Annons

1800-talet lever - på Wikipedia

Författare: 

Publicerad

2010-08-21

Internets genombrott har inneburit att mängden information i samhället har ökat drastiskt. Ofta tänker man sig nog att det framför allt är ny information som sprids via ett nytt medium. Vem hade kunnat tro att också riktigt gammal information skulle få ett uppsving?

I min forskning behöver jag ofta söka efter uppgifter om halvt bortglömda svenskar: personer som var viktiga för hundrafemtio år sedan men nu är intressanta mest för en historiker. Ibland kan det löna sig att söka efter dem på nätet, och det var därför jag knappade in boktryckaren Johan Peter (Petter) Lundströms namn i sökfältet här om veckan.

En av träffarna ledde till svenska Wikipedia. Där kunde jag läsa att Lundström producerade trycksaker som ”tjänade som prydnader i allmogens hem”. Hans träsnitt spelade dessutom ”en stor roll i folks uppfostran i äldre tider.”

Ordvalet lät lite märkligt. Föredömligt nog hade någon av författarna angivit sin källa. Det var, precis som jag anade, Nordisk Familjeboks andra upplaga från 1912. Här fanns informationen att ”de lundströmska träsnitten ha i vårt folks uppfostran spelat en roll, som, trots deras ofta grofva utförande, kan kallas rätt betydlig.” Denna upplysning härstammade i sin tur från Nordisk Familjeboks första upplaga 1886.

Upphovsmannen till formuleringen, Christoffer Eichhorn, var en person som verkligen ivrade för det man då kallade folkuppfostran. Han spådde att ”folket” skulle få mer makt i framtiden – han förutsåg alltså demokratin – och tyckte därför att det var viktigt att vanliga arbetande svenskar fostrades för den kommande maktpositionen. ”Folket” skulle utbildas i allt från hantverk till religion. Det är ur det perspektivet han menade att Lundströms träsnitt varit viktiga för folkets uppfostran.

Jag finner det fascinerande att 1800-talets tankegods dyker upp i hypermoderna Wikipedia. Men fenomenet har en enkel förklaring: Nordisk Familjebok finns på nätet, utlagd av Projekt Runeberg sedan copyrighten gått ut. Hela innehållet är alltså tillgängligt alldeles gratis och utan att man behöver avlägsna sig från sin dator. Resultatet är att de hundraåriga artiklarna blivit fullt konkurrensdugliga i dagens informationsflöde. Man skulle kunna säga att nätpubliceringen av Nordisk Familjebok har öppnat en science fiction-artad tidsläcka där små bitar av 1800-tal sipprar in i 2000-talet.

Jag undrar vad Christoffer Eichhorn skulle ha sagt om han visste att hans formuleringar skulle få sådan spridning etthundratjugofyra år efter att han publicerade dem. För man får erkänna att Wikipedia spelar en roll i vårt folks uppfostran, som, trots artiklarnas ofta grova utförande, kan kallas rätt betydlig.

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar