Annons

astronomi

Det är när vi ser vår planet utifrån som vi verkligen förstår dess värde. Det är det perspektivet Uppsalafysikern Ulf Danielsson anlägger när han tar sig an mänsklighetens påverkan på klimatet. Han tar oss med på en upptäcktsfärd för att undersöka hur vi som mänsklighet har lärt oss allt mer om vindar och havsströmmar, temperaturer och livets utveckling – och så småningom hur vår planet är i jämförelse med andra. Det är lätt att svepas med på resan, varv på varv kring vårt klot och sedan ut genom årmiljarder och ljusår. Landningen blir hård i vår egen tid, med dess ödesfrågor. Samtidigt finns...
När satelliten Mats skickas upp i rymden 2019 är det inte direkt någon söndagspromenad. De mäktiga raketmotorerna tänds och raketen lyfter på en pelare av eld och rök. Längst upp i nosen vilar nyttolasten, satelliter som ska levereras till sina omloppsbanor. Alltsammans skakar våldsamt av kraftiga vibrationer från de dånande motorerna. På ett par minuter har det första raketsteget brunnit ut och skiljs ifrån med ett ryck som skakar om Mats och de andra satelliterna, medan motorerna i nästa steg tar över. Väl uppe på 600 kilometers höjd kan det sista raketsteget finmanövrera och justera banan...
Forskarna på Europeiska Rymdstyrelsen jublade när rymdsonden Rosetta för två år sedan lyckades lägga sig i en bana runt kometen 67P. Nästa världsunika framsteg var när den lilla landaren Philae tog mark. Nu har Rosetta kraschats mot kometens yta och Philaes batteri har tagit slut. Uppdraget är över, men utforskandet av kometen 67P fortsätter. Forskarna har fått tillräckligt mycket mätdata för att vara sysselsätta i åratal. Här är några exempel på vad vi redan har lärt oss. Bild: Nasa, Esa Märklig form Kometen har en lustig form, som liknar en badanka. Har den eroderats fram ur en större kropp...
Under sommaren 2015 svepte sonden New horizons förbi Pluto och tog fina närbilder av den tidigare outforskade dvärgplaneten. Forskare analyserar fortfarande mätningarna, och nu har en grupp kommit fram till att det sannolikt finns en tung ansamling av isigt vatten under den ena delen av ett hjärtformat område vid Plutos ekvator. När forskarna tittar på Plutos rotation ser det ut som att himlakroppen är extra tät och tung på denna sida. Den troligaste förklaringen är att vatten har vällt upp vid ytan, efter en kollision med en stor komet eller asteroid. Geologin på Pluto är speciell, med berg...
Nyligen upptäcktes en planet som skulle kunna likna jorden i omloppsbana kring vår närmaste grannstjärna, Proxima centauri. Planeten kallas Proxima b, och befinner sig lagom långt från sin stjärna för att kunna ha flytande vatten – och därmed förutsättningar för liv. När observationstid på ett tredje teleskop nu lades till i det ambitiösa observationsprogrammet Breakthrough listen vände forskarna det mot Proxima b. Astronomen Erik Zackrisson tycker att det är ett givet val: – Eftersom Proxima b är den närmaste exoplaneten av ungefär jordens storlek som skulle kunna ha flytande vatten på ytan...
”Solen är en vanlig stjärna; stjärnorna är andra solar.” Genom Kopernikus verk, som utkom år 1543, insåg astronomerna att vår jord alls inte ligger i världsalltets mitt utan kretsar kring solen. Så småningom blev det även klart att solen bara är en vanlig stjärna bland miljarder andra, i utkanten av en helt vanlig galax, Vintergatan. Detta får man numera lära sig i varenda astronomibok. Solen är en vanlig stjärna – stjärnorna är andra solar. Men hur vanlig är den egentligen? Det beror på vem man frågar. Här ska vi undersöka saken med hjälp av några svenska astronomer. Men först: Vad menar vi...