Annons

Vad gör väl några grader?

Författare: 

Publicerad

2008-04-04
Varför presenteras klimatförändringen så naivt i media, som att allt handlar om någon grad hit eller dit? Vad det verkligen handlar om för mig, som biolog, är förändringens effekter på olika organismer. Om nattviolerna blommar tidigt, hinner tallsvärmarna med att pollinera dem? Vad händer om växter och deras pollinatörer reagerar olika på klimatförändringen? Om man blickar ut över världen så blir frågan större. Vad händer med oss människor när vatten och jordbruksmark blir en bristvara?Idag var jag på föredrag här i Uppsala ordnat av Centrum för biologisk mångfald. Det handlade om klimatförändringens effekter, alltså hur de senaste årens varmare klimat har påverkat organismer. I vissa fall är det faktiskt ganska slående; kartfjäril, kejsartrollslända och malörtsamrosia fanns inte i Sverige för bara 15 år sedan. Idag är dessa tre arter på frammarsch. Kartfjärilen och kejsartrollsländan har flugit hit för egen maskin. Malörtsambrosian kom in med fågelfrö, men varma höstar har gjort att den hinner med att sätta frö och på så sätt sprida sig själv.Idag vet forskarna inte hur en temperaturhöjning på bara någon grad kommer att påverka djur och växter. Egentligen är det bara några få modellorganismer som den moderna biologin har bra kunskap om. Men också för dessa modellorganismer är kunskapen begränsad. Ta bara en sådan sak som blomningstid. Blomningstiden måste vara synkroniserad hos växter för att korspollinering ska kunna ske. Men växtvärldens modellorganism nummer ett är självpollinerande. Hos backtrav styrs blomningen av ett dussin gener som påverkar varandra i olika utsträckning. Forskarna vet inte om andra växter har samma typ av kontroll, i vilken utsträckning det handlar om samma gener. Dessutom är kunskapen dålig om hur backtrav fungerar ute i naturen. Vad vi vet är hur de funkar på labb.Forskare vet inte hur stor sannolikeheten är för att mutationer som förändrar blomningstiden kommer att uppstå. Visst, vi vet att mutationerna finns, men steget är långt till att förstå vad som hänt, och händer, ute i naturen. Biologin måste överbygga glappet mellan evolutionär fältekologi och funktionell genomik. Allt vi har idag är egentligen några få trevande försök. Att evolution kan gå snabbt, det vet vi sedan tidigare. Men kommer växter och djur hinna anpassa sig till ett föränderligt klimat?

Kommentera:

2

Dela artikeln:

Kommentarer

Jordens biosfär måste betraktas som en levande organism. Som många organismer, tex människan, så fungerar den i sitt nuvarande tillstånd endast under ett mycket litet temperaturintervall. Precis som vi människor kan Jorden bli varmare eller kallare och vi mår då inte bra, dvs (vi enskilda arter som befinner oss i biosfären). Ändrar Jorden sin temperatur, om så bara med några få grader, så ändras hela det livsuppehållande systemet sin karaktär, och därmed kommer många arter att få ändrade livsförhållanden och vissa kommer att dö ut och andra frodas allt mera. Det levande systemet hos klotet Jorden är alltså mycket temperaturkänsligt. Om vi människor skall vara kvar här så får klimatet inte ändra sig alltför mycket, alltså Jordens klimat. Vi människor kan emellertid anpassa oss till olika lokala klimat. Och det är en helt annan sak. Vi är helt beroende av biosfären och dess livuppehållande system (ger oss mat, skydd, drivmedel, klimat, osv). Människan på Jorden kommer inte att kunna överleva utan miljön som vi är anpassade till - med syre i luften, rätt temperaturintervall, medeltemperatur med stora lokala variationer i tid och rum. Däremot kommer miljön att överleva en temperaturförändring utomordentligt bra, och en klimatförändring kommer säkerligen att bli en god drivkraft för en uppsnabbad evolution. Jämför med de organismer som fanns "ursprungligen" på Jorden med ammoniak och metangas mm i atmosfären. De organismerna skulle säkerligen klaga och säga Jorden har blivit ett ställe där man inte kan leva. Och det är sant för dem - idag. Vi människor och alla organismer som vi är beroende av (den nuvarande biosfären) vill emellertid leva kvar ett tag till. Därför är det ju idiotiskt av oss om vi mer eller mindre medvetet förändrar klimatet så pass mycket att vi inte kan leva kvar här längre. Observera att tex syreproduktionen under vintern för oss i norr är beroende av regnskogarna i söder och de vindar som fördelar atmosfären över Jorden och till oss. Hugger vi ner regnskogen så riskerkar vi bland annat syreproduktionen - vi klarar oss ner till ungefär 16% syre, idag har vi ca 21%. Om klimatet blir varmare och vi dessutom hugger ner regnskogarna så kan öknar breda ut sig och regnskogarna tvingas att dra sig tillbaka, polerna smälter.... Det ena ger det andra....när processen börjar röra på sig. Naturligtvis har arternas samevolution, typ pollinatörer och växter, en enorm betydelse här, men är endast en liten del av det hela, en del som för oss är förhållandevis lätt att observera, och detta som ett tecken på att något sker.....

Jag håller med de tidigare klimatbloggarna. Dock kommer nog inte sjunkande syrgashalt i luften att hinna bli något problem. När vi har kommit i ett sådant läge att syrgashalten blir lägre än vi kan uthärda, så har vi fått så stora problem av annat slag att vi nog inte kan fortsätta på den här planeten. Mer än en femtedel av luftmolekylerna är ju syrgas, medan debatten nu rör sig om några bråkdelar av procent av t.ex. koldioxid. I stort sett försvinner bara en molekyl syrgas när vi åstadkommer en molekyl koldioxid. Men det är riktigt att man inte ska tänka bara på ändringen av jordens medeltemperatur. Större problem blir det med extrema situationer, t.ex. värmeböljor, stormar och översvämningar, som kommer att ta många människoliv. Förändrat nederbördsmönster kommer att ge svårigheter för jordbruket. Koldioxidökningen är skadlig inte bara genom sin växthusverkan, utan också genom att den försurar havet. Den försvinnande permafrosten ger också på sina håll problem för byggnader och infrastruktur. Så det behövs verkligen omedelbara krafttag av politiker, forskare och enskilda, och det är viktigt att alla inser det.

Lägg till kommentar