Annons

kemi

När vi tvättar våra händer, våra kläder eller vår disk löser vi upp smuts i vatten för att sedan skölja bort den. För att det ska lyckas måste smutsens molekyler lösa sig i vattnet, vilket är ­olika lätt för olika ämnen. Man kan säga att olika typer av molekyler trivs olika bra ihop med vatten. Oljemole­kylerna trivs riktigt dåligt ­tillsammans med vatten-­molekyler och därför blandar sig inte dessa. Kok­salt trivs relativt bra ihop med vatten och löser sig därför lätt. Ju varmare vattnet är, ­desto lättare löser det de flesta ämnen. Det beror på att alla molekyler rör sig snabbare vid högre...
Fyra luckor i det periodiska systemet har nu blivit fyllda med nya grundämnen, som nyligen godkändes av den internationella kemiunionen IUPAC. Ämnena, med atomnumren 113, 115, 117 och 118, är de tyngsta medlemmarna av bor- och kvävegruppen samt halogenerna och ädelgaserna. Därmed är den sjunde raden i det periodiska systemet komplett. För att ta fram ett nytt grundämne låter forskarna två lättare ämnen krocka med varandra, och följer sedan sönderfallet av det supertunga ämnet som skapas vid krocken. Inget av dessa ämnen är stabila, alla är radioaktiva och sönderfaller med en halveringstid på...
Det hör till traditionen att Nobelpristagare som kommer till Stockholm för att hämta sin medalj besöker någon gymnasieskola. Häromdagen fick Tomas Lindahl frågan om han ville träffa elever på Kungsholmens gymnasium i Stockholm, där han själv har gått. – Jag tackade nej, för jag har tyvärr inget positivt att säga om den skolan, säger Tomas Lindahl. Vi träffas i hans nästan trehundra år gamla tegelhus i välbärgade Highgate utanför London. Här bor han tillsammans med katten Fujo. Den bruna burmesen ligger i hans knä och spinner. Tomas Lindahl, 77, växte upp i Bromma väster om Stockholm. När han...
– Utan de här reparationsmekanismerna skulle vi inte bli långlivade, säger Tomas Lindahl, biokemist och tidigare chef för Clare Hall laboratory norr om London. Han delar årets kemipris med turk-amerikanen Aziz Sancar och amerikanen Paul Modrich. Oberoende av varandra har de kartlagt hur levande celler på olika sätt lagar skadat dna. Forskarna som upptäckte dna-spiralens form år 1953 tog för givet att molekylen är helt stabil. Annars skulle det bli oreda i den genetiska informationen, som är nedtecknad med de fyra kemiska baserna G, A, C och T. Och utan ordning i arvsmassan skulle livet på...
Här hittar du genvägar till […]
Generationer av mikroskopforskare har fått lära sig att fysikens lagar sätter en orubblig gräns för ljusmikroskopins upplösning. Föremål mindre än cirka 0,2 mikrometer skulle aldrig gå att se, konstaterade den tyske fysikern Ernst Abbe 1873. En orsak var ljusets egen våglängd, som begränsar den möjliga upplösningen – ungefär som att tjockleken på en pennspets sätter en gräns för hur tunna streck som kan ritas. Denna begränsning kom att kallas för Abbes gräns. Därför är det förståeligt att årets Nobelpristagare i kemi har haft svårt att få gehör för sina idéer om att driva ljusmikroskopin...