Annons

etologi

Sprutfiskar jagar genom att spruta vattenstrålar på insekter som sitter på grenar ovanför vattenytan. Forskare från Australien och Storbritannien har utnyttjat denna färdighet för att undersöka om fiskar kan känna igen människoansikten. Forskarna började med att lära sprutfiskar i akvarier att skilja mellan två ansikten som visades på datorskärmar ( se video här) . Fiskarnas uppgift var att träffa ett av ansiktena med en vattenstråle och att låta bli att spruta vatten på det andra ansiktet. Fiskarna belönades med mat när de gjorde rätt. När fiskarna hade lärt sig att skilja mellan de två...
De flesta som har haft en labrador vet hur svårt det kan vara att hålla den smal. Nu har forskarna upptäckt att överviktiga labradorer ofta har en speciell förändring i en gen som kallas POMC. Förändringen tycks medföra att hundarna inte kan tillverka två signalsubstanser som dämpar hungerkänslorna efter en måltid. En oväntad upptäckt var att genförändringen är extra vanlig hos labradorer som är brukshundar, exempelvis ledarhundar och narkotikahundar. Forskarna tror att detta beror på att mat används som belöning under träningen. – Labradorer som har den avvikande genen och därför är extra...
Kråkfåglar är lika bra som människoapor på ett kognitivt test där det gäller att ta mat ur en genomskinlig cylinder. Det visar en studie som letts av forskare vid Lunds universitet och publicerats i Royal society open science . Studien har gjorts som en uppföljning på ett test av 36 olika djurarter , varav sju fågelarter, vid Duke university, USA. I den amerikanska studien klarade schimpanser, orangutanger och kapucinapor uppgiften bäst. Det ledde till slutsatsen att det är hjärnans volym mätt i kubikcentimeter som avgör hur bra en art klarar det kognitiva testet. Men ingen av de sju...
Kultur – är det vad som skiljer människan från resten av jordens miljontals djurarter? För att kunna svara på den frågan krävs en definition av begreppet kultur. Efter livliga diskussioner verkar allt fler ställa upp på att kultur är summan av de regelverk och levnadsvanor som existerar inom ett visst bestånd av en viss art och som sprids genom efterapning, inte av genetiska faktorer. Människans förmåga till talat språk, till exempel, är en evolutionär anpassning som uppkommit och finslipats genom naturligt urval – men det är intryck och påverkan från individens sociala miljö som avgör om hen...
Hos många fågelarter möts föräldrarna av gapande hungriga munnar när de återvänder till boet efter att ha samlat in mat. Det är lätt att föreställa sig att den hungrigaste ungen får mat först – den som tjatar mest. Men det finns gott om studier som visar på det motsatta förhållandet: Den tystaste och ofta största ungen får mat först. Forskare från Storbritannien och Nederländerna har nu räknat ut vad detta beror på. Fågelföräldrarnas beteende vid matningen är en mer eller mindre artspecifik egenskap. Forskarna samlade in data om matning för 143 olika fågelarter. Forskarnas analyser visar att...
I en studie som skulle undersöka tillit fick en grupp schimpanser välja mellan att dra i ett av två rep. Det ena repet gav omedelbar tillgång till mat, dock ganska äcklig sådan. Det andra repet innebar i stället att schimpansen i buren mittemot fick god mat – som den kunde dela med sig av. Om den hade lust. Forskarna, vid Max Planckinstitutet i Tyskland, såg att schimpanserna var mer benägna att dra i det rep som gav god mat till apan i den andra buren, om det var en vän som satt där. Om det däremot satt en ovän på andra sidan, valde schimpanserna i stället det rep som gav dem själva mat,...