Annons
Solen, med ett stråk av hett plasma som sticker ut snett ned åt vänster.

Ett stort solutbrott av en typ som kallas koronamassutkastning. Denna solstorm missade jorden, men utkanten av den påverkade jordens magnetfält och orsakade norrsken den 3 september 2012.

Bild: 
NASA/Goddard Space Flight Center

Så skyddas samhället mot solstormar

En ny rapport pekar ut behoven av bättre prognoser för extremt rymdväder.

Författare: 

Publicerad:

2017-03-30

I slutet av 2015 stoppades flygtrafiken på flera flygplatser i södra Sverige under lite mer än en timme. Solen hade haft ett utbrott som störde flygtrafikledningens radar.

Solstormar är mängder av laddade partiklar som slungas ut i koncentrerade utbrott från solens yta. Ibland kan partiklarna komma i jordens riktning, och då kan de orsaka problem i vårt högteknologiska och elberoende samhälle. Störningar i jordens magnetfält gör till exempel att det uppstår strömmar i bland annat el- och telefonledningar.

Vid sällsynta tillfällen kan det bli riktigt extremt rymdväder, som vid den så kallade Carringtonhändelsen 1859 då det slog gnistor om telegrafledningarna och norrskenet var så kraftigt att det finns uppgifter om att det gick att läsa tidningen i ljuset av det. Om en liknande stor solstorm skulle träffa jorden idag skulle det troligen påverka hela jorden och slå hårt mot elnät, trafiksystem, satelliter och radiokommunikationer.

I höstas hölls ett möte där flera organisationer möttes för att samordna kunskaperna kring extrema solstormar och hur de kan slå mot viktig infrastruktur. Rapporten från mötet har nu publicerats av det Gemensamma forskningscentret (JRC) inom Europeiska kommissionen. En av medförfattarna är Emmelie Andersson på Försvarshögskolan, som fram till nyligen jobbade vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hon är expert på risker som har liten sannolikhet men som kan få stora konsekvenser.

– Vi behöver öka kunskapen om hur kritisk infrastruktur kan påverkas av solstormar och vad det kan få för konsekvenser.

På grund av att jordens magnetfält öppnar sig som en tratt vid polerna påverkas vi här i Norden mer än sydligare länder. Det har lett till att vi i Sverige också har bra kunskap om rymdvädrets effekter.

– Det har vidtagits åtgärder. Transformatorerna i elnätet ska stå emot de flesta solstormar, och det finns skyddsreläer som slår ifrån elledningar och transformatorer om det går för kraftiga strömmar i dem, säger Emmelie Andersson.

Sådana förberedelser är bra, men mer kunskap skulle behövas för att kunna reagera vid rätt tillfälle och på rätt plats.

– Prognoserna idag är väldigt osäkra. När en solstorm är på väg mot jorden vet vi ändå inte om den riskerar att orsaka störningar i samhället, och inte vilken del av jorden den kommer att påverka.

Om det gick att få bättre förvarningar skulle det gå att parera för vissa problem och skador.

– Eloperatörer kan avbryta servicearbeten. Det är lättare att hantera störningar när hela elnätet är inkopplat och och kan ta smällen. Och piloter kan förvarnas om det är risk att de tappar radiokontakten med markkontrollen.

Ett av de forskningsprojekt som pågår nu handlar om att förbättra rymdväderprognoserna, och är ett samarbete mellan Institutet för rymdfysik, Stockholms universitet och FOI.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar