Annons
En kopp kaffe

En genomsnittlig svensk konsumerar drygt 8 kilo kaffe per år. Bild: istockphoto

Fyra koppar kaffe om dagen kan skydda mot hudcancer

Kaffe kan minska risken för hudcancerformen malignt melanom. Det visar en studie på över 450 000 vita amerikaner som svarat på en hälsoenkät om sina matvanor. Forskarna följde därefter personerna under tio år för att se vilka som utvecklade malignt melanom.

Resultaten visade att de som drack fyra eller fler koppar kaffe per dag minskade risken att drabbas av malignt melanom med 20 procent. Sambandet gällde däremot inte för de personer som drack kaffe utan koffein.

Upprepade studier behövs för att kunna säkerställa en tydlig koppling, men forskarna gläds ändå åt resultaten. Kan man minska risken, om än bara lite grann, så har det betydelse för en sjukdom som malignt melanom, menar forskarna. Resultaten publiceras i tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

Kaffe kan minska risken för hudcancerformen malignt melanom. Det visar en studie på över 450 000 vita amerikaner som svarat på en hälsoenkät om sina matvanor.

Sälen är värddjur för parasiten sälmask som även drabbar torsk – men endast i vissa regioner, enligt en ny studie. Bild: Wikipedia

Parasiter sprids mellan säl och torsk

I områden med stora sälkolonier har torsken ovanligt många parasiter. Det väcker oron att de ökande sälbestånden kommer medföra ytterligare problem för fiskerinäringen.

Sälmasken är en parasit som parar sig och producerar ägg i magen på sälar. Äggen följer sedan med avföringen ut i vattnet där de kläcks. Larverna äts av små kräftdjur som i sin tur blir uppätna av fiskar som torsk, som utgör sälarnas föda. Sedan upprepas livscykeln.

Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt förekomsten av sälmask hos de svenska torskbestånden. Studierna visar att i närheten av sälkolonier på västkusten kan upp till 60 procent av torskarna innehålla sälmaskar.  Även i södra Östersjön finns ett samband mellan infektionsgrad och närhet till sälkolonier.

– Våra resultat indikerar att ökande sälbestånd leder till fler parasitangrepp, men det är oklart om den totala andelen infekterade torskar har ökat i svenska vatten, eftersom det saknas äldre studier att jämföra med, säger Maria Boström vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU, som deltog i studien.

Sälmasken är en nematod som blir drygt 40 millimeter lång. Hos människan orsakar parasiten måttliga magproblem, men den kan inte föröka sig i våra kroppar.

– Ingen vill ha parasiter i maten, så sälmasken kan medföra att den svenska torsken får dåligt rykte hos konsumenterna, säger Maria Boström

Forskarna fann att parasitangreppen minskar i nordlig riktning i Östersjön. I Stockholms skärgård och i Ålands hav är endast ett fåtal torskar smittade, trots att det finns stora sälbestånd i regionen.  Forskarna vet inte varför, men misstänker att dessa vatten saknar några av de övriga värddjuren som ingår i parasitens livscykel.

– De kan röra sig om kräftdjur som kräver salt vatten och som därför inte finns i de bräckta delarna av Östersjön, säger Maria Boström

Sälmasken är en parasit som parar sig och producerar ägg i magen på sälar. Äggen följer sedan med avföringen ut i vattnet där de kläcks.

Annons

Mest kommenterade

svenskt landskap med sjö och skog

Mänskliga utsläpp av fosfor och kväve i jordens vatten försvagar hela biosfärens förmåga att hantera störningar, som klimatförändringar. Bild: iStock/Jonas Velin

Människan utarmar biosfären som aldrig förr

Jordens tunna hinna av liv, biosfären, riskerar att förlora sin förmåga att uppehålla en stabil planet, varnar forskarna. Vi måste tänka om helt, inte minst om samspelet mellan mark, luft och vatten.

Det finns gränser för hur mycket förändringar jorden tål. Johan Rockström, chef för Stockholms Resilience Centre, varnar nu tillsammans med forskarkollegor för att vi befinner oss i riskzonen för vad jordklotet uthärdar. Tidigare har de beräknat tröskelvärden för nio av de viktigaste processerna i biosfären. Att passera tröskeln innebär att de för biosfären hotfulla förändringarna börja skena iväg i allt snabbare takt. Till exempel om isen smälter på Grönland och marken blir grön så absorberar den mörka ytan mer av solenergin som i sin tur värmer marken än mer. Processen blir självförstärkande, utan återvändo.

I en ny artikel i tidskriften Science varnar forskargruppen för att vi nu har gått in i riskzonen för att nå fyra av de nio hållbara gränserna.

– Särskilt oroväckande är att speciellt tre av de fyra, biologisk mångfald, avskogning och klimat, växelverkar. Till exempel är ett stabilt klimat helt beroende av att vi också har en stabil biosfär – vi behöver ha tillräckligt mycket skogar på jorden, tillräckligt god mångfald, eftersom de konsumerar enorma mängder koldioxid från atmosfären.

Det finns skäl att oroa sig för att även den fjärde gränsen, för utsläpp av fosfor och kväve, har trätt in i riskzonen, menar Johan Rockström.

– Till att börja med leder det till tröskeleffekter i små system på jorden, som att Östersjön kollapsar, liksom små sjöar, färskvattentag och kustzoner. Nu ser vi det hända på många ställen samtidigt, och då blir hela biosfären skörare och får svårare att hantera andra störningar, som klimatförändringar.

Efter den stabila perioden, holocen, som varade i 10 000 år, är vi nu inne i det som kallas antropocen, en tid då stabiliteten utmanas av mänsklig påverkan. Dess början dateras till slutet av andra världskriget, men det är först sedan ett par decennier som förändringstakten i jordens klimat, ekosystem, vatten- och markanvändning accelererat. Analysen av gränserna handlar om att kunna kvantifiera vad som krävs för att hålla jordklotet kvar i det mer stabila holocen.

– Vi behöver tänka om fullständigt och ta hand om mer än en miljöfråga i taget. Förändringar av biologisk mångfald, mark, vatten och klimat måste hanteras samtidigt, som en helhet. Ska vi ha en god ekonomisk utveckling i världen behöver vi omforma våra samhällen på så sätt att de utvecklas inom jordens säkra manöverutrymmen, inom de planetära gränserna.

Det finns gränser för hur mycket förändringar jorden tål.

(A) I gummihandillusionen får en person se en gummihand med annan hudfärg beröras samtidigt som den egna handen, som hen inte ser, berörs. (B) I ansiktsillusionen sker samma sak, men med hjälp av en bildskärm med ett annat ansikte. (C) Med hjälp av en mask med kamera och bildskärmar för ögonen kan deltagaren uppleva en illusion som gäller hela kroppen. Personen bär även en så kallad body tracking-dräkt för att det virtuella ”jaget” ska kunna följa de egna rörelserna. Bild:  TRENDS IN COGNITIVE SCIENCES, MAISTER ET AL.

Virtuell kroppsillusion minskar fördomar

Om jag var i dina skor, eller närmare bestämt din kropp – skulle jag då förstå dig bättre? Ja, meddelar nu ett spansk-brittiska forskarlag som har använt olika så kallade body swapping-tekniker för att skapa illusionen av att befinna sig i en annan människas kropp.  

Försökspersonerna har på så vis fått känna på att ha annat kön eller hudfärg. Efter ett sådant kroppsbyte visade det sig att omedvetna rasistiska och sexistiska värderingar minskade hos försökspersonerna när de fick göra det så kallade implicita associationstestet. Även testpersoner som iklädde sig en virtuell barnkropp förändrades i sin syn på sig själva och omgivningen.

Nu hoppas forskarna att de här metoderna kan användas för att hitta nya sätt att bemöta samhällsfenomen som rasism och ojämlikhet mellan könen. Artikeln ”Changing bodies changes minds” har publicerats i tidskriften Trends in cognitive sciences. 

Försökspersonerna har på så vis fått känna på att ha annat kön eller hudfärg.

Grafik över dödlighet i olika inkomstgrupper

Dödligheten bland svenska 30–64-åringar, uppdelat i inkomstgrupper från den högsta femtedelen till den lägsta, för åren 1990–2004.  Bild: J Epidemiol community health

Dödliga klyftor växer

De växande relativa inkomstklyftorna i Sverige påverkar folkhälsan, och sambandet mellan inkomstskillnader och ohälsa är starkast för kvinnor. 

Sedan 1990-talet har dödligheten bland svenska män och kvinnor i åldern 30–64 år minskat generellt. Men den har minskat mest för dem med höga inkomster. För män med låga inkomster var minskningen relativt liten – och för femtedelen kvinnor med lägst inkomster ökade dödligheten.  Forskarna tror att detta delvis kan förklaras av att de relativa inkomstskillnaderna ökat betydligt mer för kvinnor än för män under samma period.

Upplevelsen av att ha det sämre ställt än andra påverkar alltså hälsan mycket negativt, menar forskaren Monica Åberg Yngwe vid Stockholms universitet.  

Analysen bygger på registerdata från åren 1990–2007, och har bland annat publicerats i European journal of public health.

Sedan 1990-talet har dödligheten bland svenska män och kvinnor i åldern 30–64 år minskat generellt. Men den har minskat mest för dem med höga inkomster.

Sångsvanen är ungefär lika stor som knölsvanen men har en slankare kropp. Sångsvanens näbb har gula partier medan knölsvanens näbb är orange med en knöl vid basen. Bild: Leif Nilsson

Ut och räkna sångsvanar i helgen!

Den 17-18 januari kommer en stor inventering av sjöfågel äga rum och alla kan bidra genom att räkna antalet sångsvanar i landet.

Det forskarna behöver veta är: antalet observerade sångsvanar (gärna uppdelade på unga och gamla individer), platsen för observationen samt vilken sorts miljö fåglarna befann sig i. Man rapporterar direkt till forskarna på Lunds universitet via mejl, eller med hjälp av rapportsystemet Svalan som är öppet för alla. Platsbeskrivningarna ska helst vara så noggranna att de kan markeras på en detaljerad karta, använd GPS om du kan.

I Sverige har sångsvanen gått från att ha varit en sällsynt häckfågel på myrarna i nordligaste Lappland till att vara en ganska talrik häckfågel spridd över hela landet. Det finns i dag drygt 5 000 par i landet.

På 1960-talet startade de Internationella sjöfågelinventeringarna och i Sverige är projektet baserat vid Lunds universitet. Tack vare dessa inventeringar hade forskarna inledningsvis en ganska god bild av sångsvanens beståndsutveckling. Men sångsvanarna bytte vanor med tiden, de började allt mer uppehålla sig på land när de sökte föda. Därför räcker det inte längre med sjöfågelsinventeringar när sångsvanarna ska räknas, man får gör särskilda beståndsuppskattningar av arten med jämna mellanrum. I helgen är det alltså dags för en sådan inventering.

Sångsvanen är cirka 1,5 meter lång och helt vit. Den har en svart näbb med en tydligt gul bas och halsen hålls oftast mera rakt än hos knölsvanen.

Rapportera era observationer till Leif Nilsson, Biologiska institutionen, Lunds universitet:

leif.nilsson@biol.lu.se, eller använd Svalan.

Resultatet från inventeringen kommer att läggas ut på projektets hemsida. Här finns även ett formulär som kan användas vid inventeringen.

Det forskarna behöver veta är: antalet observerade sångsvanar (gärna uppdelade på unga och gamla individer), platsen för observationen samt vilken sorts miljö fåglarna befann sig i. Man rapporterar direkt till forskarna på Lunds universitet via mejl, eller med hjälp av rapportsystemet Svalan som är öppet för alla. Platsbeskrivningarna ska helst vara så noggranna att de kan markeras på en detaljerad karta, använd GPS om du kan.

Så kan en av de åtta nyfunna planeterna se ut på väg runt sin stjärna. Bild: David A. Aguilar (CfA)

Två nyupptäckta jordtvillingar

Av de drygt 1 000 kända planeterna kring andra stjärnor är de två senast upptäckta mest som vår jord. Men för att finna liv därute krävs nya teleskop.

Med åtta nyupptäckta planeter kring andra solar har det totala antalet bekräftade exoplaneter blivit 1 004. Två av de senast funna planeterna är mest jordlika av dem alla. Kepler 438 b och Kepler 442 b verkar steniga, och bara något större än vår jord. De kretsar kring sina solar på avstånd där vattnet kan finnas i flytande form. Inte för varmt och inte för kallt alltså, lagom för att liv ska kunna frodas där.

Det är 20 år sedan den första exoplaneten kring en vanlig stjärna upptäcktes. Sedan dess har 4 175 potentiella fynd gjorts av rymdteleskopet Kepler. Det har specialdesignats för att kamma igenom 150 000 stjärnor i jakt på främmande planetsystem.

En planet avslöjar sig genom att den påverkar ljuset från sin stjärna när den passerar framför teleskopet. Keplers uppdrag visade sig dock vara svårare än planerat – stjärnljuset kan variera av andra skäl än att stjärnan blir något förmörkad av en planet, och dessutom förlorade Keplersatelliten siktkontrollen. Nu har den delvis räddats, så planetlistan förlängs förmodligen ännu mer.

Ingen av de hittills funna planeterna är en exakt jordtvilling. Och ingen vet om det faktiskt finns utomjordiskt liv någonstans därute. Chansen finns nog bara på de minsta planeterna, max 1,6 gånger jordens storlek, som kanske är steniga som jorden. De andra är förmodligen stora gasbollar med små utsikter för liv att få fäste.

Hoppet att hitta en bebodd planet står nu till nya amerikanska rymdteleskop. Dels börjar planetjägaren Tess (Transiting exoplanet survey satellite) att från 2017 söka efter steniga planeter runt närbelägna stjärnor. Och så rymdteleskopet James Webb, som tidigast 2018 får ta vid och närmare undersöka de mest lovande kandidaterna.

Med åtta nyupptäckta planeter kring andra solar har det totala antalet bekräftade exoplaneter blivit 1 004. Två av de senast funna planeterna är mest jordlika av dem alla.

Den här hajungen av arten brunbandad bambuhaj är resultatet av en parning som ägde rum nästan fyra år före det att ungen föddes – ett extremt exempel på så kallad fördröjd befruktning. Bild: California Academy of Sciences

Nytt världsrekord i hajvärlden

En hajhona har fått en unge trots att hon inte har träffat någon hanne på nästan fyra år. Det är ett nytt rekord för fördröjd befruktning.

Alla hajarter har inre befruktning och vissa arter föder levande ungar medan andra lägger ägg. Vissa arter har fördröjd befruktning. Det innebär att en nyparad hona lagrar sperman i sin kropp, och låter den befrukta ägget vid ett senare tillfälle. På så sätt kan honan se till att ungarna föds när miljöförhållandena är som bäst, vilket förbättrar ungarnas överlevnadschanser.

Hos vissa hajarter kan honorna även föröka sig utan hannars närvaro, så kallad partenogenes. Det är en form av kloning, avkomman blir en genetisk kopia av honan.

När en hajunge av arten brunbandad bambuhaj Chiloscyllium punctatum nyligen föddes i ett akvarium i Kalifornien så antog man därför att det rörde sig om ett fall av partenogenes. Honan har nämligen levt utan hannar i 45 månader. Men genetiska analyser visar att ungen är ett resultat av en parning, som alltså måste ha ägt för nästa fyra år sedan. Detta är ett rekord vad det gäller fördröjd befruktning hos hajar.

Källa: Journal of fish biology

Alla hajarter har inre befruktning och vissa arter föder levande ungar medan andra lägger ägg. Vissa arter har fördröjd befruktning.

Folkmordsminnet - exemplet Turkiet och Sverige

Har just återkommit från folkmordskonferens i Jerusalem. Nej, inte den stora, medialt omtalade konferens med Raoul Wallenberg i centrum som vår utrikesminister skulle ha deltagit i, om hon inte gjort sig till ovän med Israel, utan en betydligt mindre sådan om ungturkarnas folkmord på armenierna och andra kristna minoriteter i Osmanska riket 1915. Det var en givande konferens med svenska forskare i förgrunden, men helt i avsaknad av svensk officiell representation.