Optogenetik vässar uppmärksamheten

Genom att manipulera enskilda hjärnceller med ljus har forskare vid Karolinska institutet kunnat styra uppmärksamhetsnivån hos möss.

 

Publicerad
KI-forskaren Marie Carlén har genomfört studien tillsammans med bland andra optogenetikens skapare Karl Deisseroth.
Bild: Gustav Mårtensson

PV-celler, som utsöndrar proteinet parvalbumin, antas spela en viktig roll för kognitionsförmåga. I ett experiment har forskare vid Karolinska institutet använt optogenetik, som gör det möjligt att påverka enskilda neuroner med ljus, för att reglera aktiviteten i PV-cellerna hos möss. Därigenom har de kunnat öka och minska mössens uppmärksamhet. Forskarna lyckades även påverka uppmärksamheten genom att styra gammavågorna i prefrontala kortex, där PV-cellerna ligger.

Marie Carlén, som har genomfört studien tillsammans med bland andra optogenetikens skapare Karl Deisseroth, kallar möjligheten att förbättra kognitionen genom en enskild celltyp ”häpnadsväckande i ljuset av hjärnans komplexitet”. Enligt henne är PV-cellerna högintressanta för läkemedelsindustrin, med tanke på hur vanliga uppmärksamhetsproblem är vid diagnoser som schizofreni, adhd och autism. Resultaten har publicerats i tidskriften Cell.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor