Annons

arkeologi

En undersökning av ett hundratal kroppar som begravdes i Rom under antiken visar att flera av dem var långväga migranter Det framgår av analysen av 105 kroppar från två begravningsplatser från 100-, 200- och 300-talen. Åtta av dem hade enligt en analys av bland annat strontium i tänderna levt delar av sina liv på platser långt från Rom, i bland annat Alperna och Nordafrika. De hade förändrat sina matvanor i och med att de flyttade till Rom, där de anpassade sig till de lokala matvanorna. De flesta kropparna var män eller barn, och begravningsplatserna tyder på att de var fattiga eller slavar...
En analys av 18 byar i en region i New Mexico ger en konkret bild av det förödande mötet mellan européer och ursprungsbefolkning under koloniseringen. På bara 60 år minskade befolkningen från omkring 6500 personer till färre än 900. Beräkningarna utgår från såväl samtida källor som dagens arkeologiska analyser, och visar alltså att över 85 procent av befolkningen dog mellan 1620 och 1680. De första dokumenterade kontakterna mellan européer och lokalbefolkning i Jemez-provinsen i norra New Mexico skedde år 1541. Men den kraftiga avfolkningen dröjde tills franciskanska missionärer etablerade...
Allt hade varit annorlunda om människan uppstått i till exempel Australien. Men om det är något som de senaste årtiondenas omvälvande nya kunskap entydigt pekar på, så är det att våra förfäder, homininerna, lämnade de övriga apornas utvecklingslinje i Afrika, att vårt släkte Homo uppstod där för över två miljoner år sedan och att vår egen runt 200 000 år gamla art också den är afrikansk från början. Gener, fossilfynd och arkeologiska lämningar talar samstämmigt för detta. Och varför är det så? Det har bland annat att göra med alla de olika köttätande däggdjur som just Afrika var smockfullt av...
På en höjd i det skånska landskapet ligger järnåldersboplatsen Uppåkra. De arkeologiska utgrävningarna visar en ort som var ett regionalt maktcentrum och som hade vidsträckta kontakter med kontinenten. Ett tydligt tecken på detta är spåren av trädgårdsodling: främst förkolnade frön av dill, persilja, smörgåskrasse, kål, rova, palsternacka, morot med flera köksväxter. Få hade höjt på ögonbrynen inför ett sådant fynd, om det inte hade varit för en faktor – dateringen. Fynden dateras till omkring år 200, den period som kallas romersk järnålder. Visserligen har man gjort sporadiska fynd av spår...
Kvarlevorna av 26 människor, främst män och pojkar, visar alla spår av dödligt våld. Bara två av offren var äldre än 40 år. Förutom skador av pilspetsar så har forskarna hittat spår av trubbigt våld: krosskador på huvud, tänder och ansikte samt att offrens ben brutits av, antingen som tortyr eller stympning efter döden. Sannolikt var det ett mindre samhälle som utraderades i massakern. Det faktum att inga unga kvinnor förekommer i massgraven tyder på att de togs som fångar efter massakern. Detta är sannolikt inte en isolerad händelse, utan något som förekom i det tidiga jordbrukssamhället...
Forskare vid bland annat Stockholms universitet har upptäckt en tidigare okänd folkvandring. Det handlar om ytterligare ett av alla de folk som lämnade det vidsträckta stäppområdet som spänner från Mongoliet till Ungern. – Omfattningen av denna migration var helt okänd för bara ett halvår sedan, säger Christos Economou, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet. Han och hans kolleger har analyserat dna från 69 skelett från vår kontinent, som är mellan 3 000 och 8 000 år gamla. Resultaten visar att stora folkomflyttningar har skett, framför allt...