Annons

geologi

Det här är en riktigt smutsig historia. Den börjar för mer än 6 000 år sedan i Mesopotamien men slutar möjligen lyckligt på en leråker i Skåne strax utanför Eslöv. Däremellan avslöjas ett av världshistoriens värre mordredskap, upptäcks en ny form av mörk materia och begås ett lustmord på vår mest kända symbol för den strävsamma bonden. Forskaren som berättar är geolog, eller geomorfolog som han själv säger. En forskare som studerar hur jord bildas, formas och försvinner. Och han berättar sin historia i en bok med just titeln smuts, Dirt , en av många synonymer till ordet "jord". – Jag vill nå...
Devon är den geologiska tidsålder då Skandinaviska halvön just rest sig ur havet, föregångaren till den svenska fjällkedjan bildades och de första landväxterna på allvar började spridas. Det var för 360–419 miljoner år sedan. Forskare har utan framgång letat efter denna tidsålder i vår svenska berggrund, och trodde därför att erosionen smulat sönder alla spår. Men nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet upptäckt fossila sporer just från devontiden från landlevande växter i röd sandsten i Skåne, den så kallade Övedssandstenen. – Sandstenen har bildats som avlagringar på stranden,...
Det ska inte finnas många spår kvar på jordens yta efter kraftiga asteroidnedslag – 128 stycken kratrar större än sex kilometer i diameter, för att vara exakt, enligt de tyska forskare som gjorde studien. Det är mycket färre än vad som syns på månen eller på ytan av vår granne Mars. Forskarna gjorde en beräkning av hur ofta asteroidnedslag inträffar och hur snabbt spåren efter krocken suddas ut av erosionen. Därefter jämförde de resultatet med hur många stora kratrar som faktiskt hittats på jordens yta. Siffrorna stämde väl: 128, varken mer eller mindre. Studien visar alltså att erosionen har...
Mellan de hårda och kringdrivande kontinentalplattorna och det stela lagret under, kallat astenosfären, har forskare hittat ett tidigare okänt område. Det tio kilometer tjocka lagret ligger 73 kilometer under havsytan och har en väldigt låg viskositet, en egenskap som är perfekt för de stela kontinentalplattorna att glida på. – Vi visste att något måste finnas under kontinentalplattorna som särkopplar dem från astenosfären, men inte att skiljezonen var så här tunn och välavgränsad, säger Hemin Koyi, professor i geologi vid Uppsala universitet. Vad området består av är fortfarande okänt. Mest...
Det var i juli 2014 som renskötare på Jamalhalvön i norra Sibirien upptäckte att marken plötsligt rämnade. Jord och grus slungades högt upp i luften och tre stora kratrar bildades. Explosionerna gav upphov till rykten om att utomjordiska krafter åstadkom dem. Det största hålet är 60 meter på bredden och drygt 16 meter djupt. Ytterligare 10 meter djupt fruset vatten fyller bottnen. Kratern har nu undersökts av ryska forskare som hävdar att fullt naturliga fenomen ligger bakom. De har tagit prover, och försäkrar att det inte är någon fara förknippad med kratrarna. Förmodligen var det ökat tryck...
Vi tar av från E4:an vid Timrå, far uppströms Faxälven, passerar Utanede och Gubbhögen. I bakluckan ligger hjälmar, nödfiltar, hammare, mejslar och ett fältkök. En mörkgul höstmåne går upp över vita strandbjörkskogar, lilaskimrande gråalar, tallhedar och kalhyggen, som redan täcks av ett flor av snö. Vi närmar oss Dunderklumpens marker, i det nordligaste av Jämtland: här ligger Jormlien och Stora Blåsjön. Så är vi framme vid Ankarvattnet, där grottforskare och grottutforskare fått mat, husrum och lokalkännedom hos flera generationer av familjen Edfors. Den här kvällen är det Hanna Sundqvist,...