Annons

Har du öron som en gorilla?

Författare: 

Publicerad

2012-03-09

Du har säkert hört med dina gorillaöron att vi är genetiskt väldigt lika schimpanser. Det stämmer till 85 procent, men 15 procent av vår arvsmassa är faktiskt mer lik gorillor. Gorillor är den senaste människoapan efter människa, schimpans och orangutang som fått hela sin arvsmassa – genom – sekvenserat. Med den nya informationen från gorillor kan forskare nu börja nysta i vårt eget ursprung med kraftfullare metoder. Ett resultat är just att 15 procent av vår arvsmassa är mer lik gorillor än schimpanser, ett konkret exempel på det är att våra ytteröron är mer lika gorillors än schimpansers öron. Men vad betyder det? Har våra förmödrar fått barn med gorillor eller vadå?

Det finns faktiskt forskare som tidigare föreslagit att föregångare till människor, gorillor, schimpanser och bonobos har haft en komplicerad artbildningsprocess. Deras förslag bygger på olika hybridiseringar mellan arter som förklaring till de genetiska mönster som vi bär med oss. Men med den nya informationen från gorillans genom drar forskare idag andra, men väl så spännande slutsatser. Förklaringen verkar ligga i själva artbildningsprocessen.

Vi människor har delat vår evolutionära historia med schimpanser under en längre tid än vad vi gjort med gorillor. Men hela tiden har det funnits många individer och de har inte varit genetiskt identiska.

För mer än tio miljoner år sedan fanns varken människor, gorillor eller schimpanser – vi hade istället en gemensam släkting, låt oss kalla den gorpans. Men språkbruket förvirrar, för det fanns naturligtvis inte bara en individ av gorpansen. Det fanns många individer och alla gorpanser var inte genetiskt identiska. Det fanns en genetisk mångfald som till viss del återspeglas i det som du bär inom dig idag.

Med tiden så delades gorpanserna upp i två grupper . Den ena gruppen utvecklades till dagens gorillor, säkert delades den gruppen upp i många andra på vägen men idag är det bara gorillorna som finns kvar. Hos dagens gorillor finns delar av gorpansernas genetiska variation kvar.

Den andra gruppen utvecklades till männpanser, ett namn som jag hittat på, den gemensamma släkting som vi människor delar med schimpanser. Också hos männpanserna fanns delar av gorpansernas genetiska variation kvar. För sex miljoner år sedan så delades männpanserna upp i två grupper , den ena gruppen utvecklades till vårt eget busklika släktträd där vi är den enda arten som finns kvar idag. Den andra gruppen utvecklades till det som idag är schimpanser och bonobos, säkert ett lika busklikt släktträd men det finns inte alls lika mycket fossilfynd från det.

Så vad har det här med våra öron att göra? Jo, det mesta av vår genetiska särart delar vi med schimpanser och bonobos eftersom vi delar en gemensam släkting med dem, männpansen. Men eftersom det hela tiden funnits en genetisk variation mellan individer så har det av slump eller naturligt urval blivit så att 15 procent av vårt genetiska material är mer likt gorillor , det som kallas identical by decent på engelska.

Ett annat sätt att säga det här är att 30 procent av gorillors genom är mer likt antingen schimpansers eller människors. Det betyder att också 15 procent av schimpansers genom är mer likt gorillors än människors, men det har alltså inte med hybridisering att göra. Det kommer av den komplicerade process som artbildning är. På engelska kallas det här incomplete linage sorting och är, som jag förstår det, väldigt svårt att skilja från hybridisering rent statistiskt.

Hur var det då med öronen? Jo, det har visat sig att de gener som är inblandade i hörsel har haft en liknande evolutionär utveckling hos människa och gorilla. Innan gorillans genom fanns trodde många att det berodde på att vår hörsel hade utvecklats parallellt med språket. Idag, med den nya informationen från gorillorna, är det inte lika säkert. Kanske är det därför som gorillors öron är så lika våra?

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar