Annons

evolution

Framför allt därför att vi är de skickligaste ”lagspelarna”. Vi agerar gruppvis på ett mer effektivt sätt än någon annan art. Hur har denna förmåga utvecklats? Liksom alla andra arter har även människan fått sitt genetiska fundament genom naturligt urval. Individer med vissa arvsanlag har bättre än andra lyckats föra dem vidare och därmed sina egenskaper till nästa generation. Genom denna process anpassas ett bestånd till omvärlden. Länge ansågs det naturliga urvalet välja och vraka endast mellan individer och inte mellan grupper. Men så småningom kom man till insikt om att även mellan...
Den sista gemensamma förfadern till alla människoartade apor, det vill säga människoapor och gibbonapor, levde för 15–20 miljoner år sedan. Forskare och paleontologer har tidigare trott att de var stora till växten, baserat på fynd gjorda i Afrika av släktet proconsul , som länge ansetts vara så nära en gemensam förfader man kan komma. Men nu ändras bilden, efter en upptäckt av benfragment och ett kranium utanför Barcelona i Spanien. De nya fynden tyder på att den sista gemensamma förfadern var mindre lik en människoapa och mer gibbonlik. Dock är den nyupptäckta arten inte den gemensamma...
I nordöstra Mexiko lever den mexikanska grottetran ( Astyanax mexicanus ). Fisken finns i två varianter. Den ena har stora ögon, silvergrå fjäll och lever i floder med mycket mat. Den andra saknar helt ögon, är nästan transparent och lever i mörka näringsfattiga grottor. De har blivit anpassade till sina respektive livsmiljöer genom tusentals år av evolution. Hypotesen som forskare länge har haft är att de grottlevande fiskarna sparar energi på att inte utveckla ögon och synbark i en näringsfattig miljö där ögonen ändå är oanvändbara. Men det har inte kunnat beläggas – förrän nu. Tack vare...
Vår tendens att omedvetet promenera i takt brukar förklaras med att de sociala banden stärks. Nu presenterar Matz Larsson, forskare vid Örebro universitet, en evolutionär teori – att vi synkroniserar stegen eftersom det uppstår en rytmisk tystnad i intervallen. – Tack vare de tysta mellanrummen kan vi lyssna av omgivningen bättre, något som var en fördel när vi behövde se upp för farliga rovdjur eller krigiska stammar, säger han. I studien ingick en grupp frivilliga personer som fick lyssna på en saga av Selma Lagerlöf, samtidigt som de stördes av steg från två personer. Halva tiden...
Guppyfiskar med extra liten hjärna får fler ungar än guppyer med ovanligt stor hjärna. Det har en grupp svenska forskare visat i ett tidigare försök – och slutsatsen är att en stor hjärna stjäl energi från fortplantningen, som alltså måste stå tillbaka för att djurets energibudget ska gå ihop. Nu har forskarna gått vidare och undersökt hur hjärnstorleken påverkar guppyernas chanser att överleva i olika miljöer. Forskarna skapade akvariemiljöer som liknar de floder i Trinidad som utgör guppyernas naturliga miljö. En rovfisk ingick i försöket – en ciklid som jagar guppyfiskar. Försöket visade...
Filfisken Oxymonacanthus longirostris lever bland koraller av släktet Acropora i Indiska oceanen. Fisken äter av korallen och den kan även maskera sig som en korall. Fisken hakar fast ryggfenan i korallen och placerar sin smala kropp i en ställning som får den att likna en av korallens grenar. Intrycket förstärks av att filfiskens färgteckning matchar korallens färg och struktur. Australiensiska forskare har tidigare visat att filfiskens kamouflage skyddar mot rovfiskar som jagar med hjälp av synen. I en ny studie visar samma forskarteam att filfisken även luktar som korallen den äter av, och...