Vad gör väl några grader?

Varför presenteras klimatförändringen så naivt i media, som att allt handlar om någon grad hit eller dit? Vad det verkligen handlar om för mig, som biolog, är förändringens effekter på olika organismer. Om nattviolerna blommar tidigt, hinner tallsvärmarna med att pollinera dem? Vad händer om växter och deras pollinatörer reagerar olika på klimatförändringen? Om man blickar ut över världen så blir frågan större. Vad händer med oss människor när vatten och jordbruksmark blir en bristvara?Idag var jag på föredrag här i Uppsala ordnat av Centrum för biologisk mångfald. Det handlade om klimatförändringens effekter, alltså hur de senaste årens varmare klimat har påverkat organismer. I vissa fall är det faktiskt ganska slående; kartfjäril, kejsartrollslända och malörtsamrosia fanns inte i Sverige för bara 15 år sedan. Idag är dessa tre arter på frammarsch. Kartfjärilen och kejsartrollsländan har flugit hit för egen maskin. Malörtsambrosian kom in med fågelfrö, men varma höstar har gjort att den hinner med att sätta frö och på så sätt sprida sig själv.Idag vet forskarna inte hur en temperaturhöjning på bara någon grad kommer att påverka djur och växter. Egentligen är det bara några få modellorganismer som den moderna biologin har bra kunskap om. Men också för dessa modellorganismer är kunskapen begränsad. Ta bara en sådan sak som blomningstid. Blomningstiden måste vara synkroniserad hos växter för att korspollinering ska kunna ske. Men växtvärldens modellorganism nummer ett är självpollinerande. Hos backtrav styrs blomningen av ett dussin gener som påverkar varandra i olika utsträckning. Forskarna vet inte om andra växter har samma typ av kontroll, i vilken utsträckning det handlar om samma gener. Dessutom är kunskapen dålig om hur backtrav fungerar ute i naturen. Vad vi vet är hur de funkar på labb.Forskare vet inte hur stor sannolikeheten är för att mutationer som förändrar blomningstiden kommer att uppstå. Visst, vi vet att mutationerna finns, men steget är långt till att förstå vad som hänt, och händer, ute i naturen. Biologin måste överbygga glappet mellan evolutionär fältekologi och funktionell genomik. Allt vi har idag är egentligen några få trevande försök. Att evolution kan gå snabbt, det vet vi sedan tidigare. Men kommer växter och djur hinna anpassa sig till ett föränderligt klimat?