Annons

marinbiologi

Haven är fulla av mikroskopiska plastpartiklar ( se FoF 9/2014 ) som kommer från plastindustrin och från sönderfallande plastföremål. Halterna av mikroplast är ofta högst i de kustnära vattnen, som utgör hem för yngel från många fiskarter. Forskare från Uppsala universitet har nu undersökt hur nyfödda abborrar – abborrlarver – påverkas av de koncentrationer av mikroplast som förekommer i Östersjöns kustvatten. Abborrlarverna fick växa upp i akvarier med filtrerat östersjövatten som innehöll olika halter av mikroplast i form av mikroskopiska polystyrenkulor. Akvarierna innehöll även rikligt...
Vi är vana att se på bakterier och andra mikroorganismer som något ont, inte minst när de finns i sjöar och hav. ”Törs man verkligen bada här, det vimlar säkert av bakterier i vattnet?” Det gör det definitivt. Faktum är att en vattendroppe kan innehålla mer än 50 000 bakterier. Och visst finns det mikroorganismer som är farliga, men vi är samtidigt helt beroende av dem. – Mikroorganismerna driver alla de stora näringscyklerna, som kväve, fosfor och kol, så utan dem skulle det inte finnas något liv i världshaven, säger Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi vid Stockholms universitet...
Hav och sjöar innehåller dna som kommer från fiskarnas avföring, urin och skinn. Det kallas för eDNA, environmental DNA . I takt med att analysmetoderna blivit enklare och billigare så har dna-resterna blivit en viktig informationskälla. Till exempel har danska forskare identifierat 15 olika fiskarter ur ett vattenprov på en halv liter – eDNA kan alltså användas till att undersöka artsammansättningen i olika havsområden. Nu har japanska forskare visat att man även kan beräkna mängden fisk med hjälp av dna-resterna i haven. De har undersökt hur mycket eDNA som makrillar släpper ifrån sig...
Ungefär en fjärdedel av all koldioxid som människan släppt ut har hamnat i haven. När koldioxid löser sig i vatten bildas kolsyra som sänker vattnets pH-värde. I dag har världens hav ett genomsnittligt pH på 8,1. Det är en sänkning med 0,1 pH-enheter jämfört med förindustriell tid. Korallernas skal består av kalciumkarbonat. För att bygga skal behöver korallerna kalcium- och karbonatjoner. Kolsyra och andra syror binder karbonatjoner, så försurningar försämrar korallernas förmåga att bygga skal. Koldioxidutsläppen skulle alltså kunna vara en av förklaringarna till att korallrevens utbredning...
1 | Du forskar på bioluminiscens. Vad är det? – Runt om i naturen finns djur med förmågan att lysa. Eldflugor och lysmaskar, till exempel. Ljuset kallas för bioluminiscens. Jag forskar på dinoflagellater som är ett litet rödaktigt plankton. De lever i stora ansamlingar i havet. När dinoflagellaten stöter emot något sker en kemisk reaktion som gör att den börjar lysa. Nattetid är planktonen mer kända som mareld. Det är oerhört vackert. Det ser ut som att havet glittrar. 2 | Vad kan forskningen användas till – och hur hamnade du i USA? – Den amerikanska flottan har investerat mycket pengar i...
Varför hör man aldrig talas om slemmaskar? Kanske för att vi mest känner till sådant som är närmast oss, som vi kan se och som rör sig i samma miljö som vi själva. Slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, lever på havets botten, gärna under en sten eller i ett snäckskal. Andra lever nergrävda. De upptäcks ofta inte vid inventeringar av havsbotten eftersom deras kroppar är mjuka och trasas sönder vid traditionell provtagning. Alltså syns de nästan aldrig. Ändå utgör de ett vanligt inslag i vår svenska natur. De är lite grann som vissa svampar som aldrig bildar fruktkroppar och därmed...