Annons

Den mänskliga resan

Författare: 

Publicerad

2008-02-12
Igår var jag på invigning av en ny utställning på Naturhistoriska riksmuseet. Utställningen heter Den mänskliga resan och öppnar för allmänheten idag. Om du bor i eller besöker Stockholm så kan jag rekommendera ett besök. Vem vill inte skåda sina släktingar i vitögat? Men det var en föreläsning innan utställningen invigdes som fick mig att börja fundera. Mina funderingar handlar om DNA, anatomi och beteende, och hur de definerar vad det rent biologiskt är att vara människa.Föreläsningen hölls av paleoantropologen Zeray Alemseged från Max-Planck Institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. En paleoantropolog undersöker den mänskliga evolutionen. Zeray är känd för att ha upptäckt världens äldsta treåring, en över tre miljoner år gammal flicka. Det är något som berör mig på ett märkligt sätt, småbarnsförälder som jag är. I sitt framförande pratade Zeray om vad som gör människor unika ur en biologisk synvinkel. Han förde fram DNA, och pekade på den skillnad i sekvens på omkring en procent som skiljer oss från schimpanser. Att vi har så mycket gemensamt med de två människoaporna schimpans och bonobo beror på att vi delar en gemensam anfader med dem, en människoapa som levde på jorden för 6 till 7 miljoner år sedan. Därför kan sekvensskillnaden på omkring en procent bero lika mycket på evolutionära förändringar hos schimpanser som hos människor. Trots det måste det som gör oss till människor vara evolutionära innovationer som gömmer sig i sekvensskillnaden. Utöver DNA förde Alemseged fram anatomi, tal och symbolik som unikt mänskliga egenskaper. Jag menar inte att kritisera presentationen som Alemseged gav, utan fokuserar i stället på ett missförstånd som skulle kunna komma av presentationen. Det gäller att DNA skulle vara ett sätt att mäta hur människan är unik, och anatomi, tal och förekomsten av symbolik något annat. I själva verket så är ju skillnaderna i DNA sekvens mellan människa, och schimpans och bonobo, ett uttryck för bland annat just de gener som låter oss gå upprätt, tala och smycka oss med allsköns bråte. För att förstå den biologiska innebörden av att vara människa måste vi också förstå funktionen och regleringen av dessa gener. Det är mutationer i DNA sekvens som gett upphov till de anpassningar som gör oss till de biologiska varelserna människor. Tack vare dem har jag de biologiska förutsättningarna för att kunna sitta här och skriva ett inlägg till Forskning och Framstegs blogg.

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar