Annons

stjärnor

Vi vet att fluor bildas i kärnprocesser inuti åldrande stjärnor av samma typ som vår sol. Frågan är om denna process räcker till för att förklara halten av fluor eller om en ytterligare, mer dramatisk fluorproducent behövs. Astronomer har, baserat på teoretiska beräkningar, föreslagit att neutriner under supernovaexplosioner kan bilda stora mängder fluor vid kollisioner med atomkärnan hos grundämnet neon. Hur mycket fluor finns det då i rymden? Ett par amerikanska astronomer har nyligen studerat över 50 stjärnor som innehåller den giftiga gasen vätefluorid. Att andas in den på jorden kan få...
I en kvarts sekel har nu rymdteleskopet försett forskare och oss alla med unika bilder av vår kosmiska omgivning. Jubileet firas med en bild av stjärnhopen Westerlund 2 som ligger i stjärnbilden Kölen på södra stjärnhimlen. Den stora hopen i vitt i bildens centrum består av närmast 3 000 stjärnor. Den upptäcktes på 1960-talet av den svenska astronomen Bengt Westerlund med Uppsala universitets teleskop på Mount Stromlo i Australien. I stjärnhopens centrum trängs de unga stjärnorna som hör till Vintergatans hetaste, ljusaste och tyngsta. De formar det bråkiga landskapet omkring med sin extremt...
Det krävdes observationer med mycket känsliga teleskop för att analysera resterna efter det man länge trott var ett ganska vanligt stjärnutbrott, en nova, för drygt 340 år sedan. Novan flammade upp den 25 juli 1670, inför ögonen på många av dåtidens astronomer, med Jan Hevelius i Danzig som en av de mest namnkunniga. Men det skulle dröja till 1980-talet innan astronomerna upptäckte spåren efter utbrottet, i form av ett tunt gas- och stoftmoln. Spåren var dock alltför svaga för att kunna undersökas närmare med dåtidens teknik. Nu, efter ytterligare nästan 50 år, har en grupp astronomer i...
Några hundra miljoner år efter big bang avslutades universums mörka tider. Då tändes de första stjärnorna. Nu kan forskarteamet bakom Plancksatelliten avslöja att det hände 550 miljoner år efter big bang, drygt 100 miljoner år senare än vad som angavs förut. Skillnaden kanske inte är så stor jämfört med universums 14 miljarder år långa historia, men för astronomer innebär detta att det blir lättare att få ihop teorierna om tidig stjärnbildning. I tre år, med start 2009, mätte Plancksatelliten universums bakgrundsstrålning. Den strömmar mot oss från alla håll i rymden och är det första ljus...
Vi kan se dem med blotta ögat under mörka höst- och vinternätter – Plejaderna, eller Sjustjärnorna, i Oxens stjärnbild. Allra bäst syns de sex starkast lysande stjärnorna. Om det är riktigt mörkt och klart kan man utan kikare se tio av de ungefär hundra stjärnorna som ingår i den öppna stjärnhopen. De är unga, och har hållit ihop i cirka hundra miljoner år. Deras låga ålder har dock förbryllat astronomerna, för den går inte ihop med avståndet på 392 ljusår, som den europeiska satelliten Hipparcos en gång har mätt upp. På det avståndet borde Plejaderna enligt den så kallade stjärnteorin stråla...
Amerikanska astronomer har hittat en stjärna bara 7,2 ljusår från solen. Det gör den till solens granne nummer fyra. Närmast solen finns stjärntrion i Alfa Centauri-systemet, cirka 4 ljusår bort. Att den nyfunna stjärnan inte upptäckts tidigare beror på att den är liten och mörk – en så kallad brun dvärg. En brun dvärg börjar sitt liv som stjärnorna, men saknar massa för att starta kärnreaktionerna och börja lysa. Den nyfunna stjärnan är den kallaste kända bruna dvärgen, med temperaturer ungefär som vid jordens nordpol. Ändå syns dess värmestrålning med teleskop känsliga för infrarött. Bilder...