Annons

astronomi

Gravitationen böjer rumtiden, vilket leder till att ljusstrålar får böjda banor. En ansamling av massa, till exempel en galax, kan på så vis fungera som en teleskoplins som böjer och fokuserar det ljus som passerar förbi. Nu har en grupp astronomer vid bland annat Stockholms universitet upptäckt en supernova, vars ljus förstärktes nästan 50 gånger av en sådan gravitationslins. Linsen förvrängde samtidigt ljuset, så att fyra bilder av supernovan nådde jorden, ett så kallat Einsteinkors. Supernovan var av en typ som astronomin förstår sig på mycket väl, och som därför används som ett slags...
Universum tycks vara fullt av en okänd substans, som med sin tyngdkraft håller stjärnor och galaxer i sina banor. Den brukar kallas för mörk materia, eftersom den varken sänder ut eller absorberar ljus. Om den mörka materian består av något slags partiklar borde de kunna fångas upp när de strömmar genom jorden. – Vi har letat efter mörk materia länge, men det är först de senaste två, tre åren som instrumenten har blivit tillräckligt känsliga, säger professor Jan Conrad. Jan Conrads forskargrupp på Stockholms universitet arbetar med det rekordstora instrumentet Xenon . Resultaten från den...
Här finns en katalog över olika sätt att engagera sig i utforskningen av rymden. Vissa är tillgängliga för alla intresserade, som projektet att transkribera och dokumentera tidiga rymdfärder. Andra är utmaningar som riktar sig till studenter eller professionella inom olika områden.
Michiko Morooka på Institutet för rymdfysik i Uppsala har köpt en bit mark på planeten Mars. Hon öppnar en mapp i stort format och visar rödtonade dokument som förkunnar att hon och hennes man är ägare till ungefär en halv fotbollsplan på en viss position. – Det var när vi gifte oss som vi köpte det, på skoj. Tidigare jobbade hon med ett instrument på farkosten Maven, som kretsar kring Mars. Vid det här laget är det flera år sedan hennes eget arbete handlade om den röda planeten. Men hennes intresse lever vidare, och hon tycker att människor bör resa dit. – Många tycker att det räcker med...
Efter fyra års tålmodig väntan fick Jesper Sollerman och hans kolleger studera en nästan helt nybildad supernova. Astronomen Jesper Sollerman har nyligen lyckats studera en supernova bara några timmar efter det att stjärnan började explodera. Det är rekordsnabbt. I vanliga fall brukar det ta ett par dagar innan den första riktiga observationen kan göras. Bakom rekordobservationen ligger fyra års tålmodigt arbete. Varje dag har Jesper Sollerman och hans kolleger övervakat signaler från ett instrument i Kalifornien, som har spanat över det som där varit natthimlen, för att upptäcka stjärnor som...
Det är en klar dag, och havsytan störs bara av en lätt krusning. Solljuset som sprids i atmosfären bildar ett blått valv över Onsala rymdobservatorium. Världsalltets alla stjärnor, galaxer och kosmiska fenomen är effektivt dolda för blotta ögat. Men de finns kvar bortom det blå. Det är den förvissningen som gör att astronomen Tobia Carozzi kan stå här och säga att själva himlen nu kan fungera som en extra hårddisk för forskarna. – Det går att titta en gång till om det skulle behövas. Radioastronomernas mätningar kan ta upp så mycket utrymme i datorerna att det blir orimligt att spara...