Annons

Varför sex?

Författare: 

Publicerad

2008-05-10
Ibland känns det som att allt började i fel ända. Jag brukar skylla på Platon och Linné. Dessa båda herrar var helt fokuserade på kategoriska enheter. Platon med sina idéer och Linné med sina arter. Det är egentligen inget märkligt med arter; det är helt enkelt en grupp individer som kan para sig med varandra och får fertil avkomma. Arter är en evolutionär nödvändighet så fort det finns två (eller fler) kön. Men varför måste de para sig med varandra? Jag önskar ibland att Darwins presentation av evolutionsteorin inte skulle ha kallats för "On the origin of species" utan i stället "on the origin of sex". Det finns nämligen ingen heltäckande och empiriskt bevisad förklaring till varför sexuell förökning verkar vara så fördelaktig. För att det är fördelaktigt med sex är empiriskt bevisat, bland annat i en artikel av Goddard med flera som publicerades i Nature 2005. Frågan är bara varför. Det finns två standardhypoteser. Den första är att sexuell förökning gör det möjligt för en population att göra sig av med skadliga mutationer. Organismer som saknar sexuell förökning, som till exempel alla svenska maskrosor, kommer hela tiden att ackumulera skadliga mutationer. Genom sexuell reproduktion kan fördelaktiga mutationer frigöras från närliggande skadliga. Den andra hypotesen bygger på ett liknande tankesätt, men är fokuserad på fördelaktiga mutationer. Tänk dig att en fördelaktig mutation uppstår hos en individ, och en annan fördelaktig mutation i en annan egenskap hos en granne i samma population. Då blir sexuell förökning ett fenomen som genom korsning kan skapa enskild avkomma som har båda dessa egenskaper. Verkar det solklart? Ja, så kan det tyckas. Men ingen har lyckats designa ett experimentellt upplägg som kan utreda vad det är som gör sex så fördelaktigt. Extra intressant blir det hos blomväxter. Där finns det många exempel på släkten där några arter har sexuell reproduktion medan andra är självpollinerande eller har jungfrufödsel (apomixi). Variationen visar på att fördelen med sexuell förökning verkar variera i tid och rum. Det experiment som ska kunna utreda det här måste kunna visa när sexuell förökning är, relativt sätt, mer fördelaktigt än alternativen. Men hur gör man det? Det är möjligt att modern bioinformation kan närma sig problemet. En ny artikel i tidskriften PLoS fick mig att börja tänka i de här banorna.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

Kommentarer

det är helt enkelt en grupp individer som kan para sig med varandra och får fertil avkomma. Jag trodde det biologiska artbegreppet inte var så populärt längre?

Det biologiska artbegreppet är det mest använda när det gäller att undersöka hur artbarriärer upprätthålls. Det fungerar alldeles utmärkt när man har att göra med arter som har skilda kön, som däggdjur och fåglar, eller arter som på annat sätt kräver korsning mellan två individer (av samma art). Däremot är det inte lika självklart att man kan använda det biologiska artbegreppet på ett funktionellt sätt hos grupper av organismer som framför allt har könlös förökning eller parar sig med sig själva (t ex självpollinering). Det är heller inte väsentligt för vad jag vill diskutera i mitt inlägg.När jag i min text beskrev arter som "en grupp individer som kan para sig med varandra och får fertil avkomma" avsåg jag det ur ett funktionellt perspektiv. Jag avser inte försöka definera vad arter är på ett sätt som stämmer överens med de namngivna arterna enligt den Linneanska hierarkin. Det tycker jag inte heller är intressant ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv utan snarare något som systematiskt intresserade personer kan ägna sig åt. Därav min verbala snedtackling mot Platon och Linné.Det jag ville fokusera på i min text var sex som biologiskt fenomen - vad är den adaptiva fördelen med sex ur ett kort och långsiktigt evolutionärt perspektiv?

Lägg till kommentar