Annons

Drygt två tredjedelar av alla tillfrågade underskattade sin relativa inkomst med mer än 10 procentenheter.

Bild: 
Istock

Du har högre lön än du tror

Eftersom vi vet så lite om löneläget i Sverige så tror vi att många andra tjänar mer än de gör. Detta påverkar synen på fördelningspolitiken.

Författare: 

Publicerad:

2014-10-02

Tjänar man mer än 38 000 i månaden tillhör man de 10 procent som tjänar mest, enligt SVT:s inkomstpejl. Det betyder att 90 procent av befolkningen i Sverige tjänar mindre än 38 000 i månaden. Men de flesta vet inte var deras egen lön ligger på en sådan inkomstskala, och placerar sig i regel för lågt.

– Vi tror att andra tjänar mer än vad de faktiskt gör, säger Johanna Möllerström, som är forskare vid George Mason University i Virginia, USA, samt nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning.

Hon har tillsammans med sina kolleger frågat 4 500 vuxna svenskar om hur många procent av Sveriges befolkning de trodde hade sämre årsinkomst än de själva. Bland de svarande visade det sig att 68 procent underskattade sin placering med mer än 10 procentenheter – och bara 6 procent överskattade sin inkomst med mer än 10 procentenheter.


Var i löneligan hamnar du? SVT:s inkomstpejl är baserad på 2012 års taxerade inkomster för alla i Sverige mellan 15 och 99 år.
Källa: Sveriges television

Det visade sig även att kvinnor underskattar sin lön mer än män.

– Vi vet inte riktigt varför vi underskattar våra relativa löner så stort. I exempelvis USA överskattar många sin relativa inkomst, säger Johanna Möllerström.

Efter några månader fick undersökningsgruppen uppföljande frågor om sina politiska preferenser, och hälften fick även korrekt information om var de egentligen befann sig på inkomstskalan. Det visade sig att de som fick veta att de tjänade mer, relativt sett, minskade sitt stöd för en omfördelningspolitik.

– Man tjänar mindre på omfördelningspolitik ju större inkomst man har, säger Johanna Möllerström. Så krassa är vi. Och detta kommer fram i vår studie.

Enkelt uttryckt: om man tror att man är låg- eller medelinkomsttagare, så gynnas man av en omfördelningspolitik, men om man upptäcker att man är höginkomsttagare, så inser man att man sannolikt inte gynnas personligen.

Vi vet alltså inte var vi ligger i inkomstligan, och detta påverkar våra politiska preferenser. Ska vi prata mer om löner med varandra?

– Tja, det är väl aldrig fel, säger Johanna Möllerström. Men att prata mer om pengar med sina vänner och grannar hjälper troligen inte eftersom de flesta då mest skulle prata med dem som tjänar ungefär som de själva. Däremot är det väl bra att ta del av databaser eller offentlig information om det generella löneläget.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

4

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Notera att resultatet är helt drivet av personer som redan har högeråsikter, något som inte nämns ovan.
http://blog.svd.se/ledarbloggen/2014/10/03/kommentar-och-svar-om-inkomst...

Men detta med partitillhörigheter står det inget om i notisen, som är just en notis - där de övergripande resultaten presenteras i all korthet.

Sen kommentar: Undersökningen skulle visa hur uppfattningen om relativ egen lön påverkar politiska åsikter. Det gör den. Men den har stora brister som underlag för helt andra slutsatser, t ex hur god uppfattning om egen relativ lön man har. Ex: Svaret är beroende på uppfattningen om andelen unga (löneuppgifterna avseer även 15-åringar). Så artkeln drar för långtgående slutsatser helt enkelt, sanna eller osanna.

Löneuppgifterna om 15-99-åringar i artikeln härrör från SVT:s inkomstpejl, som vi på redaktionen länkade till för att tydliggöra frågan. Den har dock inte använts av forskarna, som har andra, betydligt mer förfinade metoder. /Henrik Höjer

Lägg till kommentar