Annons

Sveriges kanske mest hatade fågel, mellanskarven, verkar göra nytta som fröspridare. 

Bild: 
istock

Fiskätande fåglar sprider växter

Skarvar äter bara fisk men kan trots det sprida växter till nya miljöer. Det beror på att vissa av bytesfiskarna har frön i magen, som kan gro efter det att skarven har kräkts upp fiskresterna. 

Författare: 

Publicerad:

2017-10-12

Fåglar som lever av andra djur måste göra sig av med osmältbara delar från bytena, som ben, fjädrar och insektsvingar. Dessa kommer ut via gapet i form av tätt packade klumpar – så kallade spybollar.

Ett internationellt forskarteam har undersökt innehållet i skarvars spybollar som samlats in i Sverige, Danmark och Nederländerna. Merparten av spybollarna kom från underarten mellanskarv.

Skarvar äter framförallt fisk, så spybollarna innehåller mest fiskrester. Men en tredjedel av de undersökta spybollarna innehöll också frön från växter. Fröna kommer från magarna på de fiskar som skarvarna äter. Forskarna fann frön från ett 20-tal växtarter. Både land- och vattenväxter var representerade. 

En femtedel av spybollarna innehöll levande ryggradslösa djur, som också kom från fiskarnas måltider. Det var svamp- och mossdjur samt vattenloppor – som alla har ett skyddande vilostadium. På så sätt kan de överleva i den frätande magmiljön.

Forskarna planterade frön från spybollarna och flera av dem grodde, bland annat frön från vägmålla, blåmålla och blåsäv, arter som trivs i strandnära miljöer. Forskarna lyckades också få liv i mossdjur, som kom från spybollarna.

Vissa växter och ryggradslösa djur klarar alltså att bli uppätna av fiskar, som i sin tur blir uppätna av skarvar. Det visar att fiskätande fåglar – via sina spybollar – kan sprida växter och smådjur.

En skarv producerar en spyboll per dygn och kan flyga flera mil när den letar fisk – och en skarvkoloni kan innehålla flera tusen individer.

– Det innebär att en skarvkoloni sannolikt sprider en stor mängd växter och ryggradslösa djur inom närområdet under häckningen, säger Maria Ovegård , miljöanalytiker och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, och en av forskarna bakom den nya studien.

Utanför häckningssäsongen rör sig skarvarna över stora ytor och skulle då kunna sprida arter till helt nya platser och miljöer.

– Men det är något vi bara kan spekulera om i dagsläget.

Arter med en begränsad spridningsförmåga har ofta bestånd som är uppdelade i mindre grupper, som har lite kontakt med varandra. Djur som skarvar kan gynna sådana arter genom att flytta individer mellan bestånden och till nya platser, vilket förbättrar arternas överlevnadschanser över tiden.

Enligt forskarna bakom studien, som har publicerats i Biology Letters, förutspådde Darwin att fiskätande fåglar kan sprida frön och småkryp på det här viset, men att det fram tills nu har saknats ordentligt vetenskapligt stöd för det. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar