Annons

språkforskning

Roboten DeeChee fick ett bibliotek med de cirka 40 000 stavelser som används i engelska, men inte någon information om hur de kan kombineras till ord. Den kunskapen fick roboten i stället skaffa sig på egen hand, genom korta dialoger med människor som hade uppmanats att prata med DeeChee som om hon vore ett litet barn. I början av varje samtal spottade DeeChee ur sig obegripliga ljudkombinationer och uppfattade bara människans tal som en lång ljudsekvens. Men genom att lyssna på personen på andra sidan bordet lyckades DeeChee successivt bilda riktiga ord genom att kombinera de mest använda...
Länge var konsten att laga mat något man lärde sig av sin mor, svärmor eller mormor. Den fördes vidare genom muntlig tradition, från en äldre generation till en yngre. Det talade språket åtföljdes av handfasta demonstrationer: de kunniga visade och berättade, de okunniga lyssnade och gjorde efter. Men i slutet av 1600-talet började svenska husmödrar i burgna hem att samla matrecept i särskilda hushållsböcker. Där blandades recept på medvurst och syltade riskor med instruktioner för hur man gör fisklim och sårsalva. Den som försöker laga någon av rätterna i dag kommer att stöta på svårigheter...
”Undersökt i svenskan av ny ledamot.” Julkalenderns fjärde ledtråd hade bara legat ute i 28 minuter när den 46-årige F&F-läsaren och manusförfattaren Urban Jönsson från Ronneby skickade in rätt svar:
Sök på ”hållbar utveckling” på Google, och du får miljontals träffar. Men vad betyder ett uttryck som ingen kan vara emot?
Erik Falk, forskare i nordiska språk vid Uppsala universitet, har i sin doktorsavhandling undersökt skällsordens funktion i 1630-talets Uppsala. Underlaget är domstolsprotokoll från rådhusrätten och universitetets styrelse. Hur förolämpade man varandra förr? Det var andra tabuområden än nu. Många av dagens tillmälen handlar om hygien och övervikt – saker som var mindre viktiga på 1600-talet. Uttryck för att någon är dum i huvudet var också ovanliga då; rumpoxe är ett av få exempel. Desto värre var det att förolämpa någon för ett handikapp eller för att personen var dåligt klädd, vilket var...
– Ta bara ett ord som risk, säger Kristiina Savin vid Lunds universitet. Vi kan självklart relatera till det i dag, men begreppet bygger ju på statistik och sannolikheter. Ett sådant tänkande tog form långt senare. Hon har forskat om begrepp som lycka under stormaktstiden, och analyserat allt från brev och dagböcker till predikningar och nyhetstryck, med fokus på hur man förhöll sig till det vi i dag kallar för risk och olycka. – Det man talade om var fru Fortuna, säger hon. Det var det ord som stod för den ständiga växlingen mellan lycka och olycka. Att vara lycklig i dagens bemärkelse var...