Annons
Galileo-satellit

Fullt utbyggt ska Galileo-systemet bestå av 24 satelliter plus 6 reservsatelliter.

Bild: 
Esa

Europas svar på GPS i drift

Efter 17 år av utveckling är Europas eget system för satellitnavigering i gång. Galileo ska minska beroendet av militära system som GPS.

Författare: 

Publicerad:

2016-12-19

Många har i dag svårt att navigera utan GPS. Det få kanske vet är att GPS (Global Positioning System) drivs av USA:s militär. Även det andra stora systemet för satellitnavigering, ryska GLONASS (Global Navigation Satellite System) är militärt.

Men nu finns ett europeiskt alternativ. EU-kommissionen och den europeiska rymdorganisationen ESA har nyligen sjösatt Galileo.

– Det är en otroligt viktig infrastruktur. Vi kan inte alltid lita på att vi har tillgång till GPS, säger Robert Lundin på Rymdstyrelsen.

Än så länge består Galileo av 18 satelliter som snurrar runt jorden och skickar ut exakt information om tid och position med hjälp av radiovågor. Det räcker ännu inte för att ge full täckning, utan signalerna måste kompletteras med GPS. Helt självständigt blir Galileo först år 2020, då alla de 30 satelliterna ska ha placerats i sina omloppsbanor.

– Det betyder att Europa för första gången får tillgång till ett civilt system som vi själva styr över, säger Robert Lundin.

Hitills finns få mottagare för Galileo på marknaden men i takt med att systemet byggs ut väntas allt fler mobiltelefoner och andra apparater förses med gårdvara som kan ta emot signalerna.

Till 2018 ska det bland annat finnas mottagningsmöjlighet för Galileo i alla nya bilar typgodkänds i Europa.

På sikt kommer de flesta telefoner och andra apparater ha chip som klarar alla navigeringssystem. Det gör att täckningen kommer att bli betydligt bättre, till exempel i städer där hus kan skymma sikten mot himlen.

Galileo ska också göra det lättare att hitta försvunna personer till havs eller i bergen eftersom satelliterna ingår i ett internationellt satellitbaserat räddningsprogram. Enligt EU-kommissionen ska tiden för att lokalisera en person kunna gå från timmar till tio minuter.

Europeiska myndigheter får tillgång till en säker, krypterad version som ska kunna användas till exempel vid olika krissituationer.

Utvecklingen har dock varit kantad av ekonomiska och tekniska problem. När EU-kommissionen först stakade ut projektet 1999 låg budgeten på knappt tre miljarder euro och Galileo skulle tas i drift 2008. Prislappen för EU:s skattebetalare har senare stigit till tio miljarder euro.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar