Annons
Taxi i USA

I USA har taximarknaden återreglerats. Kanske är även Sverige på väg åt samma håll, efter en längre tids avreglering.  Bild: Istock photo

Den avreglerade taximarknaden har lett till nya, lokala regleringar

År 1990 avreglerades taximarknaden i Sverige. Men den helt oreglerade marknaden fungerade dåligt och har fått lösas genom olika lokala initiativ. 

”Vilda västern”, ”krig”, ”maffiametoder”. De orden förekommer när man talar om taxinäringen i Stockholm. Fram till 1990 var branschen hårt reglerad in i prissättning och etableringsrätt. Sedan avreglerades branschen med hänvisning till principerna om fri etablering och fri konkurrens – men taxipriserna har stigit mer än konsumentprisindex sedan dess, även om kötiden har minskat, enligt en rapport från Statens väg- och trafikforskningsinstitut.

Den oreglerade marknaden fick efterhand oönskade konsekvenser i form av överpriser och kaos. På flera ställen i Storstockholm har olika aktörer gripit in för att hantera taxikaoset.

– Det handlar om framväxande lokala omregleringar, säger Susanna Alexius, forskare i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Hon har studerat taximarknaden i Sverige genom intervjuer och deltagande observation.

I ett kapitel i boken Alla dessa marknader, så redovisar hon hur exempelvis hotell Sheraton Stockholm tidigt och självmant tog kontrollen över taximarknaden utanför hotellentrén. Först genom regler, sedan genom övervakning. Motivet var att om gästerna fick betala överpris så gav det badwill åt hotellet. Det handlade om att mota bort friåkare och åkerier som tar systematiska överpriser, och samverka med de taxibolag som ansågs legitima. Även bland annat Grand hotell, Stockholms centralstation och Arlanda har genomfört liknande åtgärder för att reglera taximarknaden för sina kunder. ”Eftersom varken politiker eller myndigheter lyfte ett finger var vi tvungna att gripa in”, berättar en av Susanna Alexius informanter.

Så en av världens mest avreglerade marknader, som den svenska taximarknaden har kallats, fick regleras av att privata aktörer gick in. Frågan är vad som händer i framtiden?

– Det går i vågor, säger Susanna Alexius. Kanske rör vi oss mot allt en tydligare reglering av marknaden igen?

”Vilda västern”, ”krig”, ”maffiametoder”. De orden förekommer när man talar om taxinäringen i Stockholm. Fram till 1990 var branschen hårt reglerad in i prissättning och etableringsrätt.

En sjuksköterska i Liberia tvättar händerna i en lösning som innehåller natriumhypoklorit.

Drick inte klorin

I Västafrika cirkulerar rykten om att man kan bli fri från ebola genom att dricka klorin. Det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC går ut med en varning.

En doft av klorin omger sjukhusen som vårdar patienter med ebola. Personalen tvättar ideligen sig själva och sin utrustning i en vattenlösning som innehåller natriumhypoklorit, det aktiva ämnet i klorin.

Det relativt ömtåliga viruset förstörs snabbt av medlet. Men för invärtes bruk är det livsfarligt.

Redan i augusti rapporterade en reporter på New York Times att människor i små byar i Sierra Leone betraktade klorin som en kur mot ebola. Nu går det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC ut med en varning: ”Att dricka klorin kan göra dig mycket sjuk eller döda dig.”

Natriumhypoklorit är en vanlig ingrediens i blekmedel. Ämnet är frätande och kan ge sår i matstrupen.

En doft av klorin omger sjukhusen som vårdar patienter med ebola.

Annons

Mest kommenterade

Vem du gifter dig med kan avgöra din lön. Bild: Istockphoto

Noggrann partner ger framgång på jobbet

Så styr parrelationen karriären.

Du som har valt partner utifrån hens förmåga att bidra till din egen karriär får nu stöd av ny forskning. Det är Joshua Jackson och Brittany Solomon, vid Washington university of St. Louis i USA, som har följt 2 272 gifta par under fem år. Syftet var att undersöka sambandet mellan en persons jobbframgångar och personligheten hos dennes partner.

Personlighet brukar mätas efter fem olika parametrar i den så kallade femfaktormodellen. Av dessa visade sig  samvetsgrannhet spela störst roll. Begreppet innefattar saker som självdisciplin och en förkärlek för planering.
– De med samvetsgranna partner når större framgångar i sitt arbete, förklarar Joshua Jackson.

De befordrades oftare och hade högre lön. Dessutom var de nöjdare med sitt jobb. Sambandet mellan framgång i yrkeslivet och partnerns samvetsgrannhet var lika stort oavsett om den undersökta personen var man eller kvinna, eller om partnern själv arbetade eller inte.

Studien visade att framgång i yrkeslivet inte berodde på tillfälliga insatser från partnern, som att övertala sin äkta hälft att be om löneförhöjning eller söka en chefsposition.
I stället var det beteendet i vardagen som påverkades.

Forskarna ser tre möjliga förklaringar till hur detta går till. En samvetsgrann person är bättre lämpad att ta hand om saker som att betala räkningar och utföra hushållssysslor. Detta ger den arbetande partnern möjlighet att koncentrera sig på sitt jobb.

En annan tolkning är att vanor som är till nytta i arbetslivet, som flit och noggrannhet, sprider sig från den samvetsgranne till dennes partner. Ytterligare en tänkbar förklaring är att hög samvetsgrannhet hos en av makarna gör att äktenskapet fungerar bättre.

Studien The long reach of one’s spouse: Spouses’ personality influences occupational success är publicerad i Psychological Science

Du som har valt partner utifrån hens förmåga att bidra till din egen karriär får nu stöd av ny forskning. Det är Joshua Jackson och Brittany Solomon, vid Washington university of St.

Apparaten md laserstrålar som forskarna använder för att testa ifall universum är ett hologram.

Hjärtat av en holometer som forskarna använder för att testa ifall universum är ett hologram. Bild: FERMILAB

De ska testa om universum är ett hologram

Lever vi i en Matrixvärld? Alla som undrar om vår värld bara är en simulerad verklighet får snart ett svar.

I science fiction-filmen The Matrix lever människor i en illusion av verkligheten. I själva verket är hela deras värld konstruerad och styrd av maskiner. Inom vetenskapen fördes idén om att världen inte är vad den verkar vara av den i USA verksamma fysikern Juan Maldacena år 1997. Enligt Maldacena är universum ett hologram: vår tredimensionella värld är i själva verket kodad i två dimensioner. Och i så fall bör man kunna testa detta, genom att söka efter de minsta kodningselementen.

Vi är lättlurade. När vi tittar på en tv-skärm ser vi en tredimensionell värld, även om skärmen är platt. På håll ser bilden helt naturlig ut. Men tittar vi närmare så tappar bilden sin skärpa och enstaka bildelement, pixlar, blir synliga i stället.

Är världen ett hologram så bör rumtidens pixlar kunna avslöjas. Kruxet är att ju mindre pixlarna som bygger upp den tvådimensionella bilden är, desto skarpare blir bilden i tre dimensioner, den vi i själva verket tror att vi lever i.

Pixlarna är alltså extremt små, tio biljoner biljoner gånger mindre än en atom. Det rör sig om en så kallad Plancks skala, som beskriver kortast möjliga tid och minsta möjliga längd inom fysiken.

Nu har fysiker vid Fermilab utanför Chicago i USA satt igång en underökning av rumtiden med hjälp av ett helt nytt instrument, en holometer, eller holografisk interferometer.

– Alla störningar som holometern mäter, allt brus som vi inte kan utesluta på annat sätt, kommer att avslöja rumtidens verkliga natur, säger Aaron Chou, experimentgruppens ledare. Om ungefär ett år kommer resultaten, och då vet vi.

Holometern består av ett par interferometrar placerade nära varandra. Dessa använder var sin laserstråle. Vissa specifika störningar av ljusstrålen kan hänföras till kvantegenskaper hos vår låtsasvärld. Ifall den är uppbyggd av små pixlar, så måste pixlarna lyda under kvantfysikens lagar och då ska det inte kunna gå att mäta deras exakta lägen i två riktningar samtidigt. Det blir alltid en vis oskärpa, en darrning av själva rummet som forskarna kallar för holografiskt brus.

– Vi vill testa om rumtiden är ett kvantsystem på samma sätt som materia är det, säger Craig Hogan på Fermilab som utvecklat teorin om holografiskt brus. Hittar vi något tecken på att det finns minsta möjliga element av rumtiden, kommer det att förändra vår bild av världen som vi haft i tusentals år.

I science fiction-filmen The Matrix lever människor i en illusion av verkligheten. I själva verket är hela deras värld konstruerad och styrd av maskiner.

Islamiska staten

Oron för etniskt och religiöst hat har ökat i världen. På bilden Islamiska statens krigare. Bild: Vice news

Oron för världens framtid platsbunden

Enligt en global enkätstudie så präglas de olika världsdelarna av olika hotbilder – japaner oroar sig för kärnvapenkrig medan européer oroar sig för ekonomiska klyftor. Samtidigt oroar sig allt fler för religiöst och etniskt hat.

Våren 2014 intervjuades över 48 000 personer i 44 länder om hur de såg på fem stora hot mot mänsklighetens framtid. De fem hoten som de tillfrågades om var religiöst och etniskt hat, aids och andra epidemier, växande ekonomiska klyftor, kärnvapen samt miljöförstöring.

Svaren varierade geografiskt. I de europeiska länderna dominerade oron för de växande ekonomiska klyftorna. I länder som Spanien, Grekland och Tyskland oroade sig runt 40 procent för detta, medan bara omkring 10 procent av befolkningen i Japan, Peru eller Nicaragua såg detta som mest hotfullt.

I Mellanöstern anses religiöst och etniskt hat vara det största hotet. I Libanon och på de palestinska territorierna var oron störst – hela 58 procent i Libanon såg religiöst och etniskt hat som det största hotet. Det är den största andelen som uppmättes i något land i någon fråga. Frågan bekymrade däremot inte många i de latinamerikanska länderna.

Aidsfrågan dominerade oron de afrikanska länderna söder om Sahara, medan östasiatiska och europeiska länder inte bekymrade sig särskilt – bara en procent av de intervjuade tyskarna såg aids som det största hotet.

Kärnvapenfrågan oroade japanerna i hög grad, vilket kan ha att göra med att Japan är det enda land i världen som råkat ut för kärnvapenangrepp. Hela 49 procent såg detta som det största hotet. Även ukrainare uttryckte stor oro för kärnvapen, medan thailändarna återfinns i andra änden av skalan.

Miljöfrågorna var det dominerande hotet i Latinamerika och i Sydostasien samt även i Kina. Däremot var ytterst få, bara några enstaka procent i Libanon, Kenya eller Pakistan bekymrade sig över miljön.

Dessa geografiska mönster av oro var ganska lika inom olika åldersgrupper – utom i Japan, där långt fler äldre än yngre oroade sig för kärnvapen. Och i södra Afrika är det påtagligt många fler yngre som är rädda för aids och epidemier.

Rädslan för religiöst och etniskt hat har ökat medan oron för miljöfrågor samt aids och epidemier har minskat, om man jämför med en liknande studie från år 2007.

Undersökningen har utförts av Pew research center.

Våren 2014 intervjuades över 48 000 personer i 44 länder om hur de såg på fem stora hot mot mänsklighetens framtid.

bild på apparaten

 Försöksanläggningen – dynomak – som kanske kan ge enklare och billigare fusionsenergi. Bild: University of Washington, Seattle, USA.

Kärnfusion billigare än kol

En ny reaktor för kärnfusion kan ge energi på solens vis billigare än motsvarande energimängd från ett kolkraftverk, hävdar en grupp amerikanska forskare.

Solen alstrar energi i sitt inre där vätekärnor slås ihop till helium i en process känd som fusion. Av alla kända sätt att få fram energi är fusionen det mest effektiva. Men att härma fusion i en reaktor på jorden möter stora svårigheter. Det svåraste är att få fram tillräckligt högt gastryck. Problemet löses genom att i stället värma upp gasen till tiotals miljoner grader. Fast då blir gasen, plasman, så het att den måste hållas ihop av ett magnetiskt fält för att inte smälta reaktorsväggarna.

Det finns i dag två dominerande sätt att lösa reaktorns arkitektur: tokamaken och stellaratorn. I bäggge fallen skapas det magnetiska fältet av supraledare som måste kylas till nästan absoluta nollpunkten. Det kräver mycket energi, och hittills har ingen lyckats få ut mer energi ur systemet än vad som tillförts.

Den nya konstruktionen – en så kallad dynomak – skapades av amerikanska forskare vid University of Washington i Seattle. Plasman i dynomaken ska värmas upp direkt av elektrisk ström som släpps igenom gasen. På så sätt slipper man de dyra supraledarna och deras behov av kylning.

Enligt konstruktörerna kommer kostnaden för att producera energi med dynomak att minska med cirka en tredjedel jämfört med motsvarande kolkraftverk. Om allting fungerar som på ritningen, vill säga. Elisabeth Rachlew, professor vid Tekniska högskolan i Stockholm, är mycket skeptisk:

– Jag har hört talas om det tidigare, fast då har det kallats sfäromak. Så det är inget nytt. Dessutom bygger beräkningarna på så kallade skalningslagar där man själv väljer de bästa koefficienterna, vilket innebär stora osäkerheter. Mycket intressantare för utvecklingen av fusionsreaktorn är stellaratorn i Greifswald, Tyskland, som ska startas snart.

Solen alstrar energi i sitt inre där vätekärnor slås ihop till helium i en process känd som fusion. Av alla kända sätt att få fram energi är fusionen det mest effektiva.

Många fåglar har svårt att skilja på spegelbilder och verklighet, det är en av orsakerna till att de flyger in i rutor. Bild: Anders Ödeen

Fågelkrockar med fönster förklarade

Specialdesignade fönster kan minska risken för fågelkollisioner, men bara för vissa fågelarter. Svenska forskare kan nu förklara varför.

Varje år dör miljarder fåglar i fönsterkrockar världen över. Fåglarna ser naturen genom glasrutorna – eller avspeglad natur – och flyger rakt in i fönstret.

Fåglar kan se ultraviolett ljus och det finns fönster som är utrustade med mönster som reflekterar eller absorberar uv-ljus. Tanken är att detta ska skapa ljuskontraster på rutorna, så att fåglarna upptäcker dem lättare. Men fältförsök har gett blandade resultat, det verkar som att endast vissa fåglar ser krockskyddsmönstren. Forskare från Uppsala kan nu förklara varför.

Olika grupper av fåglar ser olika våglängder av uv-ljuset och ju kortare våglängder de ser, desto lättare blir det att upptäcka kontrasterna som krockskyddsmönstren skapar på fönstren.

Med hjälp av datorsimuleringar har forskarna visat att småfåglar (tättingar) och måsfåglar, har goda möjligheter att se krockskyddsmönster som skapar måttliga ljuskonstraster (mönstren absorberar 25-50 procent av uv-ljuset). Dessa fågelgrupper kan se de kortare våglängderna av uv-ljuset.

Men många fågelgrupper kan endast uppfatta de längre våglängderna av uv-ljuset och har därför svårt att se krockskyddsmönster, även om det skapar skarpa ljuskontraster. Rovfåglar, duvor, kråkfåglar och gäss tillhör denna kategori. För dem är fönstren i princip osynliga under naturliga förhållanden.

Fönstrens synlighet påverkas även av bakgrunden. Fåglarna har lättare att se glasrutor som reflekterar en homogen bakgrund, exempelvis blå himmel, än rutor som reflekterar en brokig miljö som en skog, menar forskarna som publicerade sina rön i PeerJ.

Varje år dör miljarder fåglar i fönsterkrockar världen över. Fåglarna ser naturen genom glasrutorna – eller avspeglad natur – och flyger rakt in i fönstret. Fåglar kan se ultraviolett ljus och det finns fönster som är utrustade med mönster som reflekterar eller absorberar uv-ljus. Tanken är detta ska skapa ljuskontraster på rutorna så att de blir lättare att upptäcka för fåglar. Men fältförsök har gett blandade resultat: det verkar som att endast vissa fåglar ser krockskyddsmönstren. Forskare från Uppsala kan nu förklara varför.

Stödjeceller djupt inne i hjärnan reagerar på en skada genom att alstra nya nervceller. Bild: Jens Magnusson

Nya nervceller föds efter en stroke

Svenska forskare har hittat en tidigare okänd process som hjärnan använder för att bilda nya nervceller.

Länge hävdade läroböcker att en vuxen människohjärna inte bildar några nya nervceller alls. På 1990-talet visade svensk forskning att det är fel. Stamceller i två specifika områden alstrar nya nervceller genom hela livet.

Nu avslöjar försök med möss att ett slags stödjeceller – astrocyter – i helt andra delar av hjärnan också kan ge upphov till nya celler. Det sker naturligt efter en stroke.

– Men det går också att starta nybildningen på konstgjord väg, säger Jens Magnusson, stamcellsforskare på Karolinska institutet.

Tillsammans med kolleger i Stockholm och Lund har han upptäckt kemiska signaler som får astrocyterna att börja bilda nya nervceller efter en skada. Upptäckten kan leda till nya sätt att hjälpa hjärnan att reparera sig själv, skriver forskarna i tidskriften Science.

Länge hävdade läroböcker att en vuxen människohjärna inte bildar några nya nervceller alls. På 1990-talet visade svensk forskning att det är fel.

Den liberala världsbildens undergång 2.0?

För drygt hundra år sedan var det få människor som kunde tänka sig att ett stort krig skulle utbryta. I den då dominerande liberala världsbilden sågs ökande ekonomiskt samarbete mellan länder, det vill säga den process som vi skulle kalla globalisering, som ett effektivt sätt att förhindra omfattande politiska och militära konflikter. Ökande internationella kontakter, och ökande kunskaper om de ”andra”, borgar för fred och samförstånd, var budskapet, och sekelskiftesåren 1900 var också en tid med stort utbyte över gränser.