Annons
Solen, med ett stråk av hett plasma som sticker ut snett ned åt vänster.

Ett solutbrott av en typ som kallas för koronamassutkastning.

Bild: 
NASA / Goddard Space Flight Center

Krav på bättre skydd mot solstormar

Samhället måste öka förmågan att klara skurar av laddade partiklar från solen, enligt ny studie.

Författare: 

Publicerad:

2017-03-30

I slutet av 2015 stoppades flygtrafiken på flera flygplatser i södra Sverige i en dryg timme. Solen hade haft ett utbrott som störde flygtrafikledningens radar.

Solstormar är mängder av laddade partiklar som slungas ut i koncentrerade utbrott från solens yta. Ibland kommer partiklarna i jordens riktning, och då kan de orsaka problem i vårt högteknologiska och elberoende samhälle. Störningar i jordens magnetfält gör till exempel att det uppstår strömmar i bland annat el- och telefonledningar.

Vid sällsynta tillfällen kan det bli riktigt extremt rymdväder, som vid den så kallade Carringtonhändelsen 1859, då det slog gnistor om telegrafledningarna och norrskenet var så kraftigt att det – sägs det – gick att läsa tidningen i dess sken. Om en liknande solstorm skulle träffa oss i dag skulle det troligen slå hårt mot elnät, trafiksystem, satelliter och radiokommunikationer över hela jorden.

I höstas möttes flera organisationer för att samordna kunskapen kring extrema solstormar och hur de kan slå mot viktig infrastruktur. Nu har rapporten publicerats av det Gemensamma forskningscentret (JRC) inom Europeiska kommissionen. En av medförfattarna är Emmelie Andersson på Försvarshögskolan, som fram till nyligen jobbade vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hon är expert på risker som har låg sannolikhet men som kan få stora konsekvenser.

– Vi behöver öka kunskapen om hur kritisk infrastruktur kan påverkas av solstormar och vad det kan leda till, säger hon.

På grund av att jordens magnetfält öppnar sig som en tratt vid polerna påverkas till exempel vi här i Norden mer än i sydligare länder. Det har lett till att det finns jämförelsevis god kunskap om rymdvädrets effekter i Sverige.

– Det har vidtagits åtgärder. Transformatorerna i elnätet ska stå emot de flesta solstormar, och det finns skyddsreläer som slår ifrån elledningar och transformatorer om det går för kraftiga strömmar i dem, säger Emmelie Andersson.

Sådana förberedelser är bra, men mer kunskap skulle behövas för att kunna reagera vid rätt tillfälle och på rätt plats.

– Prognoserna är väldigt osäkra i dag. När en solstorm är på väg mot jorden vet vi ändå inte om den riskerar att orsaka störningar i samhället, och inte heller vilken del av jorden den kommer att påverka.

Om det hade gått att få bättre förvarningar skulle det gå att förebygga vissa problem och skador.

– Eloperatörer kan avbryta servicearbeten. Det är lättare att hantera störningar när hela elnätet är inkopplat och kan ta smällen. Och piloter kan förvarnas om det finns för risk att de tappar radiokontakten med markkontrollen.

Ett av de forskningsprojekt som nu pågår handlar om att förbättra rymdväderprognoserna. Det är ett samarbete mellan Institutet för rymdfysik, Stockholms universitet, och FOI. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar