Annons
Statistik över döda barn

Antal barn per 100 000 i åldrarna 0–17 år som avlidit på grund av skador och olyckor i Sverige, 1970–2013.  Bild: Socialstyrelsen

Allt färre barn dör i olyckor

År 1970 dog 421 barn i olyckor i Sverige. År 2013 var antalet nere i 58.

De dödliga skadorna bland barn har minskat dramatiskt de senaste decennierna. Det handlar främst om trafikolyckor, självmord och drunkning. Pojkar är långt mer skadedrabbade än flickor (fyra av fem drunknade barn är till exempel pojkar), men skillnaderna mellan könen har minskat över tid.

Även föräldrarnas utbildningsnivå påverkar utsattheten, särskilt bland pojkar. Pojkar vars mödrar bara har grundskoleutbildning har en betydligt högre dödlighet i olyckor, enligt Socialstyrelsen.

Farligast lever barn i övre tonåren, och säkrast lever barn i åldern 4–6 år.

De dödliga skadorna bland barn har minskat dramatiskt de senaste decennierna. Det handlar främst om trafikolyckor, självmord och drunkning.

bild av ett svart hål och dess galax

En konstnärs avbildning av ett supermassivt svart hål i centrum av en galax. Infallande gas och stoft har samlats i en disk som hindrar det svarta hålet från att växa för stort. Bild: Nasa

Svart hål trotsar teorierna

Nyhittat supermassivt svart hål bryter både rekord och

teorier.

Ett gigantiskt svart hål som är 12 miljarder gånger tyngre än

solen har hittats i mitten av en avlägsen galax. Det är

alldeles för stort för att nuvarande teorier ska kunna

förklara hur det kom till. Galaxen där det svarta hålet

huserar är så avlägsen att ljuset vi ser sändes ut för nästan

13 miljarder år sedan. Det svarta hål som astronomerna har

observerat fanns alltså redan när universum bara var 900

miljoner år gammalt., Mmen ett så stort svart hål borde inte

ha hunnit skapas så snart efter big bang.

Supermassiva svarta hål finns huserar i mitten av nästan alla

större galaxer, ettn finns i Vintergatans centrum. Sådana De

svarta hålen växer efter  hand som de suger in material från

galaxkärnan. När massa gas och stoft faller in uppstår dock

strålning som puttar undan annan massamateria, vilket bromsar

svarta hålets tillväxt. och Fforskare har därför kunnat

beräknat en gräns för hur snabbt ett svart hål kan växa. Efter

I och med det nya fyndet måste nu denna gränsen flyttas, och

nya teorier utvecklas.

Ett gigantiskt svart hål som är 12 miljarder gånger tyngre än

solen har hittats i mitten av en avlägsen galax. Det är

alldeles för stort för att nuvarande teorier ska kunna

Annons

Mest kommenterade

En higgpartikel sönderfaller i fyra så kallade myoner (röda streck). Enligt Christoffer Peterssons modell kan higgspartikeln också sönderfalla i aldrig tidigare observerade mörk materiepartiklar. Bild: Cern

Bortom Higgspartikeln med ny svensk teori

En ny svensk modell för materiens minsta beståndsdelar ska nu testas vid Cern-laboratoriet i Génève.

Christoffer Petersson, teoretisk fysiker vid Chalmers tekniska högskola, har skapat en ny modell för partikelfysik. Den är en utvidgning av den så kallade standardmodellen och kombinerar känd vetenskap med teorin om supersymmetri. Den nya modellen förutspår att många nya hittills okända partiklar finns i naturen, bland annat sådana som mörk materia består av. Den okända mörka materien är en av fysikens största gåtor, den utgör drygt 75 procent av all universums massa men består inte av några hittills kända partiklar.

Modellen har nu valts ut för att testas av två oberoende forskargrupper vid LHC, världens största partikelaccelerator i Schweiz, där den sista okända partikeln ur standardmodellen, Higgspartikeln, hittades i juli 2012.

- Det mest spännande med vår modell är att den förutsäger att higgspartikeln kan sönderfalla på ett nytt sätt, nämligen till en ljuspartikel, foton, samt flera mörk materiepartiklar, så kallade gravitinos. Eftersom LHC kan producera Higgspartikeln kan vi testa modellen, säger Christoffer Pettersson.

Svårigheten är att det bara är fotonen som går att mäta, medan gravitinos inte kan fångas in. Men fotonerna dyker även upp ur många andra sönderfall, och det specifika sönderfallet man letar efter infaller väldigt sällan. Därför krävs extremt mycket mätdata för att kunna säga något säkert. I mars kommer LHC-acceleratorn igång igen med fördubblad kraft, och då kommer avgörandet garanterat komma.

Hur sannolikt är det att modellen stämmer?

- Ärligt talat är min dröm redan uppfylld – att de väljer att testa just vår modell experimentellt. Att den också skulle visa sig stämma vore nästan för bra för att vara sant!

Christoffer Petersson, teoretisk fysiker vid Chalmers tekniska högskola, har skapat en ny modell för partikelfysik.

För sena insatser till för tidigt födda

Barn som föds graviditetsvecka 26 eller tidigare riskerar att få avsevärt sämre kognition, språkförmåga och motorik än andra barn, det visar en ny studie vid Lunds universitet. Forskarna kunde även se att för tidigt födda var mer tillbakadragna än andra barn.

Studien omfattar drygt 800 barn, varav hälften är födda i vecka 26 eller tidigare och andra hälften efter fullgångna graviditeter. Vid 2,5 års ålder fick barnen genomföra ett antal psykologiska tester. De som var för tidigt födda presterade sämre inom kognition, tal, språkförståelse samt grov- och finmotorik. Dessutom var de mer ängsliga och socialt återhållsamma.  

Familjens hantering av situationen är en central faktor, då den första anknytningen är avgörande för hur barnet utvecklas, menar Johanna Månsson, legitimerad psykolog och en av forskarna bakom studien.

Det finns redan ett visst utvecklat stöd för föräldrar till prematura barn, men Johanna Månsson tror att det går att minska problemen genom att skapa ett förebyggande program med mer riktade psykologinsatser.

– I Sverige ställer man sällan diagnoser på så små barn. Många av de för tidigt födda barnen visar sig ha neuropsykiatriska funktionsnedsättningar senare under skolåren, säger hon. 

Barn som så pass tidigt som vid 2,5 års ålder uppvisar betydande kognitiva, språkliga och motoriska funktionsnedsättningar bör också få tidiga insatser av logopeder och andra specialiserade yrkesgrupper, tycker hon.

Enligt Johanna Månsson är studiens svaghet att det är svårt att göra långsiktiga bedömningar eftersom deltagarna är så unga. Trots problem i 2,5 årsåldern kan vissa av barnen ha nått en normal kognitionsnivå redan innan de börjar skolan. Andra barn kan tvärtom uppvisa ökade svårigheter vid skolstarten.

Johanna Månssons studie ingår i det nationella projektet EXPRESS (Extremely Preterm infants in Sweden Study).

Studien omfattar drygt 800 barn, varav hälften är födda i vecka 26 eller tidigare och andra hälften efter fullgångna graviditeter.

Karta över kontinentalplattor samt jordens kontinenter.

Karta över kontinentalplattor samt jordens kontinenter. Ny forskning kan ge svar på hur kontinentalplattorna rör sig. Bild: United States Geological Survey

Kontinentalplattor glider på tunt smörjlager

Ny forskning ger svaret på en gammal fråga: puttas kontinentalplattorna framåt eller dras de? Ett tunt lager av mjuk sten under Nya Zeeland tyder på att de dras fram av gravitationskraften.

Mellan de hårda och kringdrivande kontinentalplattorna och det stela lagret under, kallat astenosfären, har forskare hittat ett tidigare okänt område. Det tio kilometer tjocka lagret ligger 73 kilometer under havsytan och har en väldigt låg viskositet, en egenskap som gör den perfekt för de stela kontinentalplattorna att glida på.

- Vi visste att något måste finnas under kontinentalplattorna som särkopplar dem från astenosfären, men inte att skiljezonen var så här tunn och välavgränsad, säger Hemin Koyi, professor i geologi vid Uppsala universitet.

Vad området består av är fortfarande okänt, mest troligt är att stenen här har en högre halt av antingen vatten eller magma än kringliggande lager.

Forskargruppen som leds av den nyzeeländska geologen Tim Stern har tidigare undersökt jordens inre med ekon från jordbävningar. Nu skapade de istället egna, med tolv sprängladdningar med 500 kilo dynamit var, utspridda med sju kilometers mellanrum över den nyzeeländska nordön. De kontrollerade dynamitexplosionerna gav vågor med betydligt kortare våglängd än jordbävningar, vågor som när de plockats upp av 1200 seismiska sensorer gav geologerna en klar bild av marken under Nya Zeeland.

- Det här är sensationellt högupplösta mätdata, att kunna identifiera en så tunn zon med så hög precision är fantastiskt. Detta kommer att få långtgående konsekvenser för vår förståelse av kontinentalplattornas rörelse, säger Hemin Koyi.

Resultatet kan ge svaret på en gammal kontroversiell fråga om vad som driver kontinentalplattornas rörelse; puttas de framåt av rörelser i jordens inre eller dras de fram av gravitationskraften när en platta i en ände sjunker ner i jorden? Smörjeffekten som kommer av det nyfunna gelélagret talar starkt för det andra alternativet, med tillräckligt låg friktion kan gravitationens dragkraft på en kant räcka för att flytta kontinenter.

Mellan de hårda och kringdrivande kontinentalplattorna och det stela lagret under, kallat astenosfären, har forskare hittat ett tidigare okänt område.

DNA-USB

Digitala ettor och nollor kan kodas om till bokstäver i DNA. Bild: Philipp Stössel / ETH Zürich

DNA-hårddisk kan lagra data i en miljon år

En stor del av mänsklighetens samlade kunskap ligger lagrad på hårddiskar idag. Men digitala minnen har svårt att hålla länge än 50 år spår experterna. Därför har forskare i Schweiz använt sig av DNA för att spara digital information över betydligt längre tid.

Tänk dig att kunna lagra all viktig information på internet i en miljon år. Det kan bli möjlighet genom att använda cellernas egna lagringsmedium: DNA. Metoden bygger på att koda om digital data till DNA och koda tillbaka den till ettor och nollor igen vid behov.

– DNA har den fördelen att data lagras i tre dimensioner i stället för i två som på en hårddisk. Lagring i volym är mer attraktivt och tar mindre fysisk plats, säger Lukas Käll, lektor i statistisk bioteknologi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Idag finns snabba metoder för att läsa av DNA. Dessa är dock inte helt felfria. Därför använde en forskargrupp vid Eidgenössische Technische Hochschule i Zürich, Schweiz en algoritm som rättar till fel i avläsningen. Tekniken används till exempel vid dataöverföring i telekommunikation, men är lika användbar för DNA.

– Man sätter till en feligenkännande och felrättande DNA-bit på slutet av varje DNA sträng. Med hjälp av denna bit kan man se om informationen har ändrats sedan den kodades, vilket skulle vara fallet om DNAt har brutits ner under lagring, säger Lukas Käll.

Forskargruppen i Zürich kodade nyligen om det schweiziska federala förbundsbrevet (Bundesbrief) från 1291 samt Arkimedes verk ”Om metoden” från 300-talet f.Kr. till DNA. Man lyckades koda tillbaka informationen till text utan ett enda stavfel. Studien publicerades nyligen i tidskriften Angewandte Chemie.

De schweiziska forskarna hittade också ett sätt att spara DNAt så att det inte förstördes. Genom att kapsla in det i en sorts glas härmade man DNA bevarat i fossila ben och lyckades skydda det från luftfuktighet och andra yttre påfrestningar. På detta sätt kunde man spara DNAt intakt en månad i 70°C, en temperatur där oskyddat DNA bryts ner på bara några veckor. Forskarna räknade ut att DNA inkapslat i glas kan överleva i en miljon år om det sparas i Svalbards globala frövalv, där temperaturen ständigt är -18°C.

Tänk dig att kunna lagra all viktig information på internet i en miljon år. Det kan bli möjlighet genom att använda cellernas egna lagringsmedium: DNA.

Förutfattade meningar om patienten riskerar att prägla vårdpersonalens bedömning.

Stereotyper styr missbruksvård

Social situation, ålder och kön påverkar hur ett missbruk uppfattas av vårdpersonal. Det visar en studie vid Stockholms universitet, där 30 anställda inom landstingets och socialtjänstens missbruksvård fått diskutera sitt arbete i mindre grupper.

– Många sa att deras uppfattning av kvinnliga patienter kunde påverkas av föreställningen om att kvinnor är mer psykologiskt och biologiskt sårbara än män, säger Eva Samuelsson, doktorand på Institutionen för socialt arbete och Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, vid Stockholms universitet.


Hennes studie visar även att narkotikakonsumtion, oavsett omständigheterna, klassas som mer allvarlig än alkoholkonsumtion.
 

Att deltagarna tillsammans reflekterade kring risker med ett stereotypt förhållningssätt tycker Eva Samuelsson tyder på att diskussioner skulle gynna arbetet, och minska risken för fördomar i patientbemötandet.
– Det satsas väldigt mycket på missbruksvård i Sverige, men man borde också se till att personalen har tid att utvärdera bedömningar och insatser, säger Eva Samuelsson.
Trots att det kan finnas risker med att en vårdanställd har stort tolkningsutrymme tycker hon inte att bedömningsarbetet ska regleras för hårt.
– Vården ska självklart vara rättssäker, men det måste finnas utrymme för den anställde att tolka, säger hon.


En annan slutsats är att landsting och socialtjänst bör samverka mer. Trots en lagändring 2013 om att ökat samarbete är arbetet fortfarande relativt uppdelat.
 Landstingets missbruksvård fokuserar framförallt på medicinska insatser medan socialtjänsten arbetar mer med psykosocial behandling.
– Antabus är till exempel inte särskilt verksamt om medicinen inte kombineras med ytterligare stöd. Fem minuters samtal med en sjuksköterska i samband med att patienten hämtar medicinen kan räcka, säger Eva Samuelsson.

– Många sa att deras uppfattning av kvinnliga patienter kunde påverkas av föreställningen om att kvinnor är mer psykologiskt och biologiskt sårbara än män, säger Eva Samuelsson, doktorand på Instit

Teleskopisk kontaktlins

Teleskopisk kontaktlins med zoomfunktion. Bild: EPFL och UCSD

Zooma med en blinkning

Ett blink för att zooma in, ett blink för att zooma ut. Så enkelt fungerar den nya tekniken med teleskopiska kontaktlinser som kan hjälpa synskadade i framtiden.

Kontaktlinser som låter användaren växla mellan vanlig och förstorad syn är nu verklighet. Linserna innehåller ett antal sfäriska speglar av aluminium. Två typer av polariserat ljus tar olika vägar genom linserna, och möjliggör både normal syn och tre gångers förstoring.  Ett par medföljande elektroniska glasögon ändrar vilken typ av polariserat ljus som släpps igenom. När man blinkar med ena ögat ändras polarisationsriktningen genom glasögonen och man kan ställa om synen till förstoringsläge.

– Det som är spännande är att tekniken har miniatyriserats så att man kan få förstoring utan stora och socialt störande optiska hjälpmedel, säger Stefan Löfgren, överläkare och docent vid S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm.

Teleskopiska kontaktlinser utvecklades från början av det amerikanska försvaret för att användas i supertunna kameror anpassade för drönare. Tekniken har vidareutvecklats av forskare vid schweiziska École polytechnique fédérale de Lausanne och en prototyp visades nyligen upp på AAAS-konferensen i San José, USA. Prototypen bygger på en tidigare version där användaren inte kunde sköta zoomningsfunktionen själv. Linsernas design har också förbättrats, så att mer syre släpps igenom vilket minskar risken för att hornhinnan skadas.  Forskarna hoppas att inom kort kunna testa linserna på människor med nedsatt syn.

– Bland västvärldens synsvaga är sjukdomen åldersrelaterad makuladegeneration vanlig. Sjukdomen ger en lokal skada i centrum av näthinnan medan omgivande näthinna är frisk. Om man då förstorar bilden så att bildinnehållet hamnar på den friska delen av näthinnan ökar synförmågan, säger Stefan Löfgren.

Kontaktlinser som låter användaren växla mellan vanlig och förstorad syn är nu verklighet. Linserna innehåller ett antal sfäriska speglar av aluminium.

”Negerkungar” och vårt förhållande till historia

På tal om dagens tidningsartikel att ”negerkung” nu har raderats ur böckerna om Pippi Långstrump. Detta och liknande tilltag som blivit allt vanligare på senare år bör betraktas i ljuset av hur vi hanterar vår historia. Kunskaper om historia handlar om att man utvecklar ett dubbelt historiskt betraktelsesätt: Man måste dels lära sig att bedöma varje tid och dess yttringar utifrån de förutsättningar som då rådde, och man måste dels inse att historien för att ge mening måste ”översättas” till vår tid, och därmed till de förutsättningar som råder idag.