Annons
Facebook

Det senaste året har många menat att vi konsumerar medier i bubblor av likasinnade. Men medieforskare menar att detta inte stämmer. 

Bild: 
Istockhpoto

Forskare: Filterbubblan är en myt

Flera forskare avfärdar idén om att vi lever i olika mediala filterbubblor och att detta skulle vara ett växande problem.

Författare: 

Publicerad:

2017-11-16

– Nej, filterbubblor finns inte, säger Annika Bergström som är medieforskare och undersökningsledare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

– Om det skulle finnas filterbubblor idag så har de nog alltid funnits. Men det finns ingen forskning som tyder på att vi skulle vara mer benägna att idag omge oss med åsikter som bekräftar oss eller våra åsikter. Vi har alltid valt vänner, sammanhang och aktiviteter som bekräftat oss. Och morgontidningar, för den delen, säger hon.

Annika Bergström ser dock inga som helst tecken på att detta skulle ha ökat i och med digitaliseringen under 2000-talet.

– Men det finns många studier som vittnar om att människor i allmänhet får mer varierad information via nätet och sociala medier.

Annika Bergström menar att det säkert finns enstaka individer som hittar bekräftelse på nätet på ett nytt sätt, men hon menar att detta inte är något utbrett fenomen.

– En bubbla är ju tät, säger Annika Bergström. Men över sociala medier så läcker det in. Det kan vi ju alla se. Men ser ju vad vänners vänner gillar. Det är mycket svårt att isolera sig online.

På frågan om varför det pratas så mycket som filterbubblor svarar hon:

– Vissa buzzwords bara sätter sig. Om de sedan stämmer är ju en annan sak. Jag har följt medieforskning länge men har aldrig sett någon skarp definition av filterbubblor eller någon vetenskaplig studie som bekräftar att de skulle vara annorlunda i det digitala medielandskapet än tidigare.

Hon berättar även om en intervjustudie där respondenterna säger att nyheter via sociala medier gett dem ett bredare perspektiv. De ser helt enkelt fler nyheter och källor via sociala medier – Facebook och Twitter hade helt enkelt diversifierat nyhetsflödet för respondenterna.

En annan forskare som kritiserat idén med filterbubblor är Jesper Strömbäck, som är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet. Han konstaterar att ”nyhetsprogrammen i TV och radio når ut brett och till människor vars åsikter och partisympatier skiljer sig åt” i den nyutkomna forskarantologin När makten står på spel. Där har han analyserat nyhetskonsumtionen i Sverige under valrörelserna 2014. Beträffande dagstidningarna så ser man en viss koppling mellan partisympatier och tidningspreferens, men detta är ju inget nytt.

Vad gäller sociala medier så använder bara runt 20 procent av Facebook- och Twitteranvändarna sina konton för att följa personer med samma åsikter som de själva. Det är alltså en liten minoritet som använder sociala medier för politiska syften. Enligt Demokratipanelen, skriver Jesper Strömbäck, så finns det en grupp på strax under tio procent av användarna som regelbundet endast följer likasinnade. ”Det finns med andra ord mycket lite som tyder på att människor […] isolerar sig från utmanande information.”

– Nej, det finns inte så mycket forskningsstöd för detta med filterbubblor, säger även Peter Dahlgren, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Det verkar mest vara en mediegrej.

Han menar att människor i regel tar del av många typer av information, och att internet snarast har gjort oss mer öppna för olika typer av källor.

– Det finns inget som tyder på att stora grupper skulle isolera sig på internet, säger han.

Peter Dahlgren bygger sina resonemang på flera studier i flera länder där man undersökt medievanor.

– Det finns även exempel på att man inom politiska grupper på sociala medier delar ”motståndarnas” länkar för att peka finger åt dem. Men likafullt så sprids information från andra grupper på detta sätt, säger han.

Han berättar att begreppet ”filterbubbla” kom från en bok från 2011 men fick stort genomslag för drygt ett år sedan när Donald Trump blev president i USA.

– Talet om filterbubblor har lockat många – det låter som en bra förklaring till vår konsumtion av nyheter, men rent empiriskt håller det inte, säger Peter Dahlgren.

Varför har då talet om filterbubblor blivit så populärt?

– Det är en negativ beskrivning av verkligheten, och det som är negativt lägger vi vanligtvis större fokus vid, säger Peter Dahlgren. Och även medialt blir sådana negativa nyheter lättare spridda.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Boken utkom 2011...

Nu är det rättat!

Lägg till kommentar