Karta över värderingar. Diagrammet bygger på en mängd variabler som mäter bland annat religiositet, individuell frihet och förtroende för samhälleliga institutioner. De flesta länder har rört sig mot det övre högra hörnet sedan mätningarna började 1980, men inte alla.

Bild: 
Johan Jarnestad (Källa: World Value Survey)

Vad kan siffror lära oss om integration?

Vi har numera stora kunskaper om värderingsskillnader i världen. Det är dags att börja förstå vad dessa data betyder. Annars väntar en backlash, menar Bi Puranen, forskare vid Institutet för framtidsstudier.

Författare: 

Publicerad:

2016-01-19

Sverige ligger på plats fyra i jämställdhet i världen, enligt Global gender gap report, medan Syrien ligger på plats 143. I Sverige tycker 3 procent att män är bättre lämpade som politiska ledare än kvinnor. I Irak är siffran 44 procent. I Sverige håller 81 procent helt och hållet med om att en viktig del av demokrati är att kvinnor har samma rättigheter som män. I Irak är siffran 18 procent, enligt World values survey. I Egypten, Jordanien och i de palestinska territorierna menar över 90 procent av befolkningen att homosexualitet är oacceptabelt. I västeuropeiska länder är siffran omkring 10 procent, enligt Pew research center. I Irak menar 22 procent av dem som definierar sig som muslimer att söner och döttrar ska ha samma arvsrätt, och 92 procent av samma grupp menar att en fru alltid måste lyda sin man, enligt en annan Pew-studie.

Så kan man fortsätta – det finns numera massor av data med liknande innebörd. De säger förstås ingenting om enskilda individer, men mönstren är tydliga.

– Det är förstås en enorm resa att ta sig från diametralt olika delar av världen, från Mellanöstern till Skandinavien, säger Bi Puranen med eftertryck.

Hon är ekonomhistoriker och forskare vid Institutet för framtidsstudier samt generalsekreterare vid World values survey, som regelbundet tar fram en global kulturkarta. Där ligger de protestantiska länderna i Nordvästeuropa i ena hörnet – och de muslimska länderna i Mellanöstern i det andra.

– Det är klart man inte förändrar sina värderingar bara för att man passerar en nationsgräns. Det måste vi nu förstå och börja prata om. Och vi måste inse att vi står inför problem – men att vi även har möjligheter, säger hon.

Bi Puranen har svårt för kulturrelativistiska resonemang där olika värderingar framställs som likvärdiga, eftersom det finns så mycket data som visar att vissa delar av världen – till exempel Nordvästeuropa – faktiskt erbjuder ett bättre liv.

– Man kan aldrig ursäkta saker som könsstympning utifrån kulturella skäl.

Vägen till en bättre värld består enligt henne bland annat i att allt fler omfattas av FN:s principer om mänskliga rättigheter, och de uppfylls mer i vår del av världen. Det handlar om barns och kvinnors rättigheter, yttrandefrihet och så vidare.

Bi Puranen efterfrågar större kunskaper om värderingskonflikter. Till exempel: I de flesta länder efterfrågas demokrati. Men i flera länder i Mellanöstern, exempelvis Jordanien och Irak, anser de som säger sig uppskatta demokrati samtidigt att religiösa ledare bör uttolka lagarna, att armén kan ta över om regeringen agerar på ett inkompetent sätt och att människor ska lyda sina ledare. En stor del av befolkningarna där stödjer alltså dessa tre påståenden.

– Vi har olika syn på vad demokrati innebär i olika delar av världen, säger Bi Puranen.

Det finns flera andra områden där vi kan räkna med värderingskrockar. De handlar enligt Bi Puranen bland annat om genusfrågor, tolerans mot avvikare, synen på religion, homosexualitet, barnuppfostran, abort, skilsmässor och våld i hemmet.

– Det handlar inte om att skylla på vissa folkgrupper, men vi måste vara tydligare med vad som är ett acceptabelt beteende i samhället. Unga tjejer ska inte behöva ta smällen om vi misslyckas med att kommunicera detta, säger hon.

– När det gäller händelserna på nyårsnatten i Köln har vi ännu otillräcklig kunskap, fortsätter hon. Lika fel som det är att inte tala om värderingsskillnader, lika fel är det att utan djupare analys förknippa sexuellt ofredande med specifika invandrargrupper. Balansen är svår men viktig.

– Här gäller det att vara tydlig och visa på de regelverk som gäller och som inte är förhandlingsbara. Men i vissa kretsar verkar detta vara känsligt att prata om, vilket jag har väldigt svårt att förstå. Det kan förstås vara känsligt att förklara detta för dem som kommer från länder där lagstiftningen ser helt annorlunda ut i dessa frågor, men vi har varit för svaga vad gäller att stå upp för dessa saker. I Norge har man obligatoriska kurser för dem som får permanent uppehållstillstånd. Där har vi mycket att lära – de har integrerat värderingsfrågorna i språkundervisningen från början.

Bi Puranen förespråkar mer och tydlig information om dessa frågor på flera språk, och påpekar även att värden som religionsfrihet inte hindrar någon från att utöva sin tro:

– Men vi kommer att få en backlash om vi inte lär oss att kombinera religionsfrihet med lagstiftningen kring arbetslivet. Att säga välkommen till Sverige innebär även en förbindelse att förklara vad Sverige är för land.

Hon betonar även att vi har mycket att lära av dem som kommer. Människor över 70 år har enligt data i World values survey mycket lågt socialt anseende i Sverige. I Mellanöstern är det tvärtom, vilket kan betyda mycket om man till exempel arbetar inom äldreomsorgen.

En lärdom från hennes forskning är att värderingar både är sega och föränderliga. Såväl människor som kulturer förändras. Enligt danska data så tar det 30 år att öka tilliten till de danska nivåerna för invandrare från lågtillitsländer.

– Men det bygger på att vi inte får för stor segregering, säger hon. Integrationen är viktig och kommer att kräva mycket, men vi har faktiskt mer kunskaper och erfarenheter nu än någonsin tidigare.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Intressant artikel, men jag kan inte riktigt skaka av mig att diagrammet har olika skala på axlarna och att detta inte är så tydligt markerat. Det känns lite bedrägligt.

Frågan är väl om det överhuvud taget är intressant. Att WV surveys har mätt hur Irakier (Inte syrier, eller Afghaner) ställer sig till olika frågor säger mycket lite om vad flyktingar från Irak (eller helt andra länder) tycker. Huruvida det påverkar deras beteende här i Sverige är därtill en helt annan fråga.

Dessutom har vi redan samhällsorienterande kurser som går igenom just sådana här saker. Vad Puraanen inte har nån aning om men implicit uttalar sig om är hur adapteringen av "svenska" värderingsystem ser ut hos nysvenskar. Vad det påverkas av och hur fort det går. Ett rimligt antagande är att som med all utåtriktad vålds-brottslighet så drivs den av fattigdom, alkohol, mansnormer och social kontroll. Alla dessa saker spelar in men reduceras i debatten till en fråga om invandrares hemkultur. Som att värdera svenska ekonomer i london efter hur unga svenska män beter sig på krogen i Grekland.

Lägg till kommentar