Annons
Handslag

Tillit håller ihop ett samhälle och underlättar interaktion med främlingar.

Bild: 
Istockphoto

Tillitens variationer kartlagda

Tilliten till andra människor varierar stort mellan olika länder, men även mellan olika grupper i samhället. Högtillitaren är i regel en högutbildad äldre man med politiska vänstersympatier.

Författare: 

Publicerad:

2017-05-05

Att ha tillit till sina medmänniskor är oftast en bra sak. Ett land där medborgarna hyser tillit till varandra är i regel välfungerande. Det underlättar affärsavtal, gör att vi vågar sätta in pengar på banken och äta mat tillagad av främlingar. I ett samhälle utan tillit ligger det närmare till hands att beväpna sig och undvika kontakt med andra människor.

I ett nytt forskningsprojekt har statsvetarna Bo Rothstein och Sören Holmberg analyserat tillitsdata från över 70 länder. Deras information om tillit härrör från World values surveys globala enkäter, där man frågat om i vilken grad man litar på främlingar.

Det visade sig att variationerna är mycket stora. I de nordiska länderna, Nederländerna, Australien och Nya Zeeland litar majoriteten av medborgarna på sina medmänniskor. Men i länder som Brasilien, Malaysia, Rumänien och Turkiet litar bara runt en tiondel på sina medmänniskor.

– Det normala i världen är att man inte litar på sina medmänniskor. Vi som bor i högtillitsländer tillhör undantagen, säger Bo Rothstein, som numera är professor vid Oxford University.

Den rimligaste förklaringen till detta är, enligt Bo Rothsten, att merparten av världens människor lever i länder med dysfunktionella, korrupta och diskriminerande samhällsinstitutioner. Då baserar många sin bild av medmänniskornas pålitlighet på hur man blir bemött av samhällets representanter, vilket gör att korrupta länder ofta har låg tillit bland sin befolkning.

I studien har de försökt att förstå tillitens variationer, som i regel är rätt små inom varje enskilt land. Men högutbildade har till exempel högre tillit än lågutbildade och friska har högre tillit än sjuka. Dessutom har människor med arbete högre tillit än arbetslösa. Dessa är de största mätbara skillnaderna.

– Människor i periferin har ofta lägre tillit, säger Bo Rothstein. Det kan handla om att de som uppfattar att de har behandlats illa av det offentliga.

Yngre personer är mindre tillitsfulla än äldre (50+), men detta är enligt Bo Rothstein en åldersseffekt – det går över med åren.

Dessutom har män generellt något mer tillit än kvinnor.

En helt annan skillnad, som dock är rätt liten, är att människor till vänster har högre tillit än de till höger.

– Man kan tänka sig att en person med hjärtat till vänster tror mer på samarbete, medan en person till höger betonar konkurrens och individualism, säger Bo Rothstein. Det borde påverka synen på tillit.

– Men det viktigaste är att tilliten till andra människor inte är huggen i sten, utan verkar förändras av sociala omständigheter, säger han.

Resultaten har publicerats i Journal of public affairs.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar