Annons

Uppsalas bruna historia

Författare: 

Publicerad

2008-06-07
Jag har just läst Eva F Dahlgrens bok "Farfar var rasbiolog". Den handlar om Ossian Dahlgren. Jag har haft Dahlgrens tidskriftsstipendium och varit med i samma studentsällskap som honom, utan att veta vem han var. Kanske konstigt, för trots allt har jag studerat biologi på Uppsala universitet mellan 1996 och 2005. Ändå har han gjort genetiska undersökningar på nävor och vivor, blommor som mina vänner forskat på. Men till skillnad från mina vänner var Dahlgren rasist. Det rasbiologerna gjorde i början av 1900-talet var att utgå från nationalromantiska idéer. Sedan misstolkade man systematiken och klassade blonda blåögda svenskar som tillhörande den "nordiska rasen". Att det inte finns några biologiska motiv för att dela in mänskligheten i raser över huvud taget blundade rasbiologerna för. De hade ju redan bestämt sig. De menade sig tillhöra världens intellektuella elit och ville ge sig själva en genetisk guldstjärna. Bra vetenskap grundar sig istället i empiriska observationer och experiment. För att sätta dem i ett sammanhang så skapar vi förenklingar, modeller, av världen. Bra modeller skapas genom att forskare utgår från tidigare observationer eller modeller som sedan sätts i ett nytt sammanhang. När en modell väl är formulerad, verbalt eller matematiskt, så kan den testas med nya observationer och experiment. Rasbiologernas modell var enbart ett hjärnspöke.Rasbiologernas bästa gärning är att de kan stå som exempel för hur man skapar en riktigt usel och pseudovetenskaplig modell. De hade redan bestämt sig för hur världen ser ut innan de började undersöka den, och när de undersökte världen gjordes undersökningarna för att bekräfta deras egna fördomar. Konsekvenserna är verkligen skrämmande. Omkring 63 000 människor, framför allt kvinnor, steriliserades i Sverige fram till 1976. Omkring hälften av dessa steriliseringar genomfördes med tvång, de andra genom övertalning. Allt detta på grund av den forskning som bedrevs på Uppsala universitet och det rasbiologiska institutet.Men Ossian Dahlgrens forskningsområde var växter. Utflykterna i rasbiologi verkar vara något som han ägnade sig åt på fritiden, en slags ideellt arbete för att föra ut rasismen till folklagren i Sverige. Tänk vad bra det hade varit om han hållit sig till växterna!

Kommentera:

2

Dela artikeln:

Kommentarer

De hade redan bestämt sig för hur världen ser ut innan de började undersöka den, och när de undersökte världen gjordes undersökningarna för att bekräfta deras egna fördomar.Det låter lite som Masoud Kamali, eller somliga genusteoretiker.

helt ärligt tycker jag det låter som många forskare. Det som skiljer bra vetenskap från dålig är kanske att inte alla forskare har samma förutfattade mening om hur resultatet ska bli.

Lägg till kommentar