Annons

Om att apa sig

Författare: 

Publicerad

2009-05-22

Ett tveksamt rekord är slaget. Jørn Hurum och hans forskargrupp vid Naturhistoriska museet i Olso har tagit populariseringen av forskningsresultat till en ny nivå. Genom att spela på allmänhetens fördomar och missförstånd kring människans evolutionshistoria har fossilet som hans forskargrupp undersökt till och med hamnat på [googles söksida](http://biologyandpolitics.blogspot.com/2009/05/ida-en-47-miljoner-ar-gam...)!

För många forskare är det svårt att få ihop forskningsmedel för att klara sin verksamhet. Samtidigt förväntar sig samhället att forskningen ska ge oss verktyg för att förstå vår värld. Det kan vara att motverka svininfluensa och antibiotikaresistenta bakterier, eller att göra människans placering i den biologiska mångfalden begriplig. Många forskare har därför förstått vikten av att lyfta upp viktiga aspekter av sina forskningsprojekt till dagspress och nyhetsmedia. Tyvärr kan valet av nyckelord leda till missförstånd. I fallet med Ida och Jørn Hurums forskargrupp ledde det till att flera artiklar i dagspressen ([DN](http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/evolution-skelett-1.870125), [Expressen](http://www.expressen.se/Nyheter/1.1575890/ida-kan-vara-den-felande-lanken), [Aftonbladet](http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5183848.ab)) hävdade att det 47 miljoner år gamla fyndet var en felande länk mellan människa och apor. I själva verket hade människa och schimpans sin senaste gemensamma förfader för 5-7 miljoner år sedan, och begreppet felande länk är inget som används [inom paleontologin](http://blog.lindenfors.se/?p=871) idag. Vi människor är i biologisk bemärkelse både apor och djur, om någon trodde något annat.

Tyvärr är det inte heller så att uppmärksamheten i media står i proportion till [forskningsresultatets](http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0005723) vikt eller tillförlitlighet. [Flera forskargrupper](http://sciencenow.sciencemag.org/cgi/content/full/2009/519/1) har nämligen ifrågasatt att att fossilet Ida var en avlägsen släkting - i direkt uppstigande led - till oss och alla andra apor. Att forskningsresultat blir ifrågasatta är ju ingenting nytt och dessutom en viktig del i den vetenskapliga processen. Tyvärr kommer nog aldrig ifrågasättandet eller diskussionen kring fynd som Ida att få ens en bråkdel av den publicitet som fyndet fick från början. Det är ett folkbildningsproblem som i förlängningen kan leda till ett minskat förtroende för forskningen bland allmänheten.

Kommentera:

5

Dela artikeln:

Kommentarer

40 minuter efter att jag publicerade mitt inlägg startar [P1 Vetenskapsradion](http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?programID=406&nyheter=1), med fokus på just det jag skrivit om. Man kan lita på Vetenskapsradion i P1!

Människan är människa.Apan är en släkting till människan!
Vi har lämnat pälsen för mycket länge sen.
Apan har bara börjat bli kal på ändan.
Så VI kom först.
Hur f.. tänker ni.Om vi sen är djur eller djuren människor
får NI fortsätta tvista om.

Bäste Uno!

Den moderna biologiska systematiken bygger på ett system av lådor i lådor. De arter som får vara med i en låda måste härstamma från samma gemensamma släkting. Tänk dig att vi placerar alla människor i en låda. Vi människor har alla en gemensam släkting för runt 200 000 år sedan. Sedan kan vi lägga lådan med människor i en större låda, där det också finns lådor med de olika människoaporna. Den stora lådan läggs i en ännu större, en som också innehåller lådor med de andra aporna (primaterna). Aplådan lägger vi slutligen i den stora lådan med de andra däggdjuren. Snyggt och prydligt, precis som Carl von Linné ville ha det!

Vi människor är [däggdjur](http://tolweb.org/Mammalia/15040). Det betyder att vi och alla andra däggdjur hade en gemensam släkting för en si sådär 200 miljoner år sedan. Alla idag levande arter av däggdjur härstammar från vår gemensamma släkting.

På samma sätt är det med apor, eller [primater](http://tolweb.org/Primates/15963) som är den mer vetenskapliga benämningen. Alla nu levande primater hade en gemensam släkting i en apliknande varlese som levde för ungefär 60 miljoner år sedan. Vi människor, [schimpanser](http://en.wikipedia.org/wiki/Common_Chimpanzee), [gorillor](http://en.wikipedia.org/wiki/Gorilla), men också [lemurer](http://en.wikipedia.org/wiki/Lemuridae), [spökdjur](http://en.wikipedia.org/wiki/Galago) och många andra arter, är idag levande släktingar till den apliknande varelsen.

Betänk att det fanns tre planeter med liv runt vår Sol. VI klövden ena Planeten.
Merkurius - järnkärnan fick ny bana och namn runt Solen. Merkurius En rest av smällen. Små månar med vatten ,ringar runt dom stora planeterna ärrester av grus och hav.
Små träbitar på vår Måne är rester från smällen.
Månen från den sprängda planeten är i dag vår Måne på Jorden, med gruva vid norra polen.
Mars som var vår hemplanet slogs ut av allt skrot som kom.
Hunden och människan kommer från var sin planet. för 65 miljoner år sen.
Eftersom vi är rymdfarare igen och det tog 65 miljoner år ,så bör både hund och människa vara runt 130 miljoner år sen vi kom till i Edens lustgård som bör ligga på MARS.
Tamed detta när ni forskar !

@

Elefanten de är enda djuret "föruttom människan" som har kneleder på bakbenen! Med andra ord de har kommit långt i evulutionen och de kan sitta som vi människor.

Lägg till kommentar