Annons

Skillnad på djur och djur

Författare: 

Publicerad

2005-09-19
I ett par veckor har jag nu vandrat runt i skogar och städer, krupit under broar och slagit mig fram bland nässlor och snår. På jakt efter små tassar i leran och högar med spillning. Jag har inventerat.Det är två djur som jag har gått i hasorna på. Det ena betraktas som en charmig vattenakrobat, är rödlistad och skyddsvärd. Det andra betraktas ofta med avsky, det sägs att den inte hör hit och många tycker att den gott kunde försvinna helt. Ändå är de så lika varandra, de här två djuren. Det handlar om utter och mink.Jag vet att minken kan gå hårt åt fågelungar och ägg, men förtjänar den verkligen allt detta hat? Den är en överlevare, den blir mat åt våra havsörnar och den är här därför att människan ville åt dess fina päls.

Kommentera:

7

Dela artikeln:

Kommentarer

Anna, vilken typiskt akademisk inställning du har. Försök leva i naturen med minkar så får du se hur de är på riktigt! På vår skärgårdsö har minken härjat och förstört mer än något annat djur. Men nu när den äntligen har försvunnit kommer nästa terrorist: skarven. Jag har inget till övers för övertaliga marodörer som dessa.

Jo, det är möjligt att jag har en akademisk inställning. Men inte bara. Jag har en allomfattande fascination för djur, därav mitt yrkesval. Och jag menar att tillvaron blir lite väl "platt" om man delar in djur i två kategorier: nyttiga, gosiga, vackra alternativt skadliga, förhatliga, bör utrotas.

Råttor är intelligenta och fascinerande djur. Jag önskar mig dokumentärer om råttor på tex tippen eller i stan, där man får följa deras spännande jakt på mat och listiga flyktvägar runt fällor!

Vem vet, det kanske är någon som håller på med en råttdokumentär? Jag har sett en intressant film om råttor. Den heter The Laboratory Rat, är producerad av Manuel Berdoy och handlar om hur mycket av det naturliga beteendet som finns kvar hos labråttorna (de släpptes ut i ett stort hägn). Se den, om du får chansen någon gång.

Jag fick lite "Gissa bajset" känsla när jag läste! :)Ja, jag är småbarnsförälder.Och ja, jag tittar på Bolibompa.Men bara i studiesyfte.

Minkar är ju väldigt otäcka att se på om man kommer dem nära. De tittar argt på en, väser och visar tänderna på ett sätt så att man nästan blir rädd: vore det lilla pälsdjuret större så skulle den ju hoppa efter strupen på en. Hu. Jag förbehåller mig som icke-biolog rätten att tolka ansiktsuttrycken ganska så antropomorft. Den jäkeln gillar inte mig. Då ska den inte hoppa runt på mina klippor heller.

Hmm... Om man tar det här perspektivet: Du är minst fem gånger större än en mink. För dig skulle det vara som att stirra upp på en åtta meter hög varelse - vän eller fiende? Bäst att ta till det man har.... Fräs, väs och bläng.

Lägg till kommentar