Annons

Fossil efter rödalgen Ramathallus lobatus som levde för 1,6 miljarder år sedan. Cellerna är delvis uppradade i ”fontäner”. Bilden är 1,4 millimeter tvärsöver och visar rödalgen i genomskärning.

Bild: 
Therese Sallstedt, Naturhistoriska riksmuseet.

Är det här de allra första växterna?

Svenska forskare har hittat fossil efter 1,6 miljarder år gamla rödalger, ett nytt åldersrekord i växtvärlden. 

Författare: 

Publicerad:

2017-03-14

De äldsta kända spåren efter liv på vår planet är ungefär 3,5 miljarder år gamla. Det rör sig om enkla encelliga organismer utan cellkärna. Flercelliga organismer med cellkärna – eukaryoter – började bli vanliga så sent som för 600 miljoner år sedan, under den så kallade kambriska explosionen. Men det finns sällsynta exempel på arter som är avsevärt äldre.

Rödalgen Bangiomorpha pubescens är en flercellig eukaryot som fanns redan för 1,2 miljarder år sedan. Den här växten är så gammal att den ställer till det för forskare som försöker reda ut de flercelliga organismernas evolution. Nu har svenska forskare flyttat rödalgernas uppkomst ännu längre tillbaka i tiden. De har identifierat två arter som enligt forskarnas analyser levde för 1,6 miljarder år sedan, vilket innebär att dessa tar över titeln som de äldsta kända växterna.  

– De arter vi har upptäckt, som alltså är 400 miljoner år äldre än Bangiomorpha, visar att man verkligen måste ta de här tidiga arterna på allvar och inse att avancerade flercelliga organismer fanns på plats långt före den kambriska explosionen, säger Therese Sallstedt, geobiolog vid Naturhistoriska riksmuseet och en av forskarna bakom upptäckten.


Röntgenbild av den trådformade rödalgen Rafatazmia chitrakootensis som fanns för 1,6 miljarder år sedan. De gröna strukturerna är delar av kloroplasterna, där fotosyntesen ägde rum. Fossilet är 0,5 millimeter långt, färgerna är inte autentiska.  

Bild: 
Stefan Bengtson, Naturhistoriska riksmuseet.

De nyupptäckta rödalgerna är inbäddade i fossila mattor av cyanobakterier, stromatoliter, som kommer från en fosfathaltig bergart i Indien.

– Fosfat är ett mineral som kan bevara fina strukturer och därför har vi kunnat studera hur cellerna såg ut inuti.

En av arterna, som har döpts till Rafatazmia chitrakootensis, var trådformig och mikroskopiskt liten. Inuti cellerna kan man se skivformade strukturer som ingick i kloroplasterna, som sköter fotosyntesen.

Den andra arten, Ramathallus lobatus, var stor nog att kunna ses med blotta ögat.

­– Den bildade bulliga kolonier och cellerna var ordnade på ett sätt som är karaktäristiskt för rödalger som finns i dag.

Upptäckten, som har publicerats i Plos biology, indikerar att de flercelliga eukaryoternas utveckling tog fart långt tidigare än vad man tidigare trott. Men om dessa organismer var vanliga redan för drygt en miljard år sedan – eller om Therese Sallstedt och hennes kollegor har hittat några av de allra första arterna som uppstod – är svårt att svara på eftersom det är så ont om fossil från den här perioden. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar