Annons

övervikt

Diagram över fetma

Andelen feta män inom två grupper: de med högst gymnasieexamen och låga löner (övre kurvan), och de med såväl högskoleexamen som höga löner (undre kurvan). Bild: Ekonomisk debatt

Allt fler blir allt fetare

Svensken lägger på sig många extrakilon, och detta drabbar allt fler, oavsett utbildningsnivå eller inkomst.

De tre senaste decennierna har andelen överviktiga och feta ökat från 31 till 47 procent bland den vuxna svenska befolkningen. Enligt en ny studie, som publicerats i Ekonomisk debatt, slår viktökningarna nu mot alla samhällsklasser, inte bara lågutbildade och låginkomsttagare som tidigare varit de mest drabbade.

Forskaren Åsa Ljungvall, utredare vid Myndigheten för vårdanalys, anger stillasittande livsstil tillsammans med ökat småätande som en av förklaringarna.

– Mat och dryck är alltmer tillgängligt, och i detta avseende är alla grupper i samhället lika exponerade, säger Åsa Ljungvall.   

De tre senaste decennierna har andelen överviktiga och feta ökat från 31 till 47 procent bland den vuxna svenska befolkningen.

Labbråttor är feta och orörliga

Tjock och trött. Råttor i laboratorier brukar ha fri tillgång till mat. Bild: Mauro Fermariello/Science Photo Library

Labbråttor är feta och orörliga

För mycket mat och för lite motion gör att många råttor och möss i laboratorier får högt blodtryck, diabetes och andra sjukdomar. Det kan leda till missvisande resultat när djuren används för att utveckla läkemedel för normalviktiga människor, skriver en grupp amerikanska forskare i tidskriften PNAS.

Dagens standardburar för råttor och möss brukar erbjuda fri tillgång till pellets. De amerikanska forskarna anser att försöksdjuren i stället borde få mat vid regelbundna tider och dessutom ha möjlighet att motionera i ett springhjul.

Samtidigt påpekar de att dagens feta försöksdjur kan vara väl lämpade för forskning om sjukdomar som drabbar den allt större andelen människor som är överviktiga och motionerar för lite.

För mycket mat och för lite motion gör att många råttor och möss i laboratorier får högt blodtryck, diabetes och andra sjukdomar.

El i hjärnan testas på allt fler sjuka

Snart slutar handen skaka. Roger Blomkvists skalle är fäst vid en metallram som ska styra elektroden till rätt plats i hans huvud. Bild: Jens Lasthein

El i hjärnan testas på allt fler sjuka

Elektroder i hjärnan hjälper mot sjukliga skakningar och ofrivilliga rörelser. Nu testas metoden också mot tvångssyndrom, depressioner och övervikt.

Hjärnkirurgen Per Almqvist håller en silverglänsande borrmaskin i höger hand.

Fajten om fettet

En bantningsdiet med lite kolhydrater och mycket mättat fett är i dag populär i Sverige. Men medan försäljningen av feta mjölkprodukter ökar är forskarna fortfarande ense om att man ska undvika just mättat fett.

Två amerikanska forskare har roat sig med att titta igenom ett antal upplagor av en klassisk kokbok, The joy of cooking, från 1936 och framåt.

Är fyraårskontrollen en maktutövning?

Kunskap eller kontroll? Moltas får sin hörsel testad på fyraårskontrollen. Även synen kontrolleras och ofta motorik och språkförmåga. Bild: Henrik Höjer

Är fyraårskontrollen en maktutövning?

Vad är fyraårskontrollen bra för? Barnhälsovården ser den som en möjlighet att tidigt fånga upp fysiska problem, medan etnologen Helena Hörnfeldt anser att den befäster den svenska medelklassens normer.

Alla barn i Sverige genomgår så kallad fyraårskontroll. Enligt de nationella riktlinjerna från 1991 ska syn och hörsel kontrolleras. Men även balanssinne, motorik, språklig utveckling och liknande undersöks fortfarande i många landsting enligt de äldre riktlinjer som infördes i början av 1970-talet.

– Kontrollerna sker utifrån rådande normer om ett barns utveckling, säger Helena Hörnfeldt, etnolog vid Stockholms universitet. Hon har i sin avhandling Prima barn, helt u.a. undersökt vad fyraåringskontrollerna innebär för barn.

– Kontrollerna visar vad som betraktas som normalt alternativt avvikande.

Vissa barn tränas

Hon anser att kontrollerna utgör en form av maktutövning.

– Vissa föräldrar tränar sina barn inför fyraårskontrollen för att barnen ska klara den, berättar Helena Hörnfeldt.

Sådan förberedelse förekommer även i en del bostadsområden med socioekonomiska problem. Där har man inom ramen för särskilda språkförskolor tränat barn inför kontrollerna, något som resulterar i färre anmärkningar.

Detta visar att kontrollerna inte kan ge korrekt information om barnens utveckling. Och enligt de uppföljningar som barnhälsovården har gjort kan de inte heller förutsäga framtida problem.

Helena Hörnfeldt har deltagit i kontrollerna på flera vårdcentraler och intervjuat såväl sjuksköterskor som föräldrar. Dessutom har hon studerat hur barns utveckling betraktats historiskt, sedan kontroller infördes i USA och Storbritannien på 1920-talet.

– Jag är mest förvånad över kontinuiteten i synen på barnen och deras färdigheter, säger Helena Hörnfeldt. Ännu dominerar ett stadietänkande, där vi matas med bilder om att barnet ska krypa vid en viss ålder och tala vid en viss ålder och så vidare. Dessa modeller utvecklar normer för hur barn ska vara.

Befäster normer

Barnhälsovårdens statistik visar att i vissa invandrartäta områden är det många barn som inte klarar kontrollerna, vilket har setts som ett problem. Kulturkrock är dock ett ord som Helena Hörnfeldt vill undvika.

– Begreppet kultur kan vara problematiskt. Det kan resultera i stigmatisering av resurssvaga områden.

Hon menar dock att resultat som att många pojkar med utländsk bakgrund i storstädernas förorter inte klarar fyraårskontrollen säger mer om normerna för den goda barndomen än om verkliga brister i dessa pojkars hem. Normerna om den goda barndomen bygger på föreställningar i den välutbildade västerländska medelklassen. Det handlar till exempel om att man tycker att det är viktigt att läsa sagor för barnen på kvällen och inte låta dem se för mycket på tv.

– Barnavårdsmyndigheterna är välvilliga, säger Helena Hörnfeldt, men de kan exkludera och marginalisera grupper genom att låsa fast kategorier som problematiska. Det blir en stämpel som fastnar.

Viktigt fånga problem tidigt

Alla håller inte med om Helena Hörnfeldts bild av fyraårskontrollen. Margaretha Magnusson är barnsjuksköterska och forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Hon tycker att Helena Hörnfeldts kritik skjuter över målet.

– Det är bättre att ha god hälsa än dålig, säger hon. Syn- och hörselproblem bör uppmärksammas i god tid liksom vissa hormonrubbningar. Även saker som kraftig övervikt eller oförmåga att kontrollera blåsa och tarm är det viktigt att observera i tid. Då kan man hjälpa barnet, oavsett etnisk bakgrund.

Dessutom anser Margaretha Magnusson att kunskap om olikheter inom samhället är viktigt. Först då går det att bekämpa sociala och medicinska problem. Fyraårskontrollerna kan vara en viktig pusselbit för att förstå hur samhället fungerar och hur klyftor uppkommer.

– Det är sant att de inte ger några större indikationer på framtida problem, och därför har man tagit bort många utvecklingspsykologiska moment. En sådan förändring i kontrollen visar att maktutövningsaspekten inte är den centrala.

Alla barn i Sverige genomgår så kallad fyraårskontroll. Enligt de nationella riktlinjerna från 1991 ska syn och hörsel kontrolleras.

Tankeväckande om sömn

Bokanmälan: Tankeväckande om sömn

Var femte svensk lider av sömnproblem som kan kopplas till sjukdomar som övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdom och depression.

Sömn 2009 är den första i en serie årsböcker om sömn. Boken är en antologi, skriven av elva svenska sömnforskare. I sexton fristående bidrag beskriver forskarna olika aspekter av sömn och sömnproblem.

Vissa kapitel är extra tankeväckande, om hur vi lever så aktiva liv att vi inte har tid att sova, hur sömnproblem påverkar oss och vad god sömnkvalitet innebär. I boken finns även råd om sömnhygien och ett självskattningstest för sömnighet.

Kapitlen om de psykologiska faktorerna bakom sömnbrist, snarkningar och sömnapné samt sömnproblem hos barn är bokens höjdpunkter.

Det märks dock att boken är skriven av forskare, och ett minus är att den är så dåligt korrekturläst.

Läsningen störs av felformulerade meningar och formmässig inkonsekvens mellan kapitlen. Det är synd.

Var femte svensk lider av sömnproblem som kan kopplas till sjukdomar som övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdom och depression.

Inget förnuft utan känslor

Förnuft och känsla är sammanbundna utan att kunna skiljas åt. Så ser den ­moderna vetenskapen på ­människans inre liv. Utan känslor krymper förnuftet, och tankarna far kors och tvärs utan riktning och mål.

Fyraåringen håller för ögonen, hans jämnåriga kompis tuggar på sina flätor medan en ett år äldre pojke klappar den kritvita sötsaken framför honom på bordet som om det var hans lilla nalle.

Chefer väljer bort feta

Svenskarna blir allt fetare.

Sedan början av 1980-talet har andelen överviktiga i befolkningen fördubblats från 5 till 10 procent. En ny rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering vid Uppsala universitet visar att överviktiga personer associeras med lägre prestationsförmåga. I studien ingick drygt 500 svenska arbetsgivare och rekryterare.

- Våra resultat visar att särbehandling i anställningsprocessen inte behöver vara ett medvetet val, säger nationalekonomen Dan-Olof Rooth vid Högskolan i Kalmar.

Omkring 700 000 svenskar i åldrarna 16-84 år är feta, enligt Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsvanor. Fetma räknas ut med hjälp av BMI (body mass index), där ett BMI på 30,1 eller mer definieras som fetma. Det innebär att en person som är 1,75 lång måste väga mer än 95 kilo för att räknas som fet.

Mest ökar fetman bland unga kvinnor, bland arbetare och i glesbygden. Orsaken till den snabba ökning kan inte sökas i ärftliga faktorer utan i livsstil.

Sedan början av 1980-talet har andelen överviktiga i befolkningen fördubblats från 5 till 10 procent.

Bokanmälan: Viktig bok om stort problem

Vetenskapsjournalisten Miki Agerberg presenterar en gedigen genomgång av vad fetma är och vem som drabbas (svaret nu för tiden är "alla", även människor i utvecklingsländerna).

Han beskriver forskning om både biologiska och kulturella mekanismer bakom övervikt - från hur hjärnans belöningssystem fungerar till hur olika människor ser på mat och måltider. Han nystar också i hur det ser ut framåt vad gäller läkemedel mot fetma.

Författaren förtydligar att ansvaret inte enbart är individens. Barn kan inte lastas för vare sig sitt genetiska eller kulturella arv. Därför är det intressant att läsa om pågående projekt där eldsjälar försöker stävja ungas viktuppgång genom handfasta projekt i skolan, som magrare mellanmål och mer skolgymnastik. Det är så mycket effektivare att hindra någon från att bli fet än att försöka ändra invanda mönster hos en 45-åring med nyupptäckt metabolt syndrom.

Han beskriver forskning om både biologiska och kulturella mekanismer bakom övervikt - från hur hjärnans belöningssystem fungerar till hur olika människor ser på mat och måltider.

Annons
Subscribe to övervikt