Annons

Snurrar solen runt en platt jord?

Författare: 

Publicerad

2007-12-31
Pär Weihed har skrivit ett inlägg på bloggen om kreationism och boken "Atlas of creation" . Jag tänkte stödja hans påståenden med några grundläggande argument för evolutionsteorin. Om en läsare finner något påstående tveksamt, så skulle jag vilja att hon/han i så fall funderar på om det finns något alternativ som verkar rimligt. Om det finns ett alternativ, är det i så fall bättre på att göra förutsägelser om framtiden? I så fall så tror jag att hela världen skulle vara intresserad.(1) EN GEMENSAM MOLEKYL. Alla organismer på jorden har DNA som informationsbärande molekyl. Den information som DNA bär på är ett program som berättar om vilka byggstenar som ska produceras för att organismen ska kunna växa och fungera. Byggstenarna är framför allt proteiner, och också proteiner finns hos alla organismer. De skillnader vi ser i organismers uppbyggnad kommer sig av skillnader i DNA sekvens.(2) DET FINNS ÄRFTLIG VARIATION. Hos majoriteten av de flercelliga organismerna "blandas" DNA från olika individer genom sexuell förökning. Avkommorna från en organism är oftast mer lika moder eller faderorganismen än andra inom samma art. Det beror på att i stort sätt varje individuell organism är unik, något som framför allt kan förklaras med att individen har en unik DNA sekvens. Avkomman ärver hälften av DNAt från fadern och hälften från modern. Så är det också hos oss människor, syskon är ofta lika sina föräldrar. (3) ÖVERLEVA OCH REPRODUCERA SIG. Det naturliga urvalet gynnar de individer som överlever och reproducerar sig. Människan har sett till så att märkliga varianter av vargar och duvor har överlevt och reproducerat sig. Därför har vi idag över 800 olika raser av hundar och mängder av olika tamduvor, som annars inte hade funnits. (4) DARWIN VAR INTE ENSAM. Kritiker mot evolutionsteorin kallar ofta teorin för Darwins teori, eller Darwins hypotes. Men samtidigt med Darwin skrev Alfred Russel Wallace ihop en nästan identisk teori. Wallace's publikation var inte lika utförlig och resonerande som Darwins bok "om arternas uppkomst", men grundstenarna fanns där. Dessutom hade flera tidigare forskare publicerat idéer om att arterna inte var konstanta, allt ifrån vår egen Carl von Linné till Charles Darwins farfar Erasmus och fransmannen Lamark. Munken Gregor Mendel, som först knäckte ärflighetens gåta, gjorde det utan att känna till Darwins bok. Idag kombinerar vi kunskap om DNA med Mendels ärftlighetslära och Darwins evolutionsteori för att få en modern förståelse av hur evolution gått och går till. Vi har därför en förståelse för evolutionens mekanismer som vida överskrider Darwins djupaste drömmar. Samtidigt så håller Darwin, och Wallace, grundläggande teori förvånansvärt bra. Det finns ingen anledning att ändra i de grundförutsättningarna för evolution som dessa båda herrar formulerade; ärftlig variation och naturligt urval.

Kommentera:

5

Dela artikeln:

Kommentarer

Hej Pär,Bra sammanfattning, men jag har en fråga:Enligt (3) "Det naturliga urvalet gynnar de individer som överlever och reproducerar sig."Vilka människor gynnas mest av "det naturliga urvalet"?Nästan alla människor skaffar barn, till skillnad mot lejon tex., där endast ledarhannen parar sig med samtliga honor i en flock.Det verkar som om det naturliga urvalet gynnar lågutbildade och fattiga i tredje världen, som skaffar många barn jämfört med högutbildade i västvärlden. Åtminståne sprids deras gener mer!Eller ska man införa ett kvalitetsbegrepp i genetiken där vissa människors gener blir mer värda? (Det verkar vara en farlig och oönskad väg!)Men om man bara ska se till vika individer som gynnas, är det onäkligen en stor fördel att vara född av rika föräldrar!Hur passar människan in i utvecklingsläran egentligen?/Ingemar Eek

Ingemar,Att prata om människor och naturligt urval är en delikat fråga som lätt kan missförstås. Därför vill jag, för det första, påpeka att det naturliga urvalet är en blind process som gynnar de som överlever och reproducerar sig. Det är inget som vi kan ha moraliska betänkligheter över, istället är det en biologisk nödvändighet som ligger i urvalets natur på samma sätt som två plus två är fyra.För det andra vill jag säga att det inom arten människa finns ganska liten genetisk variation. Det finns mest genetisk variation mellan människor i Afrika, i övriga världen finns ett begränsat urval av samma genetiska variation. Därför finns det t ex inget genetiskt argument för att dela in människan i olika raser. I Sverige saknar många människor den genvariant som ger oss mörk hud som skyddar mot stark sol. Samtidigt har vi nästan alla andra genvarianter gemensama med människor i Afrika, och i Afrika finns dessutom ännu fler genvarianter än det finns här i Sverige. Varför? Vi människor kommer alla från Afrika. För det tredje vill jag varna för att göra ett naturalistiskt felsteg. Det betyder att man likställer vad som är gott, eller vad som är till godo för människor, med det som sker i naturen. Bara för att det naturliga urvalet är på ett visst sätt, betyder det inte att det bör vara på det sättet. Bara för att lejonhanar ibland dödar ungar som hanen inte är släkt med, betyder det inte att vi människor bör göra samma sak. När väl detta är sagt, så kan jag säga att det naturligtvis är så att det naturliga urvalet påverkar människor. De som överlever och reproducerar sig är de som gynnas av det naturliga urvalet. I generella termer kan många avkomma vara ett sätt att gynnas av urvalet, ett annat sätt är att öka sannolikheten för att ett mindre antal avkomma ska överleva. Men för att det också ska bli evolution, i betydelsen en ärftlig förändring i genfrekvens, krävs ärftlig variation. Idag är den genetiska variationen begränsad, och jämt fördelad över världen, hos människan (se ovan).Vi människor har också möjligheten att utbyta erfarenheter med obesläktade individer. Vi använder ständigt uppfinningar och erfarenheter från människor som vi inte är närbesläktade med, så som dator, hjulet, boktryckarkonsten, det jästa brödet och så vidare. Det är en mycket viktig förmåga som vi har, en förmåga som antagligen har gjort människan framgångsrik under historiens gång.

Om jag ser på förhållningssättet till det egna tankeinnehållet verkar det onekligen som om SOLEN SNURRAR KRING EN PLATT JORD!Tyvärr ser det alltmer ut som om det är de som ger sig ut för att vara vetenskapsmän/(kvinnor) som krampaktigt försvarar den platta jorden.Den stora frågan för evolutioneisterna är hur långt tillbaks i tiden vi ska räkna? Själva den intelligenta grundtanken bakom i evolutionsteorin förutsätter en logisk inomvärdslig fäklaringsmodell. Inget utanför det vi kan väga och mäta med våra vågar och bestick! (datorer)Ändå är den mest omhuldade modellen för universums tillkomst den sk. "bigbang". Vi kommer så långt tillbaka som till en punkt ca 15 miljarder år tillbaka. Inte ens rumtiden existerade. (kanske inte ens någonting) Något satte igång det hela. Men vad? Förklara det för mig så ska jag köpa resten av argumentationen. NÅGOT HÄNDE!Och inte handlade det då om någon evolution! Ända DIT måste vi gå.

Jag anar att du är ifrågasättande. Det jag skrivt om är evolutionsteorin som kan förklara varför det levande livet ser ut och beter sig som det gör. När vi går ännu längre tillbaka i tiden närmar vi oss fält som fysiker ägnar sig åt. Jag har inte kompetensen för att våga mig in på det området.Visst, vetenskapen kan inte förklara allt här i världen. Det betyder inte att det är något fel på den vetenskapliga metoden. Samtidigt, i och med att mängden kunskap ökar, blir tidigare oförklarade områden förklarade. Min motfråga till dig blir då: Vad finns det för alternativ till vetenskap för att nå kunskap?

Det du anar är helt korrekt. Min uppfattning är att när det gäller så stora frågor som universum och evolutionsteorin går det inte att sitta på bara en modell. OM det ska hålla ihop måste vi finna en enda linje och den finns inte idag. Det är detta som är problemet. Vi är inte ens i närheten av en holisisk modell. Det som redovisas är ett fragment här och ett fragment där. " Samtidigt, i och med att mängden kunskap ökar, blir tidigare oförklarade områden förklarade." KANSKE! Eller också byter vi bara ut en tankemodell mot en annan. VIDARE: Vår kunskap kommer sig av vårt sätt att processa den samtidigt som den begränsas av våra grundvärderingar som inte nödvändigtvis måste vara korrekta. En sådan värdering är att dagens naturvetenskap har en tendens att förbise strukturer och erfarenheter som ligger utanför vår kognitiva förmåga att värdera det numinösa. Trots att det finns väljer man att se det som vidskepelse.Din sista fråga däremot stämmer till eftertanke. " Vad finns det för alternativ till vetenskap för att nå kunskap?"Jag är beredd att svra nej på den frågan. Det finns inga alternativ. Enda problemet är att dagens vetenskap hanterar hela tillvaron som om den skulle kunna beskrivas inom ramarna för vetenskapens gränser. Jag uppfattar tillvaron betydligt större än så och tycker inte att vi har glädje av en vetenskap som hanterar sina slutsatser som katolska kyrkan hanterade sina dogmer under medeltiden!

Lägg till kommentar