Annons

Hälsoeffekter av jämställdhet

Författare: 

Publicerad

2009-03-09
Förra året publicerades en studie som påvisade att utvidgningen av rösträtt till kvinnor i de allmänna amerikanska valen ledde till en märkbar förändring av de offentliga utgifterna. Det som hände mer specifikt var att satsningar på offentlig hälso- och sjukvård ökade dramatiskt. Enligt nationalekonomisk teori är detta inte så underligt; ekonomisk politik bör avspegla väljarkårens värderingar och i och med att väljarkåren fördubblades när kvinnor fick rösträtt är det sannolikt att den genomsnittlige väljarens preferenser förändrades. Eftersom kvinnor ansågs värna om hälsofrågor, tävlade amerikanska politiker mellan 1880 och 1920 i att appellera till kvinnor genom att stödja diverse nya hälsoprogram. Effekten var att spridningen av information om främst infektionssjukdomar ökade lavinartat i samband med att kvinnor erhöll rösträtt på delstatsnivå. Sammantaget sjönk dödligheten för barn med mer än 10 procentenheter. Inte bara har det visat sig att genussammansättningen hos väljarkåren spelar roll för förd politik, utan även att politikers kön påverkar den faktiska politiken bortom partitillhörighet. Både studier på svenska och indiska data indikerar att kvinnliga politiker tendera att fokusera mera på policyområden som ligger nära de kvinnliga väljarnas hjärta än sina manliga kollegor. Frågan är om vi därför kommer att se annorlunda satsningar från moderaternas håll i och med deras ambition att ”kvotera” in kvinnor till sina platser i riksdagen? För att inte tala om vad som skulle kunna bli effekten av ’varannan damernas’ på alla höga positioner…

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar