Annons

Har du hört talas om första världskriget?

Publicerad

2005-11-26
Enligt en ny studie så är förkunskaperna minst sagt usla hos dagens högskolestudenter. En lärare berättar att en del inte känner till franska revolutionen, Napoleon eller första världskriget. Vissa vet inte skillnaden mellan verb och substantiv. Många kan inte skriva god svenska och har knappt läst böcker överhuvudtaget. Jag tror att många universitetslärare känner igen bilden - frågan är bara vad som ska göras? Vi verkar ha lämnat den gamla skolans auktoritära rabblarkunskaper till förmån för ett välvilligt kunskapsförakt. Ur askan i elden.

Kommentera:

11

Dela artikeln:

Kommentarer

Jag är den som inte kan skillnad på verb och substantiv, inte känner jag till heller nogrant vad den franska revolutionen genomgick. Men jag undrar om man verkligen behöver känna till allt ur historieboken och kunna skriva poesi. Enligt min teori behöver man endast kunna saker en gång i livet: då när någon frågar om det. Idag är det lätt att kolla upp fakta, så varför memorera i sin helhet?

Hej Mickey.Allt beror väl på vilka eftergymnasiala studier du vill bedriva? Håller med dig om att man inte behöver kunna nånting alls för att skapa poesi - men du behöver en hel massa för att sätta dig själv, din poesi och andras poesi osv i ett sammanhang. Och det är vad man brukar göra på högskolan/universitetet. Jag förstår inte vad det skulle vara för vits med grundskolan och gymnasiet om inte tiden där förbereder just detta.

Men kära vänner - är inte den viktigaste förklaringen att "alla" numera läser på universitetet? Och då blir det som Frans G Bengtsson skriver inte bara "djupens begåvningar" som stiger mot ljuset utan även "djupens träskallar". Utan förakt mot någon medmänniska skulle jag vilja säga, att de flesta som förut inte intresserade sej för franska revolutionen och första världskriget inte kom på tanken att ytterligare plåga sej med dylikt genom universitetsstudier. Idag har en stor del av dem fått för sej/uppmuntrats att "läsa vidare" som det heter. Av arbetsmarknadsskäl, om inte annat.Nåväl - i bästa fall har en mognad inträtt och studenten är nu, äntligen, redo att undersöka t.ex. bakgrunden till Hitlers maktövertagande och "dolkstötslegenden". (D.v.s. första världskriget, eller snarare det enda Världskrigets första halvlek).Andreas HolmbergHistorielärare

Andreas Holmberg har givetvis rätt, gymnasieskolans eventuellt dalande kvalitet är en försumbar faktor i sammanhanget. Den främsta förklaringen är att 44% av alla elever läser vidare på högskolenivå.

Jag måste säga att jag blir nedstämd när jag läser er något onyanserade bild av "högskoleeleverna nu för tiden" (nästan samtliga över). För det första är det aldrig fel att förlänga socialiseringsprocessen. Vi i kommande generationer blir genom detta förhoppningsvis inte lika begränsade i vårt tänkande som exempelvis Bengtsson och Holmberg. Dessa herrar verka tycka att utbildning är till för några få? Att intelligens är den gudagåva som inte samtliga guds barn erhåller eller om man tror på Darwinism, intelligens innehas enbart av de med bra gener? Jag skulle snarare vilja betona att man oftast utvecklas i den riktning i vilken man får mest uppmuntran. Bör man ens vara lärare om man inte är av denna grundsyn? Sen förstår jag att högskolestudier självklart måste bygga på en kunskapsbas, men den bör snarare bestå i en analytisk förmåga och en förmåga att se och förstå skeenden. En lärare som låser sig vid formalia är sällan en bra eller ens utvecklande lärare. Vad Mickey J Barczyk vill betona i sitt inlägg, och som verkar ha gått er samtliga förbi, är att eftertraktad och vidareutvecklande kunskap är inte den du rapar upp. Den kunskap som är relevant är den du kan applicera till den du är och bygga vidare på med ditt särpräglat egna. Jag förnekar inte att det finns ett uppenbart problem i att arbetsmarknaden ser ut som den gör för unga idag och risken finns att man kastar sig in i studier utan att ha fått perspektiv på livet.Där i kan era "problem" ligga. Hur löser vi det?

Som jag skrev i min blogg så är jag ingen vän av den gamla skolans rabblarkunskaper. Mekaniska upprepningar av fakta är sällan viktiga. Men du Josefin måste väl hålla med om att det är ett problem att personer som knappt läser böcker söker sig till ett universitet. Man kan undra varför. Sedan säger rapporten också att studentkullarna är ojämna. Många är verkligen duktiga, medan andra är totalt omotiverade. Detta är ett pedagogiskt problem jag själv har upplevt som universitetslärare.

Deiving verkar vara en trogen apostel till den förlegade idén om tabula rasa. Det är i själva verket hon som är "begränsad i sitt tänkande" som inte inser samspelet mellan arv och miljö, och att båda är lika viktiga. En lärare som inte inser detta blir en sämre lärare, för alla elever.Jag vill ju bara försvara grundskolan. Studien kan tolkas slarvigt som om elever förbereds sämre för högskolestudier, men det är väl uppenbart till och med för utbildningshetsare som Deiving att om man går från 20 till 50% av en årskull sjunker nivån. Eller är det oklart?Utbildning är till för den som vill. Och kan. Alla borde försöka i någon mån, men om man börjar med mottot att utbildning löser alla problem står man inför en stor besvikelse.

Jag måste säga att studiens resultat verkar ganska opålitligt. Det står till exempel att en lärare säger att studenterna inte hört talas om första världskriget, franska revolutionen eller Napoleon. Jag har väldigt svårt att tänka mig att ett större antal studenter inte skulle ha hört talas om dessa saker. Kanske kan det vara så att läraren missförstått studenterna på något sätt? Överhuvudtaget ser det utifrån länken ut som att slutsatserna dragits utifrån enskilda lärares utsagor, och det är väl ganska tveksamt om det går att generalisera utifrån sådant på det sättet? Det förvånar mig däremot inte att kunskaperna i grammatik verkar vara dåliga. Det är en av grund- och gymnasieskolans svagaste punkter skulle jag tro. Nästan alla elever verkar tycka (nu utgår jag ifrån vad jag såg när jag gick i skolan på 90-talet och vad jag hört utifrån ungdomar som gör det nu) att det är tråkigt och onödigt, och när de frågar vad det ska vara bra för kan lärarna inte ge någon bra förklaring (vilket i och för sig inte enbart gäller grammatik).

Studien bygger på en mängd intervjuer med universitetslärare, vilket är en av flera metoder att ta reda på läget. Därav en massa utsagor av olika karaktär. Men jag tror att studien är trovärdig. Kom ihåg juridikläraren Leif Alsheimer som häromåret stötte på juriststudienter som inte kände till Kafka och Processen. Några trodde att han talade om rockband. Jag känner många universitetslärare som kan ge exempel som överträffar de som nämns i studien. Men - vilket också framgår - bredden är stor, och de duktiga studenterna är inte sämre än förr.

Har liknande studier gjorts tidigare? Min hypotes skulle vara att universitetslärare alltid upplever att studenterna var bättre förr.

Lägg till kommentar