Annons

evolution

För ungefär 66 miljoner år sedan, vid slutet av krita, träffade en asteroid jorden och utrotade merparten av alla dåtida djur och växter, inklusive dinosaurierna. Massutdöendet markerar startpunkten för däggdjurens era. Många forskare anser att det beror på att ett förhållandevis stort antal däggdjursarter överlevde katastrofen – kritaperiodens däggdjur var nämligen småvuxna och det var de stora djuren som strök med. Men nu har engelska forskare visat att 91procent av Nordamerikas däggdjur dog ut vid slutet av krita. Det innebär att de drabbades hårdare än exempelvis ormar och ödlor, vars...
Fjällen som täcker huvudet på ormar har små strukturer som sänder impulser till hjärnan vid direkt beröring. Forskare från Australien har nu kunnat visa att hos ormar som lever i haven, havsormar, så är dessa strukturer större, sticker ut längre från fjällen och täcker en större del av kroppen. Det medför sannolikt att havsormarnas känselsinne är så finkänsligt att det kan registrera tryckvågor i vattnet, som uppstår när organismer rör sig. Havsormarna härstammar från landlevande arter och uppstod för 10-20 miljoner år sedan. Anpassningen till ett liv i vatten bör ha påverkat både syn,...
En amerikansk forskare har sammanställt kunskapen om malarians evolutionära historia. En viktig ledtråd finns inuti en bit bärnsten som är 100 miljoner år gammal. Bärnstenen innehåller en utdöd art av svidknott och i dess bakkropp kan man se oocyter, ett av utvecklingsstadierna hos de parasiter som orsakar malaria. Formen på knottets antenner avslöjar att den sög blod från kallblodiga djur, en grupp som för 100 miljoner år sedan dominerades av dinosaurierna. Det här 100 miljoner år gamla knottet, bevarat i bärnsten, visar att malaria fanns redan på dinosauriernas tid. Vissa av de svarta...
Jämfört med sina föregångare hade Homo erectus större hjärna, större kropp och rörde sig över större ytor – egenskaper som kräver mycket energi i form av mat. Samtidigt hade hon mindre tänder, svagare tuggmuskler och nättare matsmältningsorgan. Hur går det ihop? – Enkla metoder för att bereda maten kan ha haft enorm betydelse, säger Daniel Lieberman, biologiprofessor vid Harvard university i USA. Fossila fynd tyder på att våra släktingar började äta kött för drygt 2,5 miljoner år sedan. Kokkonsten verkar ha slagit igenom långt senare. Därför är det troligt att våra förfäder använde enkla...
Det är känt sedan länge att många arter av syreproducerande bakterier – cyanobakterier – kan förflytta sig i riktning mot solljuset. Genetiska studier visar att sådana bakterier har fotoreceptorer som reagerar på ljus, men exakt hur detta hjälper dem att orientera sig i riktning mot solens strålar har varit okänt. Nu har ett internationellt forskarteam visat att bakteriernas celler fungerar som en lins, som bryter det infallande solljuset så att det fokuseras i en punkt på den motsatta sidan av cellväggen. Fotoreceptorer i den upplysta punkten aktiveras – och då vet bakterien att solen...
Växter behöver ju inte syre på samma sätt som vi djur – så varför dök de inte upp på land förrän havets blågröna alger hade gjort atmosfären syrerik? Det är en av många frågor som jag inte visste att jag borde ställa innan jag började läsa det här fantastiska verket om livets utveckling på vår planet. Svaret är enkelt för den som minns lite av skolans kemi: utan syre finns inget ozon, och utan ozon finns inget skydd mot solens ultravioletta strålar, som slår sönder arvsmassan hos alla levande organismer. På det sättet, med utgångspunkt i miljöns olika förutsättningar, lotsas läsaren genom...