Jurassic World ur en paleontologs synvinkel

Text Vivi Vajda
Publicerad

Tillbaks från världspremiären av Jurassic world som jag avnjöt  tillsammans med mina kollegor vid enheten för Paleobiologi vid Naturhistoriska Riksmuseet, 23 paleontologer samlade för att kritiskt granska denna fjärde film i en serie filmer som relaterar till en svunnen värld. Jurassic world är definitivt mer späckad med vapen och förutsägbarheter än vad de flesta av oss hade önskat och filmen börjar med ett slag i solarplexus på oss paleontologer, där genetiken framställs som den mer framstående grenen. Tyvärr bjuder man inte oss växtpaleontologer på några godbitar, parken är helt fokuserad på genmodifierade dinos men filmen bjuder också på en hög igenkänningsfaktor och referenser till de tidigare Jurassic Park filmerna, och är man uppmärksam så finns det en hel del referenser till filmer så som hajen och alien. Det finns dock flera skatter för en paleontolog som gör filmen direkt sevärd även ur ett mer vetenskapligt perspektiv.

Upplägget är intressant; I denna Jurassic park är återupplivandet av dinosaurier inte längre en nyhet och folk blir inte längre imponerade av ännu en ny dinosaurie. Jurassic world är mer som en temapark likt Sea World eller ett dinosauriernas Disney land med ringlande köer, skrikande barn och en publik som önskar nytt och större. Parken är ute efter mer vinster och man framställer en ny genmodifierad  dinosaurie av hemliga ingredienser. Riktigt väl uttänkta DNA-kombinationer som visar sig ha sidoeffekter man inte anat, en av de tankemässiga höjdpunkterna tycker jag nog och något att relatera till i dagens genmodifieringsdebatt kanske.

Visserligen skulle fjädrar nog delvis ta udden av en T-rex men jag undrar dock varför man inte kunde ta steget och förse åtminstone några av dinosaurierna med fjädrar – något som nu återfunnits på en mängd fossil. Som paleontolog är mosasaurien en av höjdarna, den havslevande reptilen som kunde bli över 15 meter lång har nu försetts med en stjärtfena vinklad enligt nya forskarrön – som en upp och nedvänd hajfena och man kan inte annat än imponeras av denna jätterekonstruktion.  Även flygödlorna bjöd på överraskningar, med fina närbilder på tre olika typer av dessa luftrummets härskare. I stort sett en underhållande film med flera pärlor även för en paleontolog.

Text Vivi Vajda
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor