Annons

geologi

Nu har forskare för första gången kunnat konstatera att ett istäcke, över en kilometer tjockt, sträckte sig över hela Norra ishavet så sent som för 140 000 år sedan. Istäcket var en så kallad shelfis, en nästan platt flytande is som hänger samman med inlandsisen. Upptäckten bekräftar en hypotes som funnits ända sedan 1970-talet men som inte kunnat fult ut undersökas. Med hjälp av isbrytaren Oden och avancerad ekolodsteknik har forskarna nu kunnat läsa av botten vid Lomonosovryggen, en grundare del av Norra ishavet som sträcker sig mellan norra Grönland och den Sibiriska kontinentalsockeln på...
Lavasjöar bildas när magma fyller en vulkankrater. Antingen tränger magman upp genom jordskorpan i gångar, eller så flyter den som ett lavaflöde på ytan och in i kratern. En lavasjö kan också bildas när lavan inte kan flyta ut ur en ny krater under ett utbrott. Lavasjöar kan vara upp till 100 meter djupa och upp till 1 000 meter breda. I dagsläget finns det sex aktiva lavasjöar i världen. En av dem är Erta Ale som har varit aktiv i minst 100 år. Erta Ale är alltså en permanent lavasjö, och ”permanent” betyder i det här sammanhanget att lavasjön är aktiv i flera decennier. Icke-permanenta...
Det här är en riktigt smutsig historia. Den börjar för mer än 6 000 år sedan i Mesopotamien men slutar möjligen lyckligt på en leråker i Skåne strax utanför Eslöv. Däremellan avslöjas ett av världshistoriens värre mordredskap, upptäcks en ny form av mörk materia och begås ett lustmord på vår mest kända symbol för den strävsamma bonden. Forskaren som berättar är geolog, eller geomorfolog som han själv säger. En forskare som studerar hur jord bildas, formas och försvinner. Och han berättar sin historia i en bok med just titeln smuts, Dirt , en av många synonymer till ordet "jord". – Jag vill nå...
Devon är den geologiska tidsålder då Skandinaviska halvön just rest sig ur havet, föregångaren till den svenska fjällkedjan bildades och de första landväxterna på allvar började spridas. Det var för 360–419 miljoner år sedan. Forskare har utan framgång letat efter denna tidsålder i vår svenska berggrund, och trodde därför att erosionen smulat sönder alla spår. Men nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet upptäckt fossila sporer just från devontiden från landlevande växter i röd sandsten i Skåne, den så kallade Övedssandstenen. – Sandstenen har bildats som avlagringar på stranden,...
Det ska inte finnas många spår kvar på jordens yta efter kraftiga asteroidnedslag – 128 stycken kratrar större än sex kilometer i diameter, för att vara exakt, enligt de tyska forskare som gjorde studien. Det är mycket färre än vad som syns på månen eller på ytan av vår granne Mars. Forskarna gjorde en beräkning av hur ofta asteroidnedslag inträffar och hur snabbt spåren efter krocken suddas ut av erosionen. Därefter jämförde de resultatet med hur många stora kratrar som faktiskt hittats på jordens yta. Siffrorna stämde väl: 128, varken mer eller mindre. Studien visar alltså att erosionen har...
Mellan de hårda och kringdrivande kontinentalplattorna och det stela lagret under, kallat astenosfären, har forskare hittat ett tidigare okänt område. Det tio kilometer tjocka lagret ligger 73 kilometer under havsytan och har en väldigt låg viskositet, en egenskap som är perfekt för de stela kontinentalplattorna att glida på. – Vi visste att något måste finnas under kontinentalplattorna som särkopplar dem från astenosfären, men inte att skiljezonen var så här tunn och välavgränsad, säger Hemin Koyi, professor i geologi vid Uppsala universitet. Vad området består av är fortfarande okänt. Mest...