ut i ultraviolett våglängd, som vanligen absorberas av jordens atmosfär. Därför kan strålningen bara fångas från satelliter i rymden.

Men om Lyman-alfastrålarna sänts ut av mycket avlägsna galaxer tänjs våglängden ut av universums expansion till synliga våglängder, som jordens atmosfär släpper igenom. Då syns galaxljuset till och med från markytan. Men hur pålitliga är sådana studier av avlägsna galaxer?

– Lyman-alfa används mer än annat ljus för att studera det avlägsna universum. Det finns inte så många andra metoder, och då kan man i viss mån blunda för svårigheterna med att tolka strålningen. Vi vill veta mer noga vad som händer under tiden från att ljuset skapas tills det kommer ut från galaxen och så småningom fram till oss, säger Göran Östlin, professor i astronomi som leder projektet.

För att besvara frågan studerar forskarna Lyman-alfastrålning med instrument på rymdteleskopet Hubble. Gruppen följer flera närbelägna så kallade starburst-galaxer, galaxer där det pågår mycket intensiv stjärnbildning.

Flera processer komplicerar bilden. Dels absorberas Lyman-alfastrålarna av omgivande vätgasmoln, som sedan sänder ut ny Lyman-alfastrålning – vilket gör att informationen om varifrån strålarna kommit från början går förlorad. Dels absorberar stoftkornen strålarna så att de försvinner. Men om till exempel vätgasmolnen i galaxen rör sig, så förändras villkoren helt – vätet, som normalt absorberar och återstrålar Lyman-alfa, släpper igenom all ursprunglig strålning utan vidare.

Allt detta påverkar hur galaxen ser ut när strålarna fångas in i teleskopen. Galaxen blir dimmigare och kan till exempel verka större bara för att strålningen tagit längre tid på sig att fara igenom den.

– Vi hoppas kunna skapa en modell som gör det möjligt att fånga Lyman-alfaljuset från galaxerna långt borta och beskriva vilka processer som utspelar sig inne i dessa galaxer, säger Göran Östlin.

Text: Joanna Rose

Forskare vid Stockholms universitet har för första gången närstuderat så kallad Lyman-alfastrålning, som är det vanligaste verktyget för observationer av avlägsna galaxer.

Rökfritt hotellrum kan vara inpyrt

Gäster som väljer ett rökfritt rum i ett hotell som även har rum för rökare får i sig mer tobaksgifter än de som tar in på ett helt rökfritt hotell. Den saken är för första gången bevisad genom kemiska analyser av urin och hud från hotellgäster som inte röker. I studien ingick fyrtio hotell i Kalifornien, USA. Rum för icke-rökare var i vissa fall lika förorenade som rökarnas rum, enligt en rapport i tidskriften Tobacco Control.

Text: Per Snaprud

Gäster som väljer ett rökfritt rum i ett hotell som även har rum för rökare får i sig mer tobaksgifter än de som tar in på ett helt rökfritt hotell.

Blogg:

Grymt slimmat genetiskt maskineri

Kan en växt ha ett effektivare genetiskt maskineri än en människa? Det beror naturligtvis på vad man menar med effektivt, men vi människor har 3 miljarder genetiska bokstäver i vårt dna och utav dem är det bara 1,5 procent som används för att göra proteiner – det som kallas gener. Andra delar behövs för att bestämma när och hur generna ska användas, men utöver dem så har mer än hälften av vårt genom ingen känd uppgift.