Annons
Skottlossning

Skott leder till fler skott.

Bild: 
Istockphoto

Skottlossningar smittar

En skjutning på en plats gör att risken för en skottlossning i närområdet ökar de närmsta veckorna.

Författare: 

Publicerad:

2017-06-19

Skottlossningarna har ökat i Sverige det senaste decenniet, och därmed har mönstret för det grova våldet förändrats. ”Forskningen visar en förändring i det dödliga våldet från inomhusvåld med vassa eller trubbiga vapen till utomhusvåld med skjutvapen, där den senare kategorin är svårare att lösa”, skriver forskare vid bland annat Stockholms universitet och Karolinska institutet i en ny studie om skottlossningar i storständerna.

De har analyserat skjutningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under åren 2011–2015. Det handlar om 948 skjutningar som kommit till polisens kännedom, där en tredjedel ledde till personskador eller död. De fann till exempel att skjutningar är vanligare på sommaren och under helger.

Men huvudresultatet är att skottlossningar leder till nya skottlossningar i samma område. En skjutning på en plats ökar kraftigt risken för en ny skjutning inom 14 dagar inom hundra meter från den första skjutningen. Extra tydligt var sambandet i Malmö.

– Vi blev ganska förvånade över resultatet, eftersom dessa mönster är starkare i Sverige än i många andra länder, säger Amir Rostami, som är både polis och forskare i sociologi vid Stockholms universitet samt medförfattare till studien. I till exempel Philadelphia finns liknande mönster, men i Sveriges storstäder är själva mekanismen att skjutning följs av skjutning i närområdet starkare.

Amir Rostami tror att det kan bero på att områdena där det skjuts är så pass begränsade i Sverige.

– Men i dessa områden skjuts det mycket, säger han.

Det handlar om utanförskapsområden som Rosengård, Biskopsgården och Husby, enligt studien som är publicerad i Security journal.

Amir Rostami arbetar just nu med en studie av handgranatsdåden i Sverige, som ännu inte är publicerad.

– Men hjälp av Polismyndigheten har vi identifierat ett drygt 50-tal handgranatsattacker i de tre storstäderna mellan 2011 och 2016, säger han.

– Det handlar om en kraftig ökning sedan år 2013, tidigare var detta mycket ovanligt. Man kunde räkna ett par dåd per år, säger Amir Rostami.

Enligt den statistik som F&F tagit del av så har man belagt ett tjugotal handgranatsdåd 2015 och uppåt 40 dåd 2016. Kurvan bildar en typiskt liggande hockeyklubba.

– Detta är helt unikt! Vi har inte hittat några studier från andra länder som uppvisar liknande mönster när det gäller handgranatsdåd i fredstid som Sverige, säger han.

Handgranaterna kommer huvudsakligen från Balkan, och man kan man få dem som en bonus vid ett större vapeninköp, berättar Amir Rostami.

– Som en goodiebag. Köp tre vapen så får du en granat på köpet, säger han.

Han poängterar att de flesta personer inte vill ha en skarp handgranat liggande i hemmet på samma sätt som en pistol.

– Det gör att det finns ett flöde, säger han. De används.

Ett preliminärt resultat är att handgranater verkar användas enligt en annan logik än skjutvapnen – den lokala och tidsmässiga smittoeffekten saknas. Mönstren skiljer sig även åt mellan städerna.

– I Göteborg kastas de oftast för att döda, säger han. I Malmö används de mer för att skrämma, säger han. I Stockholm är det lite av varje.

Amir Rostami har forskat om det grova våldet i många år och har tidigare varit pessimistisk till utvecklingen.

– I dag ser vi mer tydlighet från politikerna i denna fråga, säger han. Men polisens uppklarningsnivå är direkt ohälsosam. Och de kraftiga sociala insatserna har vi heller inte sett än.

Det han fortfarande saknar är arbete med riskgrupper.

– De som finns i gängmiljön kan lätt fortsätta att rekrytera, och allt fler riskerar att dras in i kriminaliteten, säger han.

För att få stopp på skjutandet poängterar han de skarpare lagar som redan är på väg.

– Med hårdare straff för vapeninnehav kan man få bort folk från gatan direkt, säger han, och det kan kyla ned konflikterna.

En annan strategi är att systematisera polisinsatserna.

– De stora insatser som gjorts i till exempel Södertälje och Malmö på senare år verkar haft effekt på skjutandet. Så kraftsamla och var uthållig. Ha poliser på gatan som kan dessa miljöer och punktmarkera de centrala aktörerna. Men detta är ju inte raketforskning, skulle jag säga.

Så själva skjutandet går att tygla, menar Amir Rostami. Men de långsiktiga lösningarna för att stoppa det grova våldet är betydligt mer komplicerade.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar