Annons

Drönaren flyger på egen hand runt vindkraftverket och tar bilder från alla vinklar. 

Bild: 
Luleå tekniska universitet

Drönaren kollar vindkraftverket på egen hand

Ett vindkraftverk behöver inspekteras. Istället för att en människa ska klättra upp i tornet går uppdraget till en drönare som sköter det på egen hand.

Författare: 

Publicerad:

2017-06-01

Många platser är besväriga och rent av farliga att komma åt för inspektioner. Vindkraftverk är ett exempel. Forskare vid Luleå tekniska universitet utvecklar teknik för att obemannade flygande farkoster – drönare – ska kunna utföra uppgiften helt på egen hand.

Det första lyckade försöket har gjorts vid ett av Skellefteå krafts vindkraftverk i Bureå i Västerbotten.

– Drönaren fick i uppgift att flyga runt och ta bilder från alla vinklar så att det går att upptäcka om det är sprickor eller andra fel på vindkraftverket, säger Emil Fresk, en av forskarna inom robotik och automation som deltar i projektet.

Drönare används redan i många sammanhang, till exempel för att inventera skog eller skapa 3d-kartor. De styrs då av en pilot.

Men med Luleåforskarnas system behövs ingen pilot för att styra drönaren.

– Vi programmerar uppdraget. Sedan är det bara att trycka på knappen så sköter den allt på egen hand, säger Emil Fresk.

Utmaningen är att drönaren måste veta exakt var den befinner sig i luften. Det för att kunna flyga tillräckligt nära vindkraftverket för att ta detaljerade bilder utan att krocka.

Eftersom gps i det här fallet inte ger tillräcklig noggrannhet har forskarna utvecklat ett eget system. Det bygger på sändare som placeras på marken och som gör att drönaren vet på centimetern när var den befinner sig.

Emil Fresk LTU

Emil Fresk, en av forskarna i projketet.

Bild: 
Luleå tekniska universitet

Lokaliseringssystemet har resulterat i avknoppningsföretaget Widefind och Emil Fresk hoppas att tekniken ska komma till användning inom många områden i framtiden.

Förutom inspektion av vindkraftverk kan det röra sig om att kontrollera kraftdammar och höga skorstenar.

Flera drönare kan också samarbeta om ett uppdrag.

– Det gör att uppdraget går snabbare och kan klaras av utan batteribyten, säger Emil Fresk.

Forskningen om atuonoma drönare sker inom ramen för Eu-projektet Aeroworks.En film från försöken finns här.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar