Annons

Matematik mindre viktigt för akademiska studier

Författare: 

Publicerad

2008-04-28
Så tycker ju inte jag, men det verkar vara skolpolitikernas åsikt.Vid antagningen till högskolan hösten 2010 kommer nya områdesbehörigheter att gälla och vissa gymnasiekurser (däribland matematik) kommer att tilldelas meritpoäng, som viktar upp ämnenas bidrag till medelbetyget. Tanken är ju god, men reformen kommer att få helt förfelad verkan. Man får nämligen bara meritpoäng för kurser som är nivåklassade ”ovanför” kraven för särskild behörighet på den utbildning man söker!Läser en elev exempelvis de icke-obligatoriska matematikkurserna Matematik Diskret eller Matematik Breddning, får eleven inga meritpoäng för dessa när han/hon söker till en civilingenjörsutbildning eftersom dessa kurser inte är klassade på nivå över den särskilda behörigheten som utgörs av Matematik D eller E. Inte heller Matematik F kommer att ge meritpoäng.Idag har många som börjar på exempelvis civilingenjörsprogram läst Ma Diskret och Breddning, fast de varken är obligatoriska på¨gymnasieprogrammet eller behörighetskrav till högskoleutbildningen. Likväl är de en utmärkt förberedelse för högskolestudierna. Eftersom meritpoäng kommer att väga tungt vid urvalet till attrakttiva utbildningar blir risken nu stor att studenter inte kommer att våga använda sina valfria poäng till icke-meritgivande kurser.Konsekvenserna blir förmodligen - en sänkning av förkunskaperna till civilingenjörsutbildningar och andramatematikintensiva utbildningar. En redan problematisk situation förvärras! - en minskning av antalet profilklasser inom naturområdet på gymnasiet.Om Du vill påverka. kan Du skicka ett meddelande till utbildningsdepartementet, exempelvis skolministern eller utbildningsministern.

Kommentera:

3

Dela artikeln:

Kommentarer

Jag förstår inte.. På studera.nu står följande:"Matematik: Om matematik inte krävs behörighet ger Matematik B och Matematik C vardera 0,5 meritpoäng. Om matematik däremot krävs för behörighet, ger en kurs en nivå över behörighet, 0,5 meritpoäng och två nivåer över ger ytterligare 0,5 meritpoäng."och "Ett exempel: Du har gått på naturvetenskapsprogrammet och har läst matematik A - E och fått betyget Godkänt. Du söker en utbildning där det krävs matematik C för att vara behörig. Du får då 1 meritpoäng för kurserna matematik D och E. Om du skulle söka en utbildning där det krävs matematik D för att vara behörig får du bara 0,5 meritpoäng, för matematik "Vad är det som säger att diskret och matematik breddning inte gäller?

Jo, som Du ser på studera.nu tilldelas meritpoäng endast till kurser som klassas högre än kraven för särskild behörighet. På exempelvis KTH krävs nu Ma D för civilingenjörsprogrammen, så Ma E skulle ge 0,5 meritpoäng. Men KTH kommer förmodligen att återgå till kravet på Ma E innan hösten 2010. Med de nya antagningsreglerna kommer det då inte finnas någon matematikkurs på gymnasiet, som ger meritpoäng, eftersom Ma Diskret och Ma Breddning av någon anledning inte har klassats "ovanför" Ma E. Det är där dilemmat ligger.

Matematiken, naturen och Gud Pi- dagen
”Hela världen är en tanke, och den fanns där före naturen”, säger professor Lennart Carleson, en framstående matematiker, i en intervju för Svenska Dagbladet 1988. Han påminner om att vetenskapsmännen alltsedan Newton förundrats över att naturen är så matematisk. Han framhåller att naturens karaktär började beskrivas med hjälp av matematiska formler redan på 1700-talet genom Newtons lagar. ”All förståelse för vad som sker i atomernas allra innersta går via matematiska formler”, säger han. Om alla matematiska samband vore kända, skulle man kunna påvisa i vilken mån vädret i Stockholm är beroende av om någon nyser i Los Angeles. Intervjuaren kommenterar: ”Som så många andra av nutidens främsta teoretiska fysiker, astronomer och andra naturvetenskapare, är han övertygad om att världsalltet vore omöjligt om det inte funnits en logisk tanke som skapat förutsättningarna — i form av matematiska samband.” Intervjuaren sammanfattar: ”Lennart Carleson hävdar utan att blinka att primtalen är oss givna av Gud.”
Ett mycket användbart men gäckande tal
AV ALLA de tal som används inom matematik, vetenskap, ingenjörsvetenskap och dagligt liv har få fått så mycket uppmärksamhet som pi (π). Pi ”har fascinerat såväl giganterna inom vetenskap som amatörer runt om i världen”, heter det i boken Fractals for the Classroom. Det är faktiskt så att somliga anser att pi är ett av de fem mest betydelsefulla talen i matematiken.
Pi betecknar förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diameter. Du kan räkna ut omkretsen hos vilken cirkel som helst genom att multiplicera dess diameter med pi. År 1706 använde den engelske matematikern William Jones den grekiska bokstaven π för att beteckna detta förhållande, och denna beteckning blev allmänt vedertagen sedan den schweiziske matematikern Leonhard Euler år 1737 antagit den.
I många uträkningar är det tillräckligt exakt att använda pi med ett värde på 3,14159. Men man kan aldrig räkna ut det exakta värdet på pi. Varför inte det? Därför att det är ett irrationellt tal, dvs. det kan inte skrivas som ett enkelt bråktal. När det skrivs som decimaltal, fortsätter det i all oändlighet. Det har faktiskt ett obegränsat antal decimaler. Detta har ändå inte avskräckt matematiker från att lägga ner möda på att få fram värden på pi med ytterligare decimaler.
Det är inte känt vem som först insåg att pi förblir konstant, oavsett cirkelns storlek. Men man har sedan forna tider sökt ett exakt värde på detta gäckande tal. Babylonierna kom fram till att pi var ungefär 3 1/8 (3,125), och egyptierna kom fram till att det var omkring 3,16, vilket inte är lika noggrant. Det är möjligt att den grekiske matematikern Arkimedes på 200-talet f.v.t. var först med att göra en vetenskaplig ansträngning att räkna fram värdet på pi. Han kom fram till ett värde på omkring 3,14. Omkring år 200 v.t. hade man kommit fram till ett värde på pi som motsvarade 3,1416, ett värde som kinesiska och indiska matematiker oberoende av varandra bekräftade under det tidiga 500-talet v.t. Med hjälp av kraftfulla datorer har man nu räknat fram värden på pi med flera miljarder decimaler. Men hur användbart pi än har varit, heter det i Fractals for the Classroom: ”Det skulle vara svårt att hitta tillämpningar i vetenskapliga uträkningar där mer än omkring 20 decimaler ... [av pi] behövs.”
Pi finns med i formler som används inom många områden — fysik, elektronik och elektroteknik, sannolikhetskalkyler, arkitektur och navigation, för att nämna några få. Precis som det inte finns någon ände på dess decimaler, verkar det som om det inte finns någon ände på de praktiska tillämpningarna för det användbara, men gäckande, pi.
Världsrekord för talet pi
Det obestämbara värdet av pi, förhållandet mellan omkretsen på en cirkel och dess diameter, har nu räknats ut med 133.554.000 decimaler! Detta utgör en ökning med 100.000.000 decimaler över det tidigare rekordet som sattes i september 1987. Fastän matematiker vet att det är omöjligt att skriva ut det exakta värdet av pi i decimaler, så har forskare sökt ett mera precist värde med hjälp av datorer. Yasumasa Kaneda vid Tokyouniversitetet i Japan, som själv innehade det tidigare världsrekordet, använde sig av en superdator och ägnade 37 timmar åt att överträffa rekordet. För att skriva ut siffran gick det åt 19.000 pappersark. Varför påbörjade han detta projekt? ”Det är inte så olikt att bestiga ett berg”, säger Kaneda, ”helt enkelt för att det finns där.”

Lägg till kommentar