Annons

partikelfysik

Omslaget på F&F 3/1993 visar hur en reaktion skulle kunna se ut där en Higgspartikel bildas. Partikeln skapas i en kollision mellan en elektron och en positron i mitten av bilden. Artikeln i tidningen skrevs av Lars Bergström och Erik Johansson, båda forskare i fysik vid Stockholm universitet. ”Kanske kommer vi att hitta Higgspartikeln redan i år” står det förhoppningsfullt intill artikeln. Det skulle dröja ytterligare nästan 20 år.
Kosmisk strålning är ett samlingsnamn på de rymdpartiklar som ständigt bombarderar jorden från alla håll. De kan ha energier miljontals gånger högre än vad vi själva kan åstadkomma i acceleratorer på jorden. Den höga energin gör de kosmiska partiklarna till perfekta budbärare i rymden. Men deras källa har förblivit ett mysterium. En stor del av den radioaktiva strålning som människor utsätts för på jorden utgörs av just kosmisk strålning. Som tur är kommer de energirikaste partiklarna sällan ända ner till marken. Vi skyddas av jordens atmosfär och magnetfält, men för framtida rymdfarare är...
Framtiden går inte att förutsäga, det är helt säkert enligt den amerikanska fysikern Michio Kaku.
För första gången har forskare lyckats beräkna protonens massa utifrån kvantmekanikens grundläggande ekvationer. Den väger 1,67x10 –27 kilo, en biljondel av en biljondel av ett gram.
Det finns inget tvivel om att Darwins förklaring är den korrekta när det gäller livets utveckling här på jorden.
Vi astronomer har länge känt till att den materia som lyser starkt nog för att synas i våra teleskop bara utgör några få procent av den samlade massan hos universums materia.