Annons
Bild: 
ESO

Gnistrande diamantring i rymden

Slumpen får en stjärna och en planetarisk nebulosa att bilda en förlovningsring på himlen.

Den blåa bubblan – den planetariska nebulosan Abell 33 – bildas av gas som sänds ut från en slocknande stjärna. Stjärnan, ungefär av solens storlek, blir så småningom en vit dvärg, omringad av ett växande gasmoln. Det är dock sällan gasmolnet är så perfekt sfärisk som här, oftast störs gaserna av vindar och annat som rör till deras form. Den döende stjärnan i mitten sänder ut tillräckligt med ultraviolett strålning för att få nebulosan att lysa. Halvvägs till Abell 33, som ligger 2 500 ljusår från jorden, råkar den starkt gnistrande stjärnan HD 83535 komma i siktlinjen och skapa denna ringillusion.

Den blåa bubblan – den planetariska nebulosan Abell 33 – bildas av gas som sänds ut från en slocknande stjärna.

Ett bistick i handleden är ungefär hälften så smärtsamt som ett stick näsborren. Bild: istock

Smärtan vid bistick kartlagd

Det gör mer ont att få ett bistick i näsan än bakom örat eller i knävecken. Det visar en smärtsam amerikansk studie. 

En forskare vid Cornell University i New York lät sig bli stucken av bin på 25 olika ställen på kroppen och upprepade försöket tre gånger. Forskaren ville undersöka var bisticken gjorde mest ont och smärtan beskrevs med en tiogradig skala.

Näsborren var det känsligaste stället: smärtupplevelsen gav värdet 9.0 enligt forskarens mätningar. Bistick i läppen och penis fick också höga värden. Panna, tåspets och överarm hamnade längst ner på listan med ett genomsnittligt smärtvärde på 2.3.

Forskaren är medveten om att smärta är ett subjektivt begrepp och att statistiken har sina brister eftersom endast en person deltog i studien. Eventuella skillnader mellan män kvinnor kunde av naturliga skäl inte undersökas.

Källa: PeerJ.

En forskare vid Cornell University i New York lät sig bli stucken av bin på 25 olika ställen på kroppen och upprepade försöket tre gånger.

Annons

Mest kommenterade

Mordstatistik för Europa

Allt färre mord i Europa de senaste 20 åren.  Bild: United nations office on drugs and crime, 2014

De globala mordklyftorna växer

Nästan en halv miljon – 437 000 – människor i världen mördades år 2012. I en ny rapport från FN framgår att i de fredligare regionerna minskar morden. Men i de våldsamma delarna av världen ökar mordtalen. 

Unga män dominerar mordstatistiken. Hela 95 procent av de kända gärningsmännen är män, liksom 80 procent av offren. Över hälften av alla mördade är dessutom under 30 år. Kvinnor mördas i regel i hemmet av en nära anhörig, och i grova drag har länderna omkring ekvatorn högst mordsiffror för kvinnor. Män mördas utanför hemmet, ofta av någon de inte känner, och de farligaste länderna för män ligger i Latinamerika och Afrika. Detta framgår av FN:s senaste globala mordstudie. Vad gäller mord är mörkertalet litet och lagstiftningen likartad över hela världen, vilket gör statistiken användbar för globala analyser.

Även om den globala mordtrenden är svagt minskande så är mönstren skiftande. I regioner som Europa och Östasien har morden länge minskat. Men i Latinamerika och Nordafrika har morden ökat de senaste åren. Detta ger en polariserad utveckling där 3 miljarder människor lever i länder där mord är ett såväl sällsynt som minskade problem. Men samtidigt lever 750 miljoner människor – en tiondel av mänskligheten – i farliga länder där våldet växer.

Något som ökat på senare år är mord på journalister och hjälparbetare; antalet dödade inom denna grupp har fördubblats på knappt tio år.

Och vilket land är värst? Jo, Honduras med drygt 90 mord per 100 000 invånare och år. I andra änden hittar man Singapore, med 0,2 mord per 100 000 invånare och år.

Unga män dominerar mordstatistiken. Hela 95 procent av de kända gärningsmännen är män, liksom 80 procent av offren. Över hälften av alla mördade är dessutom under 30 år.

Längre män och friskare barn

Genomsnittslängd för unga män födda 1819–1982 samt dödlighet för barn under 6 års ålder för barn födda 1751–2010. Bild: Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Längre män inte längre klassfråga

Vid början av 1800-talet var män minst 12 centimeter kortare än vid slutet av 1900-talet. Dessutom var längdskillnaderna mellan rika och fattiga långt större än idag.

Längdutvecklingen i Sverige har gått hand i hand med den ekonomiska tillväxten och medellängden ökar fortfarande, om än mycket långsamt.

Mellan 1850 och 1950 ökade svenska mäns medellängd med en millimeter per år. Detta framgår av ny forskning som bygger på mönstringsdata från över 6 000 unga män åren 1818 till 1968. Det handlar alltså om män födda i Sverige mellan 1797 och 1950.

Under 1800-talet var sambandet mellan kroppslängd och klass tydligt – de långa männen hade föräldrar med högre inkomster och längre utbildningar. Dessutom var barn till jordägare längre, vilket visar den tydliga kopplingen mellan resurser och kroppslängd. Under 1800-talet var mönstrande män med fler än fyra syskon 2–3 centimeter kortade än ensambarn, vilket tyder på att stora familjer ofta hade det knapert.

Sambandet mellan längd och klass existerar ännu idag vi, fast bara en mycket liten omfattning.

Studien kommer från Institutionen för ekonomi och samhälle vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Längdutvecklingen i Sverige har gått hand i hand med den ekonomiska tillväxten och medellängden ökar fortfarande, om än mycket långsamt.

Sorken Microtus ochrogaster är en nordamerikansk art som lever i livslånga parförhållanden.  Bild: Wikipedia

Alkohol påverkar relationer – hos sorkar

Sorkhannar som dricker alkohol förlorar förmågan att knyta starka band till honor, men hos honorna verkar alkoholen ha den motsatta effekten. 

Sorkar av arten Microtus ochrogaster bildar livslånga parförhållanden. Ett amerikanskt forskarteam undersökte hur sorkarnas parbildning påverkas av alkoholkonsumtion. Forskarna placerade 30 sorkhonor i separata burar där de fick bekanta sig med en okänd hanne under 24 timmar. Hälften av paren fick enbart vatten att dricka medan resterande par fick tillgång till vatten samt en tioprocentig alkohollösning. Alkoholkonsumtionen var således frivillig – forskarna har i tidigare studier visat att Microtus ochrogaster är en art som gärna konsumerar alkohol.

Forskarna undersökte sedan om alkoholen hade påverkat tillgivenheten mellan hannar och honor. Tiden som sorkarna spenderade hopkurade tillsammans – det vill säga ”gosade” – användes som ett mått på graden av tillgivenhet. Forskarna lät honorna välja mellan att gosa med en främmande hanne eller med den bekante hannen. Under detta försök hade inga sorkar tillgång till alkohol. Samtliga honor föredrog att gosa med den bekante hannen, men honor som hade haft tillgång till alkohol gosade mer än honor som hade druckit enbart vatten under parbildningen. För hannarna var trenden den motsatta: de föredrog visserligen att gosa med den bekanta honan, men hannar som haft tillgång till alkohol gosade mindre än hannar som enbart druckit vatten. Hos hannar som fått para sig under bekantningsfasen var mönstren extra tydliga; kombinationen av sex och alkohol medförde att de helt tappade preferensen för den bekanta honan. Alkoholen påverkade inte sorkarnas aktivitetsnivåer eller parningsfrekvenser.

Forskarna undersökte även hur alkoholkonsumtion under parbildningsfasen påverkade de signalsubstanser och hjärnregioner som aktiveras vid sociala interaktioner. De fann att alkoholen gav upphov till en unik signatur i hjärnan med tydliga skillnader hos hannar och honor. Forskarna, som publicerade sina upptäckter i PNAS, hoppas att kunskapen ska kunna bidra till en ökad förståelse för alkoholens påverkan på förhållanden och sociala relationer. 

Sorkar av arten Microtus ochrogaster bildar livslånga parförhållanden. Ett amerikanskt forskarteam undersökte hur sorkarnas parbildning påverkas av alkoholkonsumtion.

Gruppsex i Indien

Indiskt tempel i Khajuraho Bild: Istock photo

Killar och tjejer gillar porr på liknande sätt

Fler pojkar än flickor konsumerar porr, men det är det inga stora könsskillnader i hur man fantiserar om sex, enligt en ny enkätstudie.

Det är inga stora skillnader i hur pojkar och flickor ser på pornografi i tonåren. Det berättar Magdalena Mattebo, som är forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

– Ja, vi blev förvånade när vi analyserade resultaten, eftersom detta utmanar mångas syn på tjejer och porr. Många tror ju att detta är något som bara killar håller på med, säger hon. Det visade sig också att tjejers och pojkars sexfantasier var rätt likartade.

Magdalena Mattebo och hennes kolleger har genomfört en enkätstudie av drygt 800 16-åringar av båda könen. Drygt 95 procent av pojkarna såg på porr, jämfört med 54 procent av fickorna. Det visade sig att killar är något mer positiva till porr, men att könsskillnaderna inte var stora. Bland de som tittade på porr så var det inga skillnader alls i synen på porren. Det stora flertalet tjejer och killar uppgav att de tände av att titta på porr, och fler tjejer än killar (80 respektive 69 procent) ansåg att porr kunde vara beroendeframkallande.

– Internet har säkert sänkt trösklarna för att kolla på pornografi, säger Magdalena Mattebo. Men trots det visade det sig att 10 procent av de flickor som konsumerade porr skulle vilja se mer än de faktiskt gjorde.

I enkätsvaren framgick också att tjejerna hade mer erfarenheter av sex än killarna vid denna ålder. Dessutom visade det sig att omkring en tredjedel av 16-åringarna hade haft tillfälliga sexuella förbindelser.

– Ja, annan forskning visar att kopplingen mellan kärlek och sex som präglat många i äldre generationer allt mer luckras upp, säger Magdalena Mattebo.

Resultaten har publicerats i Journal of developmental and behavioral pediatrics.

Det är inga stora skillnader i hur pojkar och flickor ser på pornografi i tonåren.

Rad med lysande enarmade banditer

Maskiner som kan få din insula att gå igång.

Speldjävulen finns i hjärnan

Hjärnskadan som gör att vi tappar intresse för spel.

Tänk att du spelar på en enarmad bandit. Du har fått två apelsiner på rad och en vattenmelon, men en apelsin är belägen precis ovanför vattenmelonen. Många skulle tänka att det var nära ögat, och att den sista apelsinen var nära att knuffa undan vattenmelonen och ge dig jackpot och massor av mynt som rasslar ner i skålen.  Den irrationella känslan av att det var nära en storvinst gör att många uppfylls av en drift att lägga i ännu ett mynt i den enarmade banditen, dra i spaken och hoppas att få tre frukter på rad.

Förmågan att överskatta vinstchanserna, och att speciellt efter en ”nära ögat miss” bli motiverad att fortsätta spela finns hos de allra flesta, och utvecklas hos spelmissbrukare. En grupp engelska forskare undrade var i hjärnan den här speldriften är belägen.

De lät grupper med olika skador i främre delen av hjärnan, samt en frisk kontrollgrupp spela på enarmade banditer och roulett. Det visade sig att den enda grupp som inte blev sporrad att fortsätta spela var de som hade skador på sin insula, rapporterar forskarna i veckans nummer av PNAS. Insula ligger inbäddad i främre delen av hjärnan, en på högersida och en på vänster. De är lika små som ett katrinplommon.   

Redan för några år sedan presenterade amerikanska forskare en studie i Science som visade att inbitna rökare som efter en stroke har fått en hjärnskada i just insula, tappade suget efter cigaretter. Och med hjälp av hjärnavbildningstekniker som fmri har man på senare år upptäckt att insula tycks vara inblandad i viktiga mänskliga processer. När kroppen känner av att den behöver näring ser insula till att vi får aptit. Den gör att vi känner empati, skrattar åt skämt, känner äckel när vi ser något äckligt, eller njuter av musik. Den ger oss drifter som får oss att agera, antingen av att vi känner avsmak eller njutning.

Så insula får speldjävulen att viska åt oss att fortsätta spela och hoppas på snar vinst fastän vi rent rationellt borde förstå att chanserna är små. Men med en skadad insula riskerar inte bara lusten att spela att försvinna, utan också drifter som gör oss lyckliga.

Tänk att du spelar på en enarmad bandit. Du har fått två apelsiner på rad och en vattenmelon, men en apelsin är belägen precis ovanför vattenmelonen.

Grafik över antal innovationer i Sverige

Antal innovationer i Sverige per år. Bild: Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Fler innovationer förr

En ny avhandling visar att innovationstakten i Sverige var högre för drygt 30 år sedan.

Under 1970- och 80-talens ekonomiska stagnation spirade nytänkandet. Det framgår av en doktorsavhandling från Lunds universitet om innovationsförmågan i Sverige åren 1970–2007. Där poängteras att just kriser kan bidra till förnyelse och nytänkande.

– Vi bör dock skilja på kvantitet och kvalitet i innovationsförmåga, säger Karolin Sjöö, som är forskare ekonomisk historia vid Lunds universitet, och som författat avhandlingen. På 1970- och 80-talen handlade innovationerna ofta om avgränsade produkter, men på senare tid består innovationerna av mer komplexa system.

Under 1970-talet handlade innovationer ofta om just maskiner. På senare tid har detta område ersatts av uppfinningar inom elektronik eller mjukvara.

I dag är det också dyrare att följa kunskapsutvecklingen, vilket delvis förklarar att man på 1980-talet också fick ut fler innovationer per satsad krona.

Under 1970- och 80-talens ekonomiska stagnation spirade nytänkandet. Det framgår av en doktorsavhandling från Lunds universitet om innovationsförmågan i Sverige åren 1970–2007.

Ny förklaring till gammal katastrof

Livet på jorden har råkat ut för flera stora katastrofer, när många arter har dött ut. Den som är mest känd bland allmänheten är den som, åtminstone i huvudsak, orsakades av att en asteroid för 65 miljoner sedan år föll ned vid kusten av det som numera är Yucatan i södra Mexiko, och ledde till att bl.a. de flesta dinosaurierna, med undantag av fåglarna, dog ut. Men den största kända katastrofen ägde rum för något mer än 252 miljoner år sedan.