Annons

neurologi

JUBILEUMSPODDEN #1: Sverige blev först i världen efter USA med att ge narkomaner metadon mot heroinberoende. Behandlingen började i Uppsala år 1966 – och blev snabbt omstridd. Hör Markus Heilig, beroendeforskare och professor vid Hälsouniversitetet i Linköping, i ett samtal med Forskning & Framstegs Per Snaprud. Prenumerera på Jubileumspodden: iPhone | Android
Fysisk träning hjälper hjärnan att lagra nya kunskaper – om den sker i rätt tid. Det visar ett experiment där 72 nederländska studenter fick sitta framför en datorskärm och se närmare hundra föremål (en apelsin, en boll, en banan etcetera) dyka upp på en av sex möjliga positioner. Uppgiften var att minnas på vilken position de sett vart och ett av föremålen. Direkt efteråt fick en tredjedel av studenterna träna pulshöjande spinning. En tredjedel väntade med träningen i fyra timmar, och en tredjedel tränade inte alls. Två dagar senare fick studenterna göra ett minnestest. – Resultaten blev...
Under en LSD-tripp ökar kommunikationen mellan specialiserade områden som i vanliga fall arbetar för sig själva. – Det ser ut som att aktiviteten i hela hjärnan flyter samman, säger den brittiska psykologen Robin Carhart-Harris vid Imperial College London. Han ingår i en forskargrupp som gav tjugo försökspersoner LSD, och undersökte förändringar i deras hjärnor med tre olika avbildningstekniker. Deltagarna fick också göra personlighetstester både innan de tog drogen, och två veckor efteråt. Under själva trippen skapar LSD oreda i hjärnans nätverk. Två veckor senare hamnade deltagarna högre på...
Om du har vuxit upp i Sverige så kan du med största sannolikhet sjunga Räven raskar över isen. Åtminstone de första raderna. Men hur är det med Lusens lilla kofta ? – Trots att de här två visorna har lärts ut i nästan exakt samma utsträckning enligt de fyra senaste läroplanerna, så tycks det bara vara Räven raskar som har förmågan att fastna i vårt minne. Bland de totalt närmare 18 000 personer som har ingått i mina studier har jag hittills bara mött sju stycken som kan sjunga delar av Lusen , säger neurologen och lingvisten Kim Tollin, docent vid Lidköpings universitet. Förklaringen, menar...
Detta är en komplicerad fråga som många forskare undersöker och även har olika uppfattningar om. Svaret kan delas upp i tre delar. Först har vi beslut som fattas utan att vi är så värst medvetna om det, eller som vi blir medvetna om efter att hjärnan redan fattat beslutet. Vi har bland annat nervceller i hjärnstammen som aktiveras när vi ser vissa mönster, exempelvis en orm eller en spindel, och då talar om för andra delar av hjärnan att vi ska fly, stå helt still eller fajtas. De andra hjärndelarna är bland annat talamus (betyder ungefär ”hamn”), som sitter mitt inne i hjärnan och spelar...
Det finns en lång rad avsnitt i människans arvsmassa som ökar risken för schizofreni. Men biologin bakom sambanden har varit helt okänd. Nu har forskare i USA fördjupat analysen av det viktigaste avsnittet, som innehåller ritningarna till delar av immunsystemet. Med hjälp av data från närmare 65 000 människor kom de fram till att en av generna (C4) också hjälper till att gallra bort överflödiga nervkopplingar i hjärnbarken. Det är känt att människor med schizofreni har något tunnare hjärnbark än andra. Som en del av hjärnans normala utveckling försvinner överflödiga kopplingar i pannloberna i...