Annons
Bild: 
Nasa

De svarta hålens slängdans ger Nobelpris i fysik

När två svarta hål dras ihop till ett får deras tyngdkraft rumtiden att gå i vågor. Gravitationsvågorna förutsägs av Einsteins relativitetsteori, och kunde fångas upp för första gången i september 2015.

För bara lite mer än två år sedan stod en typ av antenn redo på två platser i USA. Mätningarna hade inte ens officiellt dragit igång, men testmätningar pågick. Då kom signalen som forskare arbetat i 50 år för att kunna upptäcka. Mer än en miljard ljusår bort hade två svarta hål i vild slängdans kring varandra kommit så nära att de föll in i varandra och blev till ett. Det orsakade vibrationer i själva rumtiden, gravitationsvågor som efter en lång färd genom rymden nådde fram till jorden hösten 2015 och fångades upp i anläggningen.

Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne belönas med Nobelpriset i fysik 2017 för sina insatser som ledde fram till den första observationen av gravitationsvågor. Det var kanske ett av de mest förväntade och förhandstippade Nobelprisen genom tiderna.

– Ja, det har varit en samstämmighet bland forskare i allmänhet, säger Per Carlsson, som är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Varje nytt sätt att studera universum har lett till nya insikter och oväntade upptäckter. Gravitationsvågorna har redan kunnat avslöja att det finns en typ av svarta hål som aldrig tidigare har observerats. När vågorna nu kan fångas upp har det gett forskarna ett nytt sinne att utforska universum med.

Läs mer om gravitationsvågor i vårt reportage från den europeiska gravitationsvågsantennen Virgo: Här kan forskarna se hur rumtiden skälver.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar