Annons
hjärnbilder mri lingvistik

Samma försöksperson sjunger Räven raskar över isen (överst) och Lusens lilla kofta (underst). De mörka partierna visar hur r-ljuden alstrar vibrationer mellan gommen och hippocampus, vilket aktiverar skakminnet (gråstrimmigt).

Bild: 
istockphoto

Turbotrimma ditt minne med rätt ljud

Ny svensk forskning som bygger på enkla barnsånger visar hur vår minnesförmåga styrs av hur många r-ljud orden innehåller. Upptäckten används nu för att utveckla en metod som kan göra vem som helst till minnesmästare. 

(OBS APRILSKÄMT, nedanstående text publicerades 1 april 2016)

Författare: 

Publicerad:

2016-04-01

Om du har vuxit upp i Sverige så kan du med största sannolikhet sjunga Räven raskar över isen. Åtminstone de första raderna. Men hur är det med Lusens lilla kofta?

– Trots att de här två visorna har lärts ut i nästan exakt samma utsträckning enligt de fyra senaste läroplanerna, så tycks det bara vara Räven raskar som har förmågan att fastna i vårt minne. Bland de totalt närmare 18 000 personer som har ingått i mina studier har jag hittills bara mött sju stycken som kan sjunga delar av Lusen, säger neurologen och lingvisten Kim Tollin, docent vid Lidköpings universitet.

Förklaringen, menar Kim Tollin, är både överraskande och självklar. Eftersom Räven raskar över isen innehåller så många r-ljud så aktiverar den vårt muskelminne i en helt annan utsträckning än Lusens lilla kofta, som inte innehåller ett enda r.

För att mäta den mängd energi som går åt för att skapa olika ljud vid vanligt tal och sång har Kim Tollin använt en så kallad fonemkalorimeter. Det är ett slags låda som placeras över försökspersonens huvud och med stor känslighet registrerar tryckförändringar, luftttemperatur samt blodflödet genom halsvenerna.

– På så vis har vi kunnat se att det krävs omkring 250 gånger mer energi för att sjunga hela Räven raskar jämfört med Lusen, och det beror nästan uteslutande på r-ljuden. Man kan likna det vid skillnaden mellan en lång fjällvandring och en promenad runt kvarteret. Då inser nog alla vad som sätter djupast spår i minnet.

Men det är inte bara muskelarbetet som ökar minnesförmågan. Enligt Kim Tollin skapar r-ljuden även små vibrationer i kraniet och hjärnan, som aktiverar det så kallade topografiska minnet – det som i vanligt tal kallas skakminnet.

– För att förstå kraften i den här kombinationen av olika minnestyper kan man tänka på dansare vid till exempel Kungliga baletten. De skulle inte ha en chans att komma ihåg varje rörelse med sådan precision om det inte vore för samspelet mellan muskelminnet och skakminnet. Det här är något som skickliga koreografer länge har utnyttjat intuitivt, genom att till exempel lägga in en serie av trippande steg i föreställningen inför någon extra svår passage.

På motsvarande sätt, förklarar Kim Tollin, kan vi nu använda den nya kunskapen om r-ljudet för att stärka vår egen minnesförmåga.

– Om någon säger något som du vill komma ihåg, så kan du högt och tydligt upprepa det som personen just har sagt, men med en ny formulering så att du använder fler ord som innehåller bokstaven r. För varje extra r-ljud ökar din minnesförmåga med ungefär 15 procent. Själv har jag även börjat använda den här metoden när jag möter nya personer på mingel och konferenser, för att åtminstone hjälpligt komma ihåg deras namn. Om någon till exempel heter Anna, så säger jag med hög röst: "Hej rara, underbara Arra", eller något liknande. Det viktiga är att det inte blir helt fel, och att tungan får arbeta ordentligt, säger Kim Tollin.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

1 april?!

Lägg till kommentar