Annons

Arten Tiktaalik roseae var en länk mellan fiskarna och de första fyrfota landdjuren. Nya rön indikerar att dess ögon var anpassade för jakt på byten som levde på land – T. roseae jagade alltså på samma sätt som krokodilerna

Bild: 
Malcolm A. MacIver, 2017

Därför kunde ryggradsdjuren börja leva på land

Det var inte lemmar som var förutsättningen för ryggradsdjurens utveckling från vattenlevande till landlevande arter. Det som krävdes var bättre ögon.

Författare: 

Publicerad:

2017-03-09

De första landlevande ryggradsdjuren uppstod för ungefär 385 miljoner år sedan. Ett amerikanskt forskarteam har studerat fossil och gjort datasimuleringar av ryggradsdjurens evolution. Analyserna visar att det skedde en mycket snabb utveckling av ögonen precis innan de första landlevande arterna uppstod. Ögonens storlek tredubblades och de flyttade från sidorna till huvudets ovansida – och detta ägde alltså rum medan arterna fortfarande levde i vatten. Forskarna menar att en förbättrad syn var själva förutsättningen för klivet upp på land.

– I vatten kan man bara se saker på kort avstånd och stora ögon förbättrar inte synförmågan nämnvärt. Men på land medför stora ögon kraftig förbättring av synen, säger Malcom MacIver, professor i biomedicinsk teknik vid Northwestern University i USA och en av forskarna bakom studien, som har publicerats i Pnas.

Den förbättrade synen medförde att de vattenlevande ryggradsdjuren kunde se leddjur, exempelvis tusenfotingar, på land och sträcka sig eller hoppa för att nå dessa byten från vattnet, en jaktmetod som påminner om krokodilernas. Landlevande kryp var en outnyttjad och riklig resurs – och när ryggradsdjuren väl kunde se och jaga dessa djur, så började en gradvis anpassning till ett liv på land. Lemmar utvecklades, men detta hände alltså efter det att synen hade förfinats. Den förbättrade synen har också bidragit till utvecklingen av tankeförmågan, menar forskarna

– När man bara ser byten eller fiender på riktigt nära håll så måste man alltid reagera blixtsnabbt. Men när man börjar kunna se dem på långt avstånd så finns det förutsättningar för att göra avvägningar och att välja mellan olika handlingar, säger Lars Schmitz, paleontolog och docent vid Claremont McKenna, Pitzer, och Scripps Colleges som också har deltagit i studien.

Det har tidigare förslagits att livsvillkoren i haven försämrades och att detta medförde att vissa ryggradsdjur tvingades anpassas till ett liv på land. Det kan ha handlat om ökande temperaturer, för låga syrenivåer eller kanske för höga salthalter. Den teori som presenteras av det amerikanska forskarteamet – att det var de rikliga resurserna på land som lockade upp ryggradsdjuren ur vattnet – är också gammal. Men att detta krävde en snabb och omfattande evolution av ögonen är en helt ny tanke, som sannolikt kommer att debatteras flitigt framöver.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar