Annons
Teckning på brittiska romer

Romer och resande i England. Teckning från 1894. 

Bild: 
Istockphoto

Många utbrott av våld mot romer och resande i Sverige

I en ny studie kartläggs ett antal utbrott av kollektivt våld mot romer och resande i Sverige under slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet.

Författare: 

Publicerad:

2017-02-28

Historikern Martin Ericsson har undersökt 17 fall av kollektivt våld mot romer och resande i Sverige under perioden 1872–1955. Ofta handlade det om att grupper av romer och resande fördrevs eller hindrades att slå sig ned i ett samhälle. Elva av fallen var riktade mot familjer som utpekades som ”tattare”, och de övriga sex var riktade mot ”zigenare”. Så gott som alla våldsutbrott skedde i södra Sverige, och de flesta skedde åren kring sekelskiftet, men fyra av dem skedde efter andra världskrigets slut.

– Under tiden kring sekelskiftet 1900 försökte många kringresande grupper bli bofasta i Sverige. Samtidigt försökte många kommuner till varje pris hindra inflyttning av fattiga människor som kunde belasta budgeten, säger Martin Ericsson, forskare i historia vid Lunds universitet. – Detta har inte bara drabbat romer och resande utan fattiga människor överhuvudtaget.

Han menar att de många våldsutbrotten kring just sekelskiftet ska ses som ett resultat av en flera hundra år gammal tradition av fientlighet mot romer och resande i kombination med att många kommuner ville hindra oönskade grupper att flytta in.

Ofta inleddes bråken efter ryktesspridning om bråk mellan någon från lokalsamhället och ofta nyanlända romer eller resande. Många gånger var männen som gick till angrepp beväpnade med käppar och påkar, men i några fall förekom även handeldvapen och knivar. I vissa fall angreps eller hotades även personer som inte var utpekade som ”tattare” eller ”zigenare”, utan som skyddade dem.

Vanligen fanns en grupp på ett dussintal män som var drivande i förloppen, men de följdes i regel av en större folkmassa som tittade på eller uppmuntrade dem.

Martin Ericsson har urskiljt två typer av händelser. Det handlade antingen om att angriparna frihetsberövade de utpekade familjerna och förde dem till polismakten, eller om att man drev ut den utpekade familjen från bygden. Hot, våld, skadegörelse, stenkastning, mordbrand, skottlossning och till och med dödsfall förekom.

– Ville man begå den här typen av brott så var det ganska enkelt. Polisen var svag på framför allt landsbygden, säger Martin Ericsson. Ofta hade gärningsmännen folk bakom sig, vilket förstås påverkade maktförhållandena.

I bara tre av de 17 dokumenterade fallen slutade det med fällande domar för gärningsmännen. Och i endast tre av fallen försökte polisen aktivt ingripa för att stoppa våldet; under exempelvis kravallerna utanför Gävle 1887 skyddade landsfiskalen personligen romerna och sände efter förstärkningar. I två av fallen var polisen uppenbart passiv – det mest kända är under Jönköpingskravallerna 1948 då ett beväpnat gäng under flera dagar angrep resande i staden, och polisens insats främst bestod i att skingra folkmassorna för att släppa fram spårvagnstrafiken. Först efter en vecka stoppades våldet. I flera andra fall verkar polisen snarast ha uppmuntrat våldet.

I lokalpressen stöddes aktionerna oftare än de fördömdes. Det kunde formuleras som att ”tattarna” hade sig själva att skylla på grund av sin ”asociala” livsföring. Våldsverkarna kunde beskrivas som att de ”befriat” orten.

Ett resultat är alltså att lokal press, polis och lokala myndigheter spelade stor roll för förloppens utveckling.

– Våld är den grövsta formen av diskriminering på en lång skala av orättvisor, säger Martin Ericsson. Men det finns alltid en väg som leder dit. Det spelar roll vad som sägs och vem som säger vad. Det börjar aldrig med våld – det börjar med ord. Det är en lärdom vi kan fundera på i dag.

Resultaten är publicerade i Historisk tidskrift.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar