Annons

evolution

Jämfört med sina föregångare hade Homo erectus större hjärna, större kropp och rörde sig över större ytor – egenskaper som kräver mycket energi i form av mat. Samtidigt hade hon mindre tänder, svagare tuggmuskler och nättare matsmältningsorgan. Hur går det ihop? – Enkla metoder för att bereda maten kan ha haft enorm betydelse, säger Daniel Lieberman, biologiprofessor vid Harvard university i USA. Fossila fynd tyder på att våra släktingar började äta kött för drygt 2,5 miljoner år sedan. Kokkonsten verkar ha slagit igenom långt senare. Därför är det troligt att våra förfäder använde enkla...
Det är känt sedan länge att många arter av syreproducerande bakterier – cyanobakterier – kan förflytta sig i riktning mot solljuset. Genetiska studier visar att sådana bakterier har fotoreceptorer som reagerar på ljus, men exakt hur detta hjälper dem att orientera sig i riktning mot solens strålar har varit okänt. Nu har ett internationellt forskarteam visat att bakteriernas celler fungerar som en lins, som bryter det infallande solljuset så att det fokuseras i en punkt på den motsatta sidan av cellväggen. Fotoreceptorer i den upplysta punkten aktiveras – och då vet bakterien att solen...
Växter behöver ju inte syre på samma sätt som vi djur – så varför dök de inte upp på land förrän havets blågröna alger hade gjort atmosfären syrerik? Det är en av många frågor som jag inte visste att jag borde ställa innan jag började läsa det här fantastiska verket om livets utveckling på vår planet. Svaret är enkelt för den som minns lite av skolans kemi: utan syre finns inget ozon, och utan ozon finns inget skydd mot solens ultravioletta strålar, som slår sönder arvsmassan hos alla levande organismer. På det sättet, med utgångspunkt i miljöns olika förutsättningar, lotsas läsaren genom...
Framför allt därför att vi är de skickligaste ”lagspelarna”. Vi agerar gruppvis på ett mer effektivt sätt än någon annan art. Hur har denna förmåga utvecklats? Liksom alla andra arter har även människan fått sitt genetiska fundament genom naturligt urval. Individer med vissa arvsanlag har bättre än andra lyckats föra dem vidare och därmed sina egenskaper till nästa generation. Genom denna process anpassas ett bestånd till omvärlden. Länge ansågs det naturliga urvalet välja och vraka endast mellan individer och inte mellan grupper. Men så småningom kom man till insikt om att även mellan...
Den sista gemensamma förfadern till alla människoartade apor, det vill säga människoapor och gibbonapor, levde för 15–20 miljoner år sedan. Forskare och paleontologer har tidigare trott att de var stora till växten, baserat på fynd gjorda i Afrika av släktet proconsul , som länge ansetts vara så nära en gemensam förfader man kan komma. Men nu ändras bilden, efter en upptäckt av benfragment och ett kranium utanför Barcelona i Spanien. De nya fynden tyder på att den sista gemensamma förfadern var mindre lik en människoapa och mer gibbonlik. Dock är den nyupptäckta arten inte den gemensamma...
I nordöstra Mexiko lever den mexikanska grottetran ( Astyanax mexicanus ). Fisken finns i två varianter. Den ena har stora ögon, silvergrå fjäll och lever i floder med mycket mat. Den andra saknar helt ögon, är nästan transparent och lever i mörka näringsfattiga grottor. De har blivit anpassade till sina respektive livsmiljöer genom tusentals år av evolution. Hypotesen som forskare länge har haft är att de grottlevande fiskarna sparar energi på att inte utveckla ögon och synbark i en näringsfattig miljö där ögonen ändå är oanvändbara. Men det har inte kunnat beläggas – förrän nu. Tack vare...