Annons
Deformerad skalle

Drygt 1 500 år gammalt kranium från Kaukasus. Skallen lindades enligt den lilla bilden ovan till vänster, vilket gjorde kraniet koniskt. 

Bild: 
Plos one

Skalle som skapar identitet

Att deformera huvudet på nyfödda barn har förekommit i tusentals år. En ny studie av kranier i Kaukasus visar att olika grupper använde olika tekniker - för att skilja ut sig sinsemellan och mot hunnerna.

Författare: 

Publicerad:

2017-03-29

Att forma huvuden är en urgammal identitetsmarkör. Direkt efter födseln så snördes det ännu mjuka huvudet för att ge kraniet en viss form. I regel fortsatte man tills barnen var ett par år gammalt, sedan hade huvudet fått en form för resten av livet. Detta har praktiserats över hela världen sedan tusentals år tillbaka.

Det kan jämföras med omskärelse, tatueringar, piercing, bindande av fötter eller tanddeformering – allt syftande till att ge en kollektiv identitet, markera någon ideologi eller enligt någon skönhetsnorm, eller allt detta samtidigt.

Under antikens folkvandringstid på 300-, 400- och 500-talen spreds bruket till flera nomadiska folk, till exempel hunnerna. Forskare har nu jämfört kranier från tiden vid Romarrikes fall från Kaukasus (i dagens Georgien) med dem från Ungerska slättlandet för att studera om man kan se kulturell påverkan mellan olika grupper.

– Detta påverkade inte hjärnan, säger Peter Mayall, som är läkare samt forskare i arkeologi och antropologi vid universitetet i Melbourne, och en av forskarna bakom studien.

– Man har stött på detta fenomen så sent som vid koloniseringen av Amerika på 1500-talet, och inget tyder på att hjärnan tog skada.

I Kaukasus ökade skalldeformeringen under folkvandringstiden, som delvis utlöstes av hunnernas ankomst till östra Europa från Centralasien. Man tror att hunnerna tagit till sig tekniken under migrationen västerut, eftersom kvarlever från hunner i Mongoliet och norra Kina inte har deformerade huvuden.

– I detta fall handlar det troligen om identitet, att visa att personen tillhör gruppen och att kunna urskilja sig från omgivande folk, säger Peter Mayall. Hos hunnerna så ser vi det även bland både män och kvinnor.

Dessutom så tyder detta på att hunnerna, som attraherade andra folk med annat genetiskt och etniskt ursprung, kan ha haft tekniken som ett sätt att inkludera andra grupper i sin politiska gemenskap.

När hunnerna anlände till Centraleuropa i början av 400-talet ökade frekvensen av deformerade skallar. Omkring 50–80 procent av kranierna från Ungern från denna tid är deformerade. Men även på andra ställen i Europa finner man liknande huvuden från samma tid. Och eftersom man vet att hunnerna passerade Kaukasus på sin väg västerut, så har nu forskare undersökt om skalldeformeringstekniken smittat.

Det visade sig att hunnernas teknik inte verkar ha spridits till Kaukasus. Fynden av hunniska skallar uppvisar en rätt likartad teknik, som gjort huvudena kantiga och som minskade kraniets höjd. Fynden i Kaukasus är långt mer varierade, och skallarna är ofta toppigare. Forskarna tolkar det som att olika nomadiska grupper, som Alaner och Sarmater, tillämpade sinsemellan olika tekniker för att skilja ut sig mot varandra och mot hunnerna.

– Detta verkar sedan ha fortgått några hundra år i Europa sedan hunnerväldet kollapsat. Jag håller just nu på med en studie av deformerade skallar tyska områden, så vi kommer publicera mer forskning om detta framöver, säger Peter Mayall.

Analysen bygger på drygt 35 kranier från de båda områdena, och resultaten är publicerade i Plos one.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar