Annons

Hoppfullt om lav i norsk regnskog

Författare: 

Publicerad

2012-05-15

Det här visste du inte: den nordligaste regnskogen i hela världen finns i Norge. Och ja, det här handlar om att världen krymper för de skogslevande arterna, men det kommer en oväntad vändning i slutet som inte ens forskarna hade väntat sig.

Det är samma historia över i stort sätt hela världen. Träden huggs ner och när de faller försvinner också mycket av det som kan kallas skog. Kvar blir små öar av biologiskt rikare skogsområden omgivna av ett odlingslandskap som endast vagt påminner om det som funnits där tidigare – nu är alla träd är lika gamla och av samma art.

Vad är det egentligen som händer med de arter som blir kvar i de små öarna av gammal skog? Forskare från Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim bestämde sig för att undersöka vilken genetisk mångfald som finns kvar hos lunglav, en art som lever på trädens grenar och stammar. De förväntade sig att hitta en genetisk karta liknande den fysiska, med små rester av genetisk mångfald. Istället hittade de något annat än mer spännande som de nu publicerat i tidskriften Molecular Ecology (prenumeration krävs).

Få vet att det finns regnskog i Norge. Regnskogen har blivit en symbol för livets rikedom, men ändå har de se sista resterna av de tempererade norska regnskogarna haft svårt att skapa samma rubriker i media som de tropiska. Visserligen finns det färre arter i de boreala regnskogarna, men på en global skala är de än mer hotade än sina tropiska motsvarigheter. Vi vet idag att stora mängder kol är lagrade i de boreala regnskogarna, men i stort finns det lite kunskap om hur specialiserade arterna i den boreala regnskogen är till sin unika miljö.

I den norska regnskogen är bergsidorna höljda i moln. Granarna är täckta av små regndroppar och växter som lever hela sitt liv uppe bland träden – epifyter. Årsnederbörden och den rika växtligheten, framför allt av epifyter, gör att skogen med rätta kan kallas en regnskog. Det regnar mellan 1340 och 1375 millimeter per år i de här områdena, ungefär dubbelt så mycket som medelvärdet för Sverige. Det passar lunglaven bra. Därför är den vanlig i den norska regnskogen men en allt ovanligare lav i det betydligt regnfattigare östliga Sverige.

Frågan är hur det står till med den genetiska mångfalden hos den norska regnskogens lunglav. I området där forskarna gjorde sin undersökning täcker regnskogen bara 0,7 procent av ytan. Resten består av föryngringsytor för gran, kalhyggen och odlad mark. Inom de 0,7 procent kvarvarande regnskogen valdes tre olika raviner ut för provtagning där små bitar av lunglav plockades från totalt 129 träd.

Den genetiska analysen gav ett oväntat resultat. Det visade sig att den genetiska mångfalden hos lunglav, undersökt genom åtta olika genetiska markörer (mikrosatelliter), var väldigt hög. Trots att de norska regnskogarna utgör lunglavens nordligaste utpost i Europa så visade det sig att den genetiska mångfalden var betydligt högre i Norge än i tidigare undersökta områden i Schweiz och Spanien.

Så vad betyder det här? De norska forskarna menar att det kan vara så att det funnits lunglav mycket längre i Norge än i Schweiz och Spanien. Den tiden skulle i så fall kunna förklara den genetiska mångfalden, uppkommen genom mutationer som ackumulerats över tid. En annan viktig faktor är spridningsförmågan. Lunglav kan sprida sig med luften över stora områden, så även om det bara finns små rester av den norska regnskogen kvar så kan lunglaven sprida sig mellan dessa fragment.

Lunglaven är därför något av ett undantag, något så sällsynt som en art som ännu så länge verkar kunna klara av att leva i det moderna landskapet där bara rester av den ursprungliga norska regnskogen finns kvar. Det jag undrar är hur det är med den genetiska mångfalden i det betydligt mycket torrare östliga Sverige. Här finns också lunglav, men den är inte på långa vägar så vanlig här som den är i den norska regnskogen. Det kanske är något för forskarna att bita i?

Texten baseras på forskning utförd av Olga Hilmo, Sverre Lundemo, Håkon Holien, Kirsti Stengrundet och Hans K. Stenöien publicerad i artikeln "Genetic structure in a fragmented Northern Hemisphere rainforest: large effective sizes and high connectivity among populations of the epiphytic lichen Lobaria pulmonaria" i Molecular Ecology.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

Kommentarer

Lägg till kommentar