Annons
This is a supercapacitor Rose from Laboratory of Organic Electronic, Linköping University.  CREDIT  Thor Balkhed

Rosen på labbet för organisk elektronik vid Linköpings universitet fungerar som en superkondensator som kan laddas upp och laddas ur.

Bild: 
Thor Balkhed

Rosen som kan lagra energi

Forskare i Linköping har lyckats förvandla en ros till ett energilager som kan laddas hundratals gånger.

Författare: 

Publicerad:

2017-02-27

Att det går att bygga in elektronik i levande växter visade forskare vid Linköpings universitet för första gången 2015. I stammen på en ros byggde de in elektroniska brytare och ett blad blev en primitiv skärm.

Nu har de gått vidare och tillverkat en ros som kan lagra energi.

– Vi har laddat den hundratals gånger med bibehållen prestanda, säger Eleni Stavrinidou, huvudförfattare till den nya forskningsartikeln i tidskriften PNAS.

Den snittade rosen har först fått suga i sig vatten med ett material som utvecklats speciellt för ändamålet av kemisten Roger Gabrielsson.

Materialet sprids genom vätskekanalerna till alla delar av växten. Samtidigt triggas kemiska reaktioner som gör att det främmande materialet sätts ihop till långa, elektriskt ledande trådar. Nätverket av ledande plasttrådar har förmåga att hålla kvar laddningar, precis som i en så kallad superkondensator som används för energilagring.

– Polymerisationen sker av sig själv inne i växten, säger Eleni Stavrinidou och tillägger att de ledande plasttrådarna inte verkar påverka rosen. Den klarar sig lika bra i en vas som rosor utan elektronik.

Vad kan detta då användas till?

– Det kan verka galet och forskningen befinner sig fortfarande i ett mycket tidigt skede, men vi ser flera praktiska tillämpningar framöver, säger Eleni Stavrinidou.

Energin kan driva sensorer eller små pumpar som mäter och frisätter signalsubstanser eller hormoner som styr växtens utveckling.

En annan idé är att bygga en bränslecell inne i en växt som omvandlar näringsämnen till elektricitet.

Forskningen leds av professor Magnus Berggren som 2012 fick 15 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för ”djärva och långsiktiga projekt”.

 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar