Annons
Sveriges Televisions väljarkompass

SVT:s väljarkompass inför EU-valet den 25 maj.

Bild: 
Sveriges television

Väljarkompasser på nätet – kritiserade men nyttiga

Nu fylls nyhetssajterna med väljarkompasser, och för de flesta är de ren underhållning. Men för en liten grupp kan de styra röstandet, och detta har tidigare gynnat småpartier.

Författare: 

Publicerad:

2014-04-29

Mer än var fjärde väljare gjorde inför valen 2006 och 2010 partitester på nätet. Många tycker att det är underhållande och en del lägger till och med upp sina resultat på sociala medier – de ser det hela som underhållning, politainment.

Men enligt forskning på området så finns det grupper av väljare, framför allt yngre och politiskt oerfarna, som påverkas av innehållet. Några till och med några bestämmer vad de ska rösta på utifrån informationen i väljarkompassen. Ungefär 8 procent menar att väljarkompasser har en viss betydelse, och 1 procent menar att testet direkt påverkat val av parti.

Men dessa tester bygger på en ”extrem variant av en åsiktsröstningsmodell som inte tar hänsyn till andra faktorer än ståndpunkter i sakfrågor”, enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han menar, med stöd av sin forskning, att väljarbeteendet påverkas av många helt andra faktorer än rena sakfrågor, till exempel av partiers grad av ansvarstagande, koalitionspreferenser, tidigare uppnådda resultat, ideologisk stabilitet, partiledarens kompetens och så vidare.

Kompasserna har dock haft viss betydelse, framför allt i valkompassernas barndom vid valet 2006. Då missgynnades Socialdemokraterna och Moderaterna av dessa tester, medan Centerpartiet vann något. Även om effekterna var signifikanta, så hade de bara marginell effekt på valresultatet i dess helhet. Vid valen 2010 var effekterna betydligt mindre.

Henrik Ekengren Oscarsson menar att trots detta så är vinsterna med väljarkompasserna större än baksidorna, med tanke på att de kan öka engagemanget för demokratin och ge deltagarna nya kunskaper om politiska sakfrågor. Troligen var det nyhetens behag som gav kompasserna en viss effekt år 2006. År 2010 fanns det betydligt fler och bättre designade kompasser, men en tänkbar hypotes om testerna är att småpartierna gynnas, eftersom de får proportionellt mer utrymme än de två stora.

Även andra statsvetare har påpekat problemen med väljarkompasserna. Inför EU-valet i maj ställs till exempel inte i någon kompass frågor om jordbrukspolitiken, trots att det är det enskilt största budgetområdet inom EU.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar