Ny genteknik bannlyst i OS

Från och med årsskiftet förbjuder antidopningsbyrån Wada dopning med den så kallade gensaxen. Metoden kan höja prestationsförmågan – men knappast under vinter-OS i Sydkorea.

Publicerad
Längdskidäkare hör till de idrottare som i framtiden skulle kunna redigera sina gener för att dopa sig.
Bild: iStock

En mutation i en gen som kallas ACE är vanlig bland längskidåkare och andra uthållighetsidrottare. Den förekommer naturligt och höjer syreupptagningsförmågan.

– En sådan genförändring skulle kunna gå att införa på genteknisk väg hos den som inte har den, säger Magnus Lundgren, mikrobiolog på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet.

Metoden Crispr/Cas9 – även känd som gensaxen – ger helt nya möjligheter att redigera arvsmassan hos levande organismer. I dag pågår tidiga försök att använda den till att bota cancer. I förlängningen kan det bli möjligt att utveckla tekniken så att den har samma effekter som bloddopning, anabola steroider och andra förbjudna dopingmedel.

Om förändringen görs på en vuxen person påverkas bara en begränsad andel av kroppens celler, vilket går att upptäcka med genetiska tester. Men enstaka personer har helt naturligt olika genvarianter på skilda håll i kroppen. Det bäddar för bråk om tolkningen av framtida genetiska dopingtester.

 Magnus Lundgren tror inte att vi kommer att få se några fall av gendopning redan under vinter-OS i Pyeongchang, men däremot att frågan kan bli aktuell på längre sikt. Därför tycker han att Wada gör rätt i att förbjuda genredigering med Crispr/Cas9 redan nu.

– Om man inte föregriper utvecklingen så är risken stor för att genredigering blir standard inom vissa idrotter, åtminstone i vissa länder, säger Magnus Lundgren.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor